Under 2016 hade Höganäs kommun den tredje högsta antalet anmälda bostadsinbrott i Sverige med cirka 4 inbrott per 1 000 hushåll, samtidigt som det rapporterades i genomsnitt cirka 1 bostadsinbrott per 1 000 hushåll i resten av landet under samma tidsperiod. För att förändra den rådande lägesbilden för utsattheten av bostadsinbrott i Höganäs startades under 2018 ett samverkansprojekt med hjälp av identifieringsmetoden MärkDNA för att förhindra inbrott och öka tryggheten bland invånarna. Vår studie syftar till att utvärdera samverkansprojektet i Höganäs och deltagande aktörers erfarenhet av projektet. Utvärderingen undersöker även ett urval av invånarna i Höganäs och deras upplevelse och åsikter om samverkansprojektet. Samverkansprojektet fortlöpte under ett års tid med målsättning att minska antalet bostadsinbrott som ökat i kommunen under 2015 fram till mitten av 2016. Syftet med denna utvärderingen är att utvärdera samverkansprojektet och samarbetet mellan kommunen, polisen och leverantörerna av MärkDNA. Utvärderingen presenterar resultatet av projektet och även resultat från studier som gjorts för utvärderingens syfte. Målsättningen var att 4 500 av kommunens 13 500 hushåll skulle delta i samverkansprojektet genom att införskaffa MärkDNA. Resultatet av utvärderingen visar att 9,7 % av målsättningens önskade antal uppnåddes. Deltagande aktörer som medverkat i samverkansprojektet upplevde projektet som verksamt, men att kommunikationen till Höganäs invånare inte gett den spridningen kommunen önskat. I utvärderingens enkätstudie nämner invånarna att projektet varit av stort intresse, men även att bättre kommunikation efterfrågas. Utvärderingen ämnar ge en viktig inblick i hur MärkDNA påverkar kommuner som liknar Höganäs och vilka segment som krävs för ett framgångsrikt projekt med märkning av ägodelar. / In 2016, the municipality of Höganäs had the third highest rate of reported residential burglaries per residents in Sweden with approximately 4 burglaries per 1.000 households. During the same time period an average of 1 residential burglary per 1.000 households was reported in the rest of the country. In order to change the exposure to burglaries in Höganäs a project started in 2018 in the municipality with property marking to prevent burglaries and increase safety among the residents. Our study aims to evaluate the project and the participating operator’s experiences of the project as well as a sample of the population and their opinions about the project in Höganäs. The project extended over a period of one year with the aim of reducing the number of burglaries that increased in the municipality during 2015 to mid-2016. The purpose of this study is to evaluate the project and the collaboration between the municipality, police and suppliers of property marking. The evaluation presents the result of the project and also results from studies made for the purpose of the evaluation. The goal was that 4 500 of the municipality’s 13 500 households would participate in the collaboration project by acquiring property marking. The results from the evaluation shows that 9,7 % of the project’s desired goal of participation was met. Involved operators that was participating in the project experienced the project as effective, but that the communication to Höganäs’s residents did not give the proliferation the municipality desired. The evaluation aims to provide an important insight into how property marking affects municipalities similar to Höganäs and which factors that are required for a successful project with marking of property.

Overconsumption has become a common phenomenon in our contemporary consumer society. Furthermore, overconsumption has repeatedly been pointed out for its negative impact on the wellbeing of both humans and the environment. Alternative consumption and minimalism have, in recent years, become increasingly noticeable as a solution to this problem. The purpose of this study is threefold. First, from a Swedish context provide information on the motives of individuals who choose an alternative consumption or a minimalistic lifestyle, second, how these choices are important to the construction of these individuals’ self-identity, and third to discuss the significance of objects for these individuals. Previous research shows that motives for individuals who choose alternative ways of consumption are both personal benefits and activist ideologies. Financial capacity also plays a major role in an individual’s ability to consume alternatively or choose a minimalistic lifestyle. We have noted that previous research is currently lacking to explain how alternative ways of consumption are related to the construction of self-identity. Previous research also shows that there seems to be an ongoing discussion about the definition of the concepts of alternative consumption and minimalism. Our study is based on qualitative interviews with five individuals where both alternative consumers and minimalists are represented. This study's findings show that the main motive of our interviewees to choose alternative ways of consumption is that these lifestyles has given rise to increased well-being. It also shows that some participants have been able to develop an emotional distance to their belongings through these lifestyle choices. The results also indicate that the interviewees do in fact construct their self-identity through alternative ways of consumption. Also, that class affiliation is a crucial factor for the individuals' ability to choose a lifestyle characterized by alternative ways of consumption. / Överkonsumtion har blivit ett vardagligt fenomen i vårt samtida konsumtionssamhälle. Detta har upprepade gånger pekats ut som en bidragande faktor till att välbefinnandet hos både människa och miljö påverkats negativt. Både alternativ konsumtion och minimalism har på senare år blivit allt mer uppmärksammade som lösningar på detta problem. I denna studie är syftet att utifrån en svensk kontext bidra med kunskap om vilka motiv individer har till att välja en alternativ konsumtion eller en minimalistisk livsstil, hur detta i sin tur har betydelse för konstruktionen av självidentiteten samt vilken betydelse ting har för dessa individer. Tidigare forskning har visat att personliga fördelar och aktivistiska ideologier varit motiv för individer till att välja alternativa konsumtionssätt. Förutsättningarna för att göra dessa livsstilsval skiljer sig dock beroende på vilken ekonomisk kapacitet människor besitter. Vi har uppmärksammat att nuvarande forskning är bristfällig i att förklara hur alternativa konsumtionssätt står i relation till identitetsskapande. Det tycks även finnas en pågående diskussion i tidigare forskning om definitionen av begreppen alternativ konsumtion och minimalism. Vår studie är baserad på kvalitativa intervjuer med fem intervjupersoner där både alternativa konsumenter och minimalister finns representerade. Studiens resultat visar att intervjupersonernas huvudsakliga motiv till att välja ett alternativt konsumtionssätt är att livsstilen givit upphov till ett ökat välbefinnande. Resultatet visar även att vissa deltagare har utvecklat en emotionell distansering till sina ägodelar genom deras val av livsstil. Resultatet tyder även på att intervjupersonerna konstruerar sin självidentitet genom alternativa konsumtionssätt samt att klasstillhörigheten återigen anses vara en avgörande faktor för individers förmåga att välja en livsstil präglad av alternativa konsumtionssätt.