En av de stora välfärdssjukdomarna i världen är diabetes, en sjukdom som kan ge svåra och bestående komplikationer. Antalet insjuknande globalt beräknas öka från 126,6 miljoner år 2010 till 191 miljoner år 2030. En av komplikationerna är diabetesretinopati som innebär kärlskador på ögats näthinna. Diabetesretinopati kan förekomma trots att patienten inte upplever synförändring och kan orsaka blindhet. För att upptäcka och förebygga ögonbottenförändringar görs ögonbottenfotografering. Forskning visar att yngre patienter är benägna att utebli från ögonbottenfotografering, vilket kan leda till diabetesretinopati. Syftet med litteraturstudien var att belysa de faktorer som påverkar följsamheten till ögonbottenfotografering bland yngre patienter med diabetes. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie. Analysen resulterade i tre kategorier. Emotioner så som rädsla, ångest och förnekelse samt praktiska aspekter var de faktorer som framkom tydligast ha en påverkan på följsamheten till ögonbottenfotografering. De praktiska aspekterna som missad skolgång, arbete och att ögonbottenfotografering endast erbjöds under dagtid utan samordnade besök var några av anledningarna till låg följsamhet vid ögonbottenfotografering. Även brist på kunskap hos de yngre patienterna med diabetes påverkade följsamheten. Denna litteraturstudies resultat kan ge en ökad förståelse för ögonsjuksköterskorna kring följsamhetsproblematiken till ögonbottenfotografering hos yngre patienter med diabetes. Ytterligare forskning inom svenska förhållanden är dock av betydelse. / One of the biggest welfare diseases in the world is diabetes, a disease that can givesevere and existing complications. The number of cases globally are calculated toincrease from 126,6-million-year 2010-to-191-million-year 2030. One of thecomplications is diabetic retinopathy which means vascular damage to the retina of theeye. Diabetic retinopathy can exist although the patient does not experience any visionchange and can cause blindness. To discover and prevent fundus changes fundusphotography is performed. Research shows that younger patients are prone to fail toshow to fundus photography, which can lead to diabetic retinopathy. The purpose of theliterature study was to illustrate the factors that affect the compliance to fundusphotography amongst younger patients with diabetes. The study was done as asystematic literature study. The analysis resulted in three categories. Emotions such asfear, anxiety and denial as well as practical aspects were the factors that emerged, mostclearly having an impact on the compliance to fundus photography. The practicalaspects as missed schooling and work and that fundus photography only can be offeredduring daytime without coordinated visits were some of the reasons for low complianceat fundus photography. Lack of knowledge of the younger patients with diabetes alsoaffected the compliance. The literature study results could give the eye nurses anincreased understanding of the compliance issues for fundus photography for youngerpatients with diabetes. Further research within Swedish conditions is thereforeimportant.

Antalet patienter med sjukdomen diabetes förväntas öka vilket kommer innebära att ett ännu större antal patienter behöver screenas för att upptäcka diabetesretinopati. Syftet med den här pilotstudien var att beskriva patienters erfarenheter av screening för diabetesretinopati på en ögonmottagning. Pilotstudien utformades efter en kvalitativ induktiv ansats och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Materialet bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys. De huvudkategorier som framkom var: trygghet, informationens betydelse, tillgänglighetens betydelse, oro för undersökningsresultatet och dess konsekvenser samt obehagligt och tidskrävande. Resultatet visade på att det var viktigt för informanterna med screening för diabetesretinopati. Det var en trygghet att få gå på kontroller för att upptäcka komplikationer i tid. Det framkom att de kände en oro för att utveckla diabetesretinopati och vilken påverkan detta skulle ha på deras livssituation. Informanterna ville få ett tydligare resultat från undersökningen och att tillgängligheten förbättrades.  Det behövs vidare omvårdnadsforskning kring information, kunskap och ökad tillgänglighet vid screening för diabetesretinopati. Sådan forskning kommer att vara till hjälp för att förstå och därmed hitta strategier för att förbättra omvårdnaden för patienter med diabetes samt för att nå ut till dem som uteblir från screeningen för diabetesretinopati. / The number of patients with the disease diabetes expects to increase, which means that even a larger number of patients will need to be screened to detect diabetic retinopathy. The purpose of this study was to describe the experiences of screening for diabetes retinopathy at an ophtalmology department. The pilotstudy was developed by a qualitative inductive approach and data were collected through semi-structured interviews. The material was processed by qualitative content analysis. The main categories that emerged were: security, the importance of information, the importance of accessibility, concerns about the result and its consequences and uncomfortable and time-consuming. The result showed that screening for diabetes retinopathy was important for the informants. It was a security to check their eyes to detect complications in time. It was revealed that they felt a concern for complications due to diabetic retinopathy and what effect this would have on their lives. The informants wanted to get a clearer result of the examination and that the availability would improve. Further nursing research about information, knowledge and increased availability in screening for diabetes retinopathy is needed. Such research would be helpful to improve care patients with diabetes, and to find strategies for reaching out to those who fail to attend screening for diabetes retinopathy.

Bakgrund: Diabetesretinopati är en av de vanligaste komplikationerna vid diabetes, och idag finns det en nollvision för allvarlig synskada hos diabetespatienter. Det går att upptäcka diabetesretinopati i ett tidigt skede om regelbunden ögonbottenfotografering görs. Forskningen som finns om ögonbottenfotografering utifrån ögonsjuksköterskans perspektiv är sparsam.  Syfte: var att belysa ögonsjuksköterskans erfarenhet av diabetespatienters besök vid ögonbottenfotografering. Metod: Metoden som användes var en kvalitativ design med ett induktivt tillvägagångssätt. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes enskilt med ögonsjuksköterskor. En kvalitativ innehållsanalys beskriven av Lundman och Hällgren Graneheim (2017) användes för att analysera data. Resultat: Ögonsjuksköterskorna angav att tiden inte alltid räckte till, att det kunde vara stressigt, samt att många patienter står i kö för ögonbottenfotografering och kön tar inte slut. Ögonsjuksköterskornas erfarenhet var att många patienter inte har kunskap om varför det är viktigt att komma på ögonbottenfotografering och att en del uteblir. Resultatet visade att ögonsjuksköterskorna hade bra kunskap om att bedöma ögonbottenfotograferingar och att ett flertal gav patienten information av resultatet muntligt vid besöket. Resultatet visade även en del positiva erfarenheter, bland annat fördelar med modern teknik samt fördelar i samverkan med andra professioner. Slutsats: Många diabetespatienter har kunskap om diabetes, däremot är det flertal som har okunskap gällande vikten av att gå på regelbunden ögonbottenfotografering. För att upprätthålla nollvisionen för allvarlig synskada hos diabetespatienter behövs mer information till denna patientgrupp. Ögonsjuksköterskan behöver i sin roll som omvårdnadsspecialist mer tid för informationsgivning i mötet med patienten för att ge patienten kunskap om sjukdomen och hur viktigt det är med ögonbottenfotografering. / Background: Diabetic retinopathy is a common diabetes complication, today there is a zero vision for severe visual impairment in diabetic patients. Diabetic retinopathy can be detected early if regular fundus photography is done. Research on fundus photography from the ophthalmic nurse perspective is sparse. Aim: was to illustrate the ophthalmic nurse's experience of diabetes patients' visits for fundus photography. Method: Qualitative design with inductive approach was used where eight semi-structured interviews were conducted individually with ophthalmic nurses. A qualitative content analysis described by Lundman and Hällgren Graneheim (2017) was used for data analysis. Results: The ophthalmic nurses stated that the time was not always enough, it could be stressful, and many patients are queuing to come for fundus photography. The ophthalmic nurses experience was that many patients don´t have knowledge of why it is important to have fundus photography and that some do not attend. Results showed that the ophthalmic nurses had good knowledge of assessing fundus photography and a majority gave the patient information about results verbally during the visit. Results also showed positive experiences, including advantages of modern technology and advantages in cooperation with other professions. Conclusion: Many diabetic patients are knowledgeable about diabetes, but majority are ignorant of the importance of regular fundus photography. To maintain zero vision for severe visual impairment in diabetic patients, more information is needed for these patients. As a nursing specialist, the ophthalmic nurse needs more time with the patient to provide information about the disease and the importance of fundus photography.

Bakgrund: Diabetesretinopati är den vanligaste ögonsjukdomen hos personer med diabetes och är en ledande orsak till synnedsättning och blindhet världen över. Patienter som har diabetesretinopati kan vara symptomfria och patienten märker inte att han/hon är drabbad. Det är därför viktigt att patienter som har diabetes screenas regelbundet för att synhotande diabetesretinopati ska upptäckas i ett tidigt stadium så att rätt behandling kan sättas in för att undvika synnedsättning. Syfte: Syftet med studien var att belysa ögonsjuksköterskans uppfattning av olika faktorer som påverkar diabetespatientens följsamhet till ögonbottenfotografering. Metod: En kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats användes i studien. Studien har genomförts genom åtta intervjuer med ögonsjuksköterskor på två olika ögonmottagningar i södra Sverige. Resultat: Dataanalysen mynnade ut i fyra olika beskrivningskategorier: Patientens förståelse för sjukdomen, Patientens hälsa och syn, Ögonsjuksköterskans tid med patienten samt Generella hinder. Slutsats: Under studien framkom flera olika faktorer som påverkade patienten att delta eller inte delta vid ögonbottenfotografering. Utifrån resultatet i denna studie drog vi slutsatsen att en ögonsjuksköterska framförallt behöver mer tid tillsammans med varje enskild patient för att kunna informera patienten om diabetes och diabetesretinopati samt motivera till deltagande vid regelbunden ögonbottenscreening. / Background: Diabetic retinopathy is the most common eye disease among people with diabetes and it is a leading cause for sight impairment and blindness all over the world. Patients with diabetic retinopathy can be asymptomatic and the patient can´t tell that he/she is affected. Because of this, it is important that patients with diabetes regularly are screened so that sight threatening retinopathy can be detected in an early state so the proper treatment can be inserted to prevent a sight impairment. Aim: The aim of the study was to illuminate the ophthalmic nurse’s perception of different factors influencing the diabetic patient´s compliance to fundus photography. Method: A qualitative method with a phenomenographic onset has been used in the study. The study has been conducted through eight interviews with ophthalmic nurses working in two different eye clinics in the south of Sweden. Results: The data analysis resulted in four different categories: The patient´s understanding of the disease, The patient´s health and vision, The ophthalmic nurse´s time with the patient and General obstacles. Conclusion: During the study several different factors which influenced the patient to participate or not to participate in fundus photography were found. Based on the result of this study we concluded that an ophthalmic nurse especially needs more time with each patient to be able to inform the patient about diabetes and diabetic retinopathy and to motivate the patient to participate in regular diabetic retinopathy screening.