No description available.

Sedan 1950-talet har åkermarken i Sverige minskat med en miljon hektar. Samtidigt ökar befolkningsmängden stadigt och i Stockholms län beräknas invånarantalet passera tre miljoner till 2040. För att kunna möta behoven av både mat, boende och infrastruktur krävs noggrann planering för att inte förstöra viktiga möjligheter och resurser för framtida generationer. Syftet med rapporten är att med hjälp av en litteraturstudie och en intervju undersöka olika marktypers egenskaper och dess lämplighet inom olika användningsområden i Stockholms län. Vidare undersöks hur olika marktyper, främst åkermark, värderas i kommunernas planeringsprocesser idag. Lämpliga områden för odling respektive byggnation karteras också i ArcGIS och jämförs med regionala planer för länet. Resultatet visar att den enskilt viktigaste egenskapen för vilka marker som är bäst lämpade för jordbruk respektive byggnation är den geologiska sammansättningen. För åkermark krävs en lerig jordart, det vill säga en mycket liten kornstorlek, för att exempelvis kunna binda vatten och näringsämnen till växterna. Mycket finkorniga jordarter som lera och silt är däremot mindre lämpliga att bygga ur geoteknisk synpunkt, då främst morän men även berg och sand är att föredra. Idag räknas åkermarken som ett väsentligt samhällsintresse av nationell betydelse men det finns inget som förhindrar kommuner att exploatera dessa områden. Skyddet av åkermark är idag ett mycket omdiskuterat ämne och många aktörer, däribland Jordbruksverket och olika riksdagspartier, har länge argumenterat för att stärka skyddet av detta. Mycket av den samhällsplanering som sker idag baseras på den åkermarksgradering som utfördes 1971 baserat på skördestatistik från 1969. Den värdering av åkermark som kommuner och myndigheter har att utgå ifrån vid bland annat översiktsplanering och bedömning av mark är således femtio år gammal. Detta medför en risk att marker prioriteras felaktigt och inte utnyttjas på bästa sätt då dess egenskaper kan ha förändrats under ett halvt sekel. En ny åkermarksgradering är därför en viktig prioritet. / Since the 1950s the arable land in Sweden decreased with a million hectares. At the same time the population is steadily increasing and in the region of Stockholm the total population number is estimated to reach three million before 2040. To meet the demands of food, housing and infrastructure it takes careful planning to not destroy important values and resources for future generations. The objective of this report is to analyze different soil properties and their eligibility in different areas of use in the region and how soil, mainly arable soil, is valued in municipalities planning today. This is done with a literature study and an interview and also mapping in ArcGIS. The result shows that the single most important property in deciding which soils are most suitable for agriculture and building is the geological structure. Arable land needs a loamy soil to be able to provide water and nutrients for the plants. Building requires a larger size of particles and soil types like moraine, rock and sand is more suitable. Arable land is today considered as a public interest of national importance but there is nothing prohibiting municipalities to exploit these areas. The protection of arable land is a widely discussed subject and many actors, among others the Swedish Board of Agriculture and government parties, has argued to increase the protection. A major portion of the current community planning is based on the grading of arable land made in 1971, based on harvest statistics from 1969. Consequently, the valuation of arable land that is accessible for municipalities and authorities is fifty years old. This causes a risk that soil areas is wrongly prioritized and not used for the most suitable purpose as its properties may have changed during half a century. A new grading of arable land is therefore an important prioritization.

Biodiversity can be crucial for an ecosystem to uphold its’ functions. Thus, is population declines a major threat to biodiversity. One type of species-rich habitat linked to several ecosystem services is the Swedish pasture. Albeit during the latter half of the 20th-century observations could be made of many population declines in several species of farmland birds. The population decline is directly linked to intensification of arable lands due to method modernization, conversion of pastures to fields and pesticide use. This study focused on comparing the fauna of birds in pasture lands surrounded by forest-dominated or cropland-dominated areas within a 500 m radius of a semi-natural pasture. 100plots were extracted (50 of each land use) for analysis. Data was provided by voluntarily collected stocktaking from the environmental surveillance program Svensk Fågeltaxering. A CCA was made on the species composition with amounts of forest and amounts of fields as variables. The effect on species richness from land use was calculated using GLM. The result showed no difference between bird species richness or species composition between forest-dominated pastures and cropland dominated pastures. This could indicate that birds are no longer affected by the intensification of modern arable farming or that local habitat elements like hedges and ditches are structures more critical factors for nesting farmland birds than land use within a 500 m radius surrounding pastures.

Risken för översvämningar runt Mälaren idag är stor, vilket riskerar att drabba både städer och stora områden med jordbruksmark i Mälardalen. I samband med att Slussen i centrala Stockholm byggs om kommer regleringen av Mälaren att ändras. Den nya regleringen innebär bland annat att avtappningskapaciteten ökas, vilket syftar till att minska risken för översvämningar. Syftet med detta arbete har varit att redogöra för vilka konsekvenser olika stora översvämningar i Mälaren skulle kunna få på åkermark i Mälardalen samt att jämföra konsekvenserna vid den nuvarande och den nya regleringen. För att göra detta har kartor över översvämningar vid ett 10 000-årsflöde för de två regleringarna producerats med hjälp av geografiska informationssystem (GIS). Dessa har sedan använts för att beräkna arean översvämmad åkermark. Översvämningars varaktighet vid 100-, 1 000- och 10 000-årsflöden i sjön har även beräknats. Resultaten visar att betydligt större områden med åkermark skulle översvämmas vid ett 10 000-årsflöde med den nuvarande regleringen jämfört med den nya regleringen samt att varaktigheten hos en översvämning vid 100-, 1 000- och 10 000-årsflöden förkortas avsevärt med den nya regleringen. Eftersom långvariga översvämningar innebär större konsekvenser på åkermark än kortvariga översvämningar blir konsekvenserna på åkermark mindre med den nya regleringen jämfört med den nuvarande regleringen. / The risk of flooding around Lake Mälaren today is great and both cities and large areas of agricultural land in Mälardalen are at risk. When Slussen in central Stockholm is rebuilt, the regulation of Lake Mälaren will be altered. Changes in the new regulation include increase of the discharge capacity, which aims to reduce the risk of flooding. This report aims to describe which consequences floods in Lake Mälaren might have on arable land in Mälardalen and to compare the consequences of the current and the new regulation. To do this maps of the extent of the 10,000-year flood for the two regulations have been produced using geographic information systems (GIS). These maps have then been used to calculate the flooded area of arable land. Also the duration of the 100-, 1,000- and 10,000-year floods in the lake have been calculated. The results show that much larger areas of arable land would be flooded at a 10,000-year flood with the current regulation compared to the new regulation and that the duration of the 100-, 1,000- and 10,000-year floods will be considerably shorter with the new regulation. Because long-term flooding means greater impacts on arable land than short-term flooding, the impact on arable land will be less with the new regulation compared to the current regulation.