Litteracitet har kommit att bli ett samlingsbegrepp för den läs-, skriv- och räkneförmåga som krävs för att kunna navigera i dagens demokratiska samhälle. Elever behöver således utveckla olika litteracitetsstrategier för att kunna ta till sig väsentlig kunskap och detta är särskilt centralt inom SO-ämnena. Denna kunskapsöversikt syftar till att kartlägga och analysera forskning om ämnesspecifik litteracitet inom SO-ämnena med fokus på grundskolans årskurs3-9. För att kunna uppnå syftet undersöks det via tre frågeställningar: Vad kännetecknar aktuell forskning om ämnesspecifik litteracitet inom SO-ämnena med fokus på åk 3-9? Hur framställs begreppet litteracitet med fokus på SO-ämnena i aktuell forskning? Vilka gynnsamma strategier för ämnesspecifik litteracitet i SO-ämnena kan identifieras i forskningen? Nio olika studier ligger till grund för denna kunskapsöversikt som valdes ut genom systematiskt arbete. Litteratursökningen utgick från specifika urvalskriterier och sökord medgrund i syfte och frågeställningar. Samtliga artiklar granskades och kodades systematiskt utifrån begreppen litteracitet och strategier. Majoriteten av studierna har kvantitativ ansats men några har även en kombination av kvantitativ och kvalitativ ansats och en har kvalitativansats. Enligt resultatet av forskningen delas begreppet litteracitet upp i dels generell litteracitet, dels ämnesspecifik litteracitet men båda innehåller förmågor och strategier som är väsentliga att utveckla för att förvärva djupare kunskaper. Dessutom visar resultatet frånforskningen att explicit undervisning om litteracitetsstrategier i SO-ämnena är väsentligt för att kunna utveckla ämneskunskaper. Särskilt viktigt är det i mellanstadiet då texterna eleverna möter är allt mer komplexa och ämnesspecifika. Vår slutsats blir således att undervisning om ämnesspecifika litteracitetsstrategier blir centralt för lärare i synnerhet i SO-ämnena för att öka elevernas ämneskunskaper.

The aim of conducting the following research is to observe how teachers in upper secondary school create conditions for developing disciplinary literacy in social science. Additionally, the aim is to examine how teachers reflect upon their practices regarding pupils’ development of disciplinary literacy. In order to carry out the aim of the research overview, two research questions were constructed. The theoretical foundation of the research consists of Vygotsky’s socio-cultural perspective, which includes the concepts mediation, appropriation, scaffolding and the Zone of Proximal Development. Furthermore, Bloom’s Taxonomy of Cognitive Learning Objectives was used in order to provide a cognitive perspective. Research on disciplinary literacy, mainly that of Shanahan and Shanahan, combined with social science research formed an additional framework for analysis. The data consists of both qualitative, semi-structured interviews with two social science teachers and collected teaching material. Consequently, a qualitative content analysis was conducted using the aforementioned theoretical framework. Results show that teachers consider perspective-taking an essential ability in social science and that the development of disciplinary literacy is a linear progression from simpler, factual concepts to complex, analytical concepts. Further, social science is characterized by its large content-specific vocabulary. In addition, teachers experience that pupils struggle with scientific reading and writing, which are skills that are viewed as essential. The chosen didactic methods of the teachers include authentic texts and examples, and content-specific vocabulary was viewed as a key component for developing disciplinary literacy. With the zone of proximal development in mind, the teachers consciously challenge the students with more complex material.Finally, the implications of the results are discussed in relation to previous research, the theoretical background and the Swedish curricula for upper secondary school. Lastly, suggestions for future research are discussed.