Föreliggande uppsats redogör för en studie med syftet att synliggöra hur personal på den öppna förskolan uppfattar att verksamheten och deras arbetsuppgifter formas av det omgivande närsamhället och av de föräldrar som besöker verksamheten. Mer specifikt syftar studien till att belysa hur personalen upplever sin roll i de socialisationsprocesser som äger rum inom ramen för verksamheten. Studien genomfördes med en hermeneutisk ansats, med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Deltog gjorde respondenter från två olika öppna förskolor, verksamma i närsamhällen med skilda socioekonomiska förutsättningar. Resultatet visar på att personalen på den öppna förskolan besitter en viktig roll som socialisationsagent ifråga om att, som främjare, medverka till det föräldraskapande som sker på den öppna förskolan. Resultatet visar att närsamhället och dess föräldrar formar, genom sina olika behov, personalens arbetsuppgifter samt verksamhetens fokus. Ur ett sociologiskt perspektiv är studien intressant eftersom en rad olika socialisationsprocesser i den öppna förskolans verksamhet blir synliggjorda.

Abstract Med tanke på den senaste flyktingströmmen som drabbade Sverige år 2015 så antar vi att allt fler nyanlända barn kommit till de öppna förskolorna. Därmed vill vi undersöka pedagogernas förhållningssätt och uppfattningar kring inkludering av nyanlända barn på en öppen förskola. I den teoretiska utgångspunkten har vi valt att utgå från Onsjös (2006) tre aspekter kring inkludering som är, social–, rumslig– och didaktisk inkludering för att kunna analysera empirin. Vi har gjort en kvalitativ studie som bygger på observationer och intervjuer. Det empiriska materialet har samlats in genom två stycken intervjutillfällen med två stycken förskollärare på Blåbärets öppna förskola. Vi har även gjort fem stycken observationer, där vi observerat pedagogerna kring hur de förhåller sig till sitt arbete för att inkludera de nyanlända barnen i verksamheten. Vårt insamlade material innefattar även ett frågeformulär med kompletterande frågor. Huvudresultatet i vår studie visar på att föräldrarna har stor betydelse för pedagogernas förhållningssätt för att inkludera de nyanlända barnen. De resultat vi kommit fram till genomsyras av föräldrarna och hur pedagogerna använder sig av dem för att inkludera de nyanlända barnen.

Syftet med min studie är att undersöka öppna förskolans pedagogiska, sociala och familjestödjande funktion i förhållande till det givna uppdraget? Hur uppfattar föräldrar verksamheten, hur ser pedagogerna på den och på sitt uppdrag. I vilken utsträckning är verksamheten pedagogisk snarare än en social gemenskap och hur ser föräldrar och pedagoger på verksamheten som socialt stödjande? Studien utförs för att undersöka öppna förskolans betydelse för föräldrarna som pedagogisk, social och familjestödjande verksamhet och vilken roll pedagogerna har i denna. Jag har använt mig av kvalitativ intervju med pedagoger, observation i verksamheten och enkätundersökning med föräldrar för att nå mitt mål med studien.Resultatet av studien visar på att verksamheten upplevs positiv av föräldrarna både pedagogiskt och i socialt stödjande sammanhang. Verksamheten vilar på en daglig pedagogisk verksamhet medan den sociala gemenskapen och pedagogernas stödjande funktion är mer flytande och varierar från dag till dag beroende på besökarnas behov. Utmaningen för pedagogerna är att skapa kontakt med besökaren utan att tränga sig på och göra mötet på öppna förskolan till en positiv upplevelse för både barn och vuxna.Nyckelord: pedagogisk verksamhet, socialt stödjande, öppna förskolan

An ethnological essay about two open daycares in Söderköping, one by the Swedish church and one by the community. -How to integrate refugees and there children in the social enviroment in the town.The benefits of the daily activites at the open daycares by singing and interacting with other children. In the ethnological essay I spend 3 days at the community daycare and 3 days at the daycare by the Church. After my field time I interview the daycare teachers and the priest about integration in the daycare. The essay has also got a interview with the civil servants at the social office in Söderköping aout integration. / En etnologiskt uppsats om integration på den öppna förskolan i Söderköpings kommun.Den ena öppna förskolan som bedrivs av kommunen och den andre öppna förskola som bedrivs av svenska kyrkan.-Vad finns det för fördelar med den öppna förskolans aktiviteter som sång och lekar för barn med utländsk härkomst för att lättare komma in i samhället.  Under min etnologiska fältstudie var jag 3 dagar på den kommunala öppna förskolan och 3 dagar på kyrkans öppna förskola. När min tid på fältet var färdig intervjuades förskolepedagogerna både i kyrkans öppna förskola och den kommunala öppna förskolans pedagoger och prästen inom kyrkans öppna förskola.För att få ett större förståelse om integration intervjuades några anställda ur socialkontoret.

The purpose of this study was to examine some teachers thought about the educational indoor environment in free preschool. With free preschool this study means a Swedish specially adapted to parents/adults and their children and for a typical type of children who are 0-5 years old. Questions to the study were: • How do some teachers in free preschool perceive that they are adapting the preschool indoors environment to children and learning? • How do some teachers in free preschool perceive that they are adapting the preschool indoors environment to children and learning to attract children to the pedagogical environment? In this study I used qualitative methods and interviewed five teachers and preschool indoor environment is observed. I applied the socio cultural perspective to my study. I have come to conclusions that the teachers are generally adapting the environment in some ways to children and learning, although they are not controlled by any guidelines such as läroplanen. I have also come to conclusions that the teachers are actually adapting the environment in some ways to attract children to the pedagogical environment. The teachers are using the material as a method to adapt the pedagogical indoor environment.