Background: About 5-10 per cent of all patients diagnosed with cancer carry a genetic susceptibility to develop such a disease. Oncology nurses are seeing more and more patients that have a genetic predisposition who are in need of genetic counselling. From the patient’s perspective it is beneficial that oncology nurses have a genetic experience in order to be able to give each patient individual counselling about his or her life situation. Purpose: The purpose of this study is to highlight - from the perspective of the genetic counsellor - which factors make patients seek genetic counselling. It also describes how patients experience this counseling. Method: A qualitative interview study with an inductive hypothesis was conducted. The questions for the interview were semi-structured and eight genetic counselors participated. The professional experience of the participants varied from 1 to 20 years. The material was analysed with the qualitative content analysis by Lundman & Graneheims (2012) as well as Kvale (2014). Result: The results of the analysis are presented in three categories: the life situation of the patient, the security as well as knowledge. Genetic counsellors believe that the life situation of the patient influences him or her to choose genetic counselling. Also, knowledge, in the form of the competence shown by the staff encountered by the patient, has influenced this decision. Knowledge of the importance of genes, which are propagated by social media, as well as an increased awareness of the public in these matters, is also seen as contributing factors. The patients appear to be resolute in their decisions, better informed and thereby also more secure, more content and less worried as a consequence of genetic counselling. Conclusion: The results of the study show the need for an increased knowledge of genetics in order to meet the future needs of patients. This, in particular, involves oncology, nurses who are expected to know which risk factors are important and what tests are available, as well as being able to judge when the patient is in need of genetic counselling. The way the patient deals with his or her life situation then makes a starting point for a more constructive dialogue between the patient and the genetic counsellor that also enables the counselor to see the patient as a whole.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligast förekommande cancersjukdomen hos svenska kvinnor och utgör en stor del av dödsfall bland kvinnor. Tack vare mammografiundersökningen som erbjuds frivilligt och gratis till alla kvinnor i Sverige mellan 40–74 år samt förebyggande operativa behandlingar överlever dock många. En förebyggande operativ behandling kan vara en så kallad profylaktisk mastektomi vilket innebär att ett eller båda brösten tas bort i förebyggande syfte.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors motiv till att genomgå profylaktisk mastektomi. Metod: Litteraturstudien baserades på 10 kvalitativa studier som har kvalitetsgranskats och analyserats. De är av kvalitativ ansats och har valts via artikelsökningar i Pubmed och Cinahl. Resultat: Vid analysen av utvalda artiklar framkom det att många olika känslor är inblandade i det för många livsavgörande beslutet. Rädsla för att utveckla bröstcancer var det som styrde motivet, då kvinnorna ständigt bar på en oro och ångest samt tankar om framtiden. Konklusion: Att ta beslut om att genomgå bilateral profylaktisk mastektomi är inte enkelt. Det är viktigt för vårdpersonalen att förstå vilka känslor kvinnorna kan drabbas av när ett sådant beslut ska tas, samt vad en bröstscreening kan ge för känslor. Nyckelord: Bröstcancer, beslutsfattande, erfarenheter, kvinnor, profylaktisk mastektomi.

Det föreligger en ökad risk för att utveckla bröst- och äggstockscancer om kvinnan bär på mutation i BRöstCAncergen1 eller BRöstCAncergen2. Kvinnan ställs inför svåra beslut som kommer att påverka hälsan över tid. Syftet var att genom en allmänlitteraturstudie undersöka kvinnors upplevelse av att leva med den ärftliga mutationen i BRöstCAncergen1 eller BRöstCAncergen2. Efter en systematisk litteratursökning framkom 15 resultatartiklar, i dessa identifierades två kategorier med tillhörande underkategorier, Osäkerhet: rädsla för cancer och förändrad kroppsuppfattning samt Hanterbarhet: tankar om framtiden, stöd och acceptans. Genom att bära på genmutationen upplever kvinnorna att de befinner sig i ett livshotande tillstånd där den ökade risken för cancer skapar osäkerhet. Besluten är komplexa vilket ökar informationsbehovet hos kvinnorna, det framkom att informationen ansågs bristfällig. I denna process är det viktigt att sjuksköterskan ser kvinnan bakom genmutationen och tillämpar personcentrerad omvårdnad. Vidare forskning kring kvinnors upplevelse behövs, då behoven inte ansågs vara uppfyllda. Detta skulle ge förutsättningar för sjuksköterskor att erbjuda en mer personcentrerad omvårdnad. / There is an increased risk of developing breast- or ovarian cancer if a woman carries the deleterious mutation in BReastCAncer gene1 or BReastCAncer gene2. The woman faces severe decisions that will affect her health over time. The aim of this literature review was to investigate how women experience living with a genetic mutation in BReastCAncer gene1 or BReastCAncer gene2. After a systematic literature search, 15 results were found, in which two categories were identified with associated subcategories, uncertainty: fear of cancer and changed body perception, and manageability: thoughts about the future, support and acceptance. By carrying the genetic mutation women find themselves in a life-threatening condition where their increased risk of cancer creates uncertainty. The decisions are complex, which increases the information needs of the women. It was found that the information was considered to be insufficient. In this process it of great importance that the nurse sees the woman behind the genetic mutation and applies person-centered nursing. Further research on women's experience is required, since the needs were not considered to be met. This would provide better conditions for nurses to offer a person-centered care.