I dag arbetar många länder och organisationer, där ibland Sverige, för att skapa ett merhållbart samhälle genom att övergå till en cirkulär ekonomi. En viktig del i denna övergång äratt material ska återanvändas i så stor utsträckning som möjligt. För att uppnå detta harambitiösa mål satts upp, både på EU- och på nationellnivå.Denna studie undersöker vilka åtgärder svenska återvinningscentraler (ÅVC) kan vidta för attbidra till att nå de nationella målen genom att sortera ut mer material som går attmaterialåtervinna från det avfall som idag går till energiåtervinning. Studien tar utgångspunkti Roslagsvatten AB. En viktig fråga i studien har varit hur olika förutsättningar påverkaråtgärdernas utfall.Genom en litteraturstudie identifierades åtta åtgärder som relevanta för ökad utsortering.Dessa var; Bättre namn för fraktionen energiåtervinning, Att inte tillåta slutna behållare (kallat”Töm säcken”), Kontrollerat tillträde, Bättre information om ÅVC:n för ÅVC-besökarna, Bättremätning och uppföljning, Utökat pantsystem, Bättre bemötande genom ökad personalnärvarooch Nya verktyg för att plocka bort felsorterat material. De identifierade åtgärdernaanalyserades vidare baserat på intervjuer och litteratur. Analysen visade att förutsättningarnapå de olika anläggningarna varierar och standardiserad dokumentation av inkommit ochutgående avfall ofta saknas vilket gjorde det mycket svårt att jämföra resultaten mellan olikaanläggningar.Samtliga identifierade åtgärder kan ha potential att öka utsorteringen av användbara materiali viss mån men de flesta är beroende av specifika förutsättningar och alla åtgärder passar intealla anläggningar. Det behövs dock mer specifika studier över längre tid för att fastställa hureffektiva de faktiskt är och hur de fungerar i den lokala kontexten för de återvinningscentralersom överväger att införa dem. Två åtgärder torde dock ha stor potential att öka utsorteringenav användbart material från energiåtervinning på de flesta anläggningar. Dessa var att intetillåta slutna behållare, (kallat ”Töm säcken”) och att byta namn på fraktionen”energiåtervinning” till någonting med anknytning till de material som ska slängas där

Den globala befolkningen ökar, lika så vår konsumtion och våra avfallsmängder. Miljöpåverkan från vår konsumtion är stor och en förändring till en mer hållbar och cirkulär konsumtion behöver eftersträvas. Avfallsmängderna är kopplade till den ekonomiska tillväxttakten, det linjära slit- och släng samhället behöver lämnas för att spara på jordens resurser och minska miljöpåverkan. Varje producerad produkt behöver användas så länge som möjligt innan den återvinns. Enligt EU:s avfallsdirektiv ska vi sträva uppåt i avfallshierarkin och förebygga avfall och återanvända produkter i första hand. En betydande mängd produkter som hade kunnat återanvändas slängs idag som avfall. Denna studie har gjorts i samarbete med Tranås kommun inför ett kommande återbrukshus på kommunens återvinningscentral. Syftet var att undersöka attityden till begagnat/återbrukat hos invånarna i kommunen och vad som är viktigt för att det kommande återbrukshuset ska kunna bli framgångsrikt. En enkätundersökning genomfördes i ett antal olika grupper i kommunen, såsom arbetsplatser, skolklasser, föreningar. En workshop kring återbrukshuset anordnades för delar av kommunens personal, där författaren fick möjlighet att delta. Resultaten från enkätundersökningen jämfördes mellan olika åldersgrupper och med resultaten från kommunens workshop och även med tidigare studier. Resultatet visade att en majoritet av invånarna i kommunen var positiva till återbruk och hade handlat, skänkt och sålt begagnade produkter de senaste tolv månaderna. Viktiga faktorer som framkom för att deltagarna skulle vilja skänka till och handla på ett återbrukshus var att det skulle vara ett brett utbud, tydligt skyltat, personal på plats att kunna fråga, generösa öppettider och att produkterna skulle vara hela och fräscha. Produktgrupper som deltagarna uppgav att de gärna ville handla på återbrukshuset var bland annat möbler, inredning, kläder, verktyg, elektronik och byggmaterial. För att lyckas så bra som möjligt med återbrukshuset uppmuntras till uppföljning genom mätning av ton insamlat material och försäljningsvärde. Denna studie kan användas som underlag för utformning av det kommande återbrukshuset och som inspiration för andra kommuner som ska starta upp återbruksverksamhet. Den kan även vara intressant för att få mer kunskap kring människors attityder till begagnade/återbrukade produkter.