<p>Dagens svenska samhälle kräver en individualisering på alla plan. Skolan är här ett av de viktigaste områdena för denna individualisering och i Lpo 94 står att läsa att man ska utgå från alla elevers erfarenheter, förutsättningar och behov. Syftet med denna uppsats är att analysera begreppet individualisering i ett skolsammanhang, hur det upplevs, tolkas och realiseras. Jag har i undersökningen intervjuat sju lärare och tre rektorer från skolan och läst om individualisering i litteratur och styrdokument. Resultaten av mina intervjuer visar att individualisering är ett väldigt vitt begrepp och att innebörden varierar. Man väljer olika undervisningsmetoder beroende på var man lägger fokus. Tendensen verkar peka på att vi är på väg mot en förändring från att fokus ligger på att lärarna ger eleverna uppgifter och sätter målen till att eleverna själva sätter sina mål och väljer arbetssätt, metoder och tid för genomförande.</p>

Alla elever borde få möta en positiv matematikundervisning, en undervisning som både är lärorik och rolig på samma gång. Under min tid i grundskolans tidigare år (årskurs 1-3) upplevde jag matematiken som ett väldigt roligt ämne, men någonting hände, i årskurs fyra försvann den glädje jag förknippat med matematik och jag fann ämnet mer och mer trist. De allra flesta svaren fick jag utifrån att titta i facit, och läraren verkade aldrig se att mitt intresse för matematiken försvann. Genom detta examensarbete ville jag se om det gick att förbättra matematikundervisningen genom att ändra innehållet till mer lekfull matematik, eftersom jag aldrig varit i kontakt med det under min tid i grundskolan. I detta examensarbete redogör jag för några olika matematiklekar som läraren kan ta in i sin undervisning för att underlätta lärandet för eleverna. Med små enkla medel visar jag att det inte behövs en enorm ändring för att få in lite mer glädje i ämnet. Ett papper och en penna kan användas till mycket, inte bara för att skriva ner ett tal man skrivit av från en bok.

This thesis tries to describe the use of mathematics in some workplace tasks. In particular the math corresponding to subjects of high school math courses B, C and D, is identified. Furthermore, the study attempts to analyze the nature of the way in which this math comes to use. This is represented by six different competences. Interviews with five (5) professionals, within different areas, are the main sources of information for this study. The aim has also been to find tasks that are common in the sense of not being isolated and solely performed by a small group of professionals, on a nationwide basis. Analyzing the result gives a narrow and fragmented view of what out-of-school mathematics do look like. Nevertheless there are some good examples, from different workplaces, of use of statistics and annuities. Most widely employed, according to the analysis, are the competences for handling communication, algorithms, and modeling. Some ‘hidden’ mathematics were observed and that will also be discussed. Perhaps in the future math will be performed by computer programs only?

Dagens svenska samhälle kräver en individualisering på alla plan. Skolan är här ett av de viktigaste områdena för denna individualisering och i Lpo 94 står att läsa att man ska utgå från alla elevers erfarenheter, förutsättningar och behov. Syftet med denna uppsats är att analysera begreppet individualisering i ett skolsammanhang, hur det upplevs, tolkas och realiseras. Jag har i undersökningen intervjuat sju lärare och tre rektorer från skolan och läst om individualisering i litteratur och styrdokument. Resultaten av mina intervjuer visar att individualisering är ett väldigt vitt begrepp och att innebörden varierar. Man väljer olika undervisningsmetoder beroende på var man lägger fokus. Tendensen verkar peka på att vi är på väg mot en förändring från att fokus ligger på att lärarna ger eleverna uppgifter och sätter målen till att eleverna själva sätter sina mål och väljer arbetssätt, metoder och tid för genomförande.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur NTA fungerar på förskolenivå. Detta gjordes via intervjuer och en observation. Samtliga pedagoger i undersökningen menar att NTA fungerar bra även på förskolenivå, sålänge man bryter ner det till barnens nivå.

Examensarbete handlar om hur förskolan arbetar med antalsuppfattning. För att besvara mina frågeställningar har jag använt mig av litteratur och en enkätundersökning som behandlar antalsuppfattning. I enkätundersökningen har 16 förskollärare medverkat, en från varje förskola i den tillfrågade kommunen, där jag har valt att göra min undersökning. Förskollärarnas ålder varierar och ungefär hälften av förskollärarna har utbildning i matematik. I enkäten har jag fått fram bakomliggande motiv som förskollärarna anser aktuella för att aktivt kunna arbeta med antal i förskolan. Resultaten av denna undersökning visar att alla förskollärare i den tillfrågade kommunen, tycker att det är viktigt att arbeta med antal. Genom enkätundersökningen kan vi ta del av hur förskollärarna arbetar med antalsuppfattning i de olika rutinsituationer som finns i förskolans verksamhet. Vi får även tips och idéer på hur en förskola kan arbeta med antal.

Denna studie har genomförts i år 4, 6, 7 och 9. Målet för undersökningen har varit att ta reda på vilka attityder elever i dessa årskurser har gentemot matematiken samt hur dessa attityder uppkommer och om de går att påverka/förändra. För att ta reda på vilka attityder som finns hos elever, har jag låtit jämföra min studie med vad annan litteratur säger om elevers attityder till matematik. Min studie bygger på en enkätundersökning genomförd i de tidigare nämnda skolåren. Jag har sedan ställt enkäterna mot varandra och försökt se skillnader och likheter i de olika skolåren. Som komplement till min studie och till litteraturen har jag även genomfört en lärarintervju. Den har jag i huvudsak använt för att försöka ta reda om klassläraren arbetar aktivt med att påverka sina elevers attityder till matematiken. Resultatet visar i huvudsak att eleverna i år 4 anser matematiken vara ett av de roligaste ämnena i skolan. I år 6 är matematiken viktig snarare än rolig. Eleverna kan tidigt förstå vikten av att lära sig räkna för att klara sig bra genom livet. Matematiken anses av eleverna vara "kul när man fattar och tråkig när man inte förstår" – det vill säga, ett ämne där förståelsen är av vikt för uppkomsten av attityden.

Syftet med denna studie är att undersöka gymnasielärares uppfattningar kring bedömning i dans; vad de ser som möjligheter och svårigheter. Tre kvalitativa intervjuer genomfördes och analyserades genom en fenomenografisk teoriansats. I resultatet framgår att lärarna försöker integrera två olika synsätt; det ena representerar den professionella dansvärlden där fokus ligger på känsla, intuition och produkten (föreställningen). Den andra representerar den skolastiska världen, där konkreta och sakliga betygskriterier tillsammans med processen (utvecklingen) är prioriterat. Lärarna visar alla prov på frustration över betygskriterierna, speciellt då de ska beskriva olika kvaliteter inom dansen. Dessa anses svåröversatta, och de kräver dessutom en gradering, där det klart framgår vad som skiljer olika betyg emellan. Det lärarna ser som ett tecken på lärande hos eleverna är att de har en insikt i sin egen lärprocess. Lärarna menade att det är först när eleven förstår sin egen progression som den kan gå till nästa steg och vidareutvecklas. I resultatet framgår att lärarna i hög grad använder sig av formativ bedömning i undervisningen, eftersom dans är ett praktiskt ämne. En av lärarna använder sig uteslutande av formativ bedömning och baserar betygen på sin intuition, den tysta kunskapen. Denna lärare använder sig inte av underlag eller summativ bedömning, utan processen ses som vital. De övriga två lärarna använder sig både av summativ och formativ bedömning där ett brett underlag är stöd i bedömningen och produkten och processen betonas likvärdigt i undervisningen.

The purpose of this study is to investigate how the subject Swedish is being constructed in syllabuses for the subject. The study includes the syllabuses for the subject Swedish from the Swedish curriculums Lgr 11 and Lpo 94. These are investigated in order to show what conceptions of the subject, i.e. the purpose, content and work models of the subject you can spot in these, and in what direction the perception of knowledge has changed. For the analysis Faircloughs critical discourse analysis and three dimensional model is being used. The analysis emanates in the first and second dimension from a scheme of analysis created from the conceptions of the subject Swedish. In the third dimension the result is discussed in relation to Englund’s conceptions of education. The result shows that the subject, as it is expresses in Lpo 94, foremost can be classified as the conception Swedish as experience-pedagogical subject (erfarenhetspedagogiskt ämne), with interdiscoursive connections to the conception Swedish as a experience-pedagogical democracy-subject (erfarenhetspedagogiskt demokratiämne). The subject Swedish as it is expressed in Lgr 11 can be classified as a literary history refinement subject (litteraturhistoriskt bildningsämnde) with interdiscoursive connections to the experience-pedagogical subject and the conception Swedish as a proficiency subject. The classification of Lgr 11 is not without troubles, while the central content of the subject formost is focused on proficiency, rather than refinement. Lpo 94 can further be connected to a democratical conception of education (demokratisk utbildningskonception), while Lgr 11 shows expressions of a scientifically rational conception of education (vetenskapligt rationell utbildningskonception). The subject Swedish is viewed as significant in relation to pupils identity development and to their comprehension about the surrounding world. Therefor it is of general interest to investigate the conceptions of the subject that are being transmitted throught the syllabuses. This is also an argument for the relevance of this study within the research of didactical and curriculum theory.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur inledande läs-och skrivinlärning går till ute i praktiken. Anledningen till att vi blev intresserade av detta är på grund av att mycket av den litteratur vi läst om, inom detta område, har allting varit svart eller vitt. Enligt litteraturen använder en lärare sig antingen av en syntetisk metod, så kallad traditionell metod där man börjar med delar för att gå vidare med helheten, eller analytisk metod, en metod där man går från helheten till delarna. Detta hade vi svårt att tro på, mycket på grund av att under vår VFU (verksamhetsförlagd utbildning) har vi sett att lärare blandar dessa metoder under inledande läs-och skrivinlärning. För att vi skulle kunna få en inblick i vad som är syntetisk- eller analytisk metod har vi läst litteratur som handlar om det individualpsykologiska perspektivet och Wittingmetoden, som hör till det syntetiska, och om det socialinteraktionistiska perspektivet och LTG-metoden som hör till det analytiska. För att få reda på om lärare använder sig av en "ren" metod under inledande läs-och skrivundervisning har vi gjort en etnografiskt orienterad studie där vi under tre dagar observerat hur en lärare lär sina elever att läsa och skriva. Vår undersökning gav oss bekräftelse på att i alla fall vår valda lärare blandar olika metoder vid inledande läs- och skrivinlärning. Vi fick även bra och motiverade svar på hennes resonemang kring metodval.