Diss. Växjö : Växjö universitet, 2007.

<p>Utgångspunkten för denna deskriptiva studie var att kunna ge en inblick i vilken syn verksamhetschefer och sjuksköterskor inom Gävleborgs Landsting har på befintligt skriftligt patientinformationsmaterial samt vilket behov de ser av skriftligt informations material.  I samband med detta skulle verksamhetschefer och sjuksköterskor kunna uttrycka vilken form av samarbete som önskas med Informationsenheten på Gävleborgs Landsting. Som datainsamlingsmetoden för denna studie valdes en intervju.  Enligt resultat från fem olika intervjuerna med verksamhetschefer och sjuksköterskor är de flesta nöjda med materialet de har tillgång till. Det som fattas producerar de själva eller får de via andra kanaler så som läkemedelsföretag, patientföreningar och Internet. Några utvecklingsförslag kom fram. Informanterna såg främst behov av mer skriftlig information kring operationsmetoder och eftervård. Även utvecklingen av hemsidor sågs som önskvärt. Det var lite känt bland informanterna att Informationsenheten kan vara behjälplig med att framställa patientinformationsmaterial för specifika patientgrupper. För framtiden är ett samarbete inom detta önskvärt. Verksamhetschefer och sjuksköterskor anser att ett sådant samarbete skulle ge en minskad belastning på deras resurser och att producerat material kan bli mer enhetligt samt av bättre kvalitet.</p>

Utgångspunkten för denna deskriptiva studie var att kunna ge en inblick i vilken syn verksamhetschefer och sjuksköterskor inom Gävleborgs Landsting har på befintligt skriftligt patientinformationsmaterial samt vilket behov de ser av skriftligt informations material.  I samband med detta skulle verksamhetschefer och sjuksköterskor kunna uttrycka vilken form av samarbete som önskas med Informationsenheten på Gävleborgs Landsting. Som datainsamlingsmetoden för denna studie valdes en intervju.  Enligt resultat från fem olika intervjuerna med verksamhetschefer och sjuksköterskor är de flesta nöjda med materialet de har tillgång till. Det som fattas producerar de själva eller får de via andra kanaler så som läkemedelsföretag, patientföreningar och Internet. Några utvecklingsförslag kom fram. Informanterna såg främst behov av mer skriftlig information kring operationsmetoder och eftervård. Även utvecklingen av hemsidor sågs som önskvärt. Det var lite känt bland informanterna att Informationsenheten kan vara behjälplig med att framställa patientinformationsmaterial för specifika patientgrupper. För framtiden är ett samarbete inom detta önskvärt. Verksamhetschefer och sjuksköterskor anser att ett sådant samarbete skulle ge en minskad belastning på deras resurser och att producerat material kan bli mer enhetligt samt av bättre kvalitet.

Att skriva journal utgör en stor del av logopeders administrativa arbete, och för att reglera och kvalitetssäkra journalers hantering och innehåll finns det lagar och föreskrifter som måste följas. Journalmallar utformas till viss del efter dessa lagar och föreskrifter, men varierar beroende på typ av verksamhet och journalsystem. Att effektivisera och standardisera journalföring är viktigt då journalen kan fungera som en kommunikationsväg för flera vårdgivare, samt som informationskälla för patient och anhöriga. Journalen bör därför vara enkel att följa och vara skriven med ett språk som i så stor grad som möjligt kan förstås av olika yrkesprofessioner inom vården. Att följa upp hur dessa mallar efterföljs, samt om förbättringar kan göras, är därför ett värdefullt arbete. Syftet med studien har varit att kartlägga hur sökorden i statusdelen används av fem yrkesverksamma barnlogopeder, och om de använde sökorden utifrån verksamhetens lokala mall. Ytterligare en aspekt författarna ansåg var av intresse att studera var språkbruk och förståelighet i journalerna, vilket gjordes i pilotform av författarna själva. Totalt analyserades 15 journaler. Resultatet i kartläggningen av användandet av sökord i journalernas statusdel visade bland annat att information fördes in under fel sökord i sju av de femton journalerna utifrån journalmallen. Författarna kom i studien bland annat fram till att mallen som journalen skrivs efter behöver vara väldefinierad och tydligt utformad för att minska tolkningsfriheten för att få så enhetliga, tydliga och lättförståeliga journaler som möjligt.

Matematikundervisning kan se ut på en mängd olika sätt. Strävandemålen i Läroplanerna beskriver att läraren skall sträva efter att eleverna både skriftligt och muntligt bör redovisa och argumentera för sina lösningar samt lära sig hantera olika matematiska hjälpmedel. Tanken är att läraren skall planera för en undervisningsform som innehåller dessa strävandemål. Utifrån ovanstående har jag gjort en kvalitativ studie med hjälp av ett laborativt grupprov. Studien bygger på att undersöka om man med hjälp av prov kan stärka elevernas motivation där de tränar sig i att få en bra lösningsstrategi genom att ge dem poäng för detta. Provet bygger på att eleverna arbetar två och två där de i text ska redovisa och argumentera för sina uträkningar. Min samlade bild av elevernas förmåga att strukturera uppgifterna på ett bra och tydligt sätt samt i text förklara hur de löst uppgifterna blev inte riktigt vad jag väntat mig. Över lag tror jag att eleverna har för lite rutin kring detta. Dock fick jag en del positiva reaktioner från eleverna kring detta arbetssätt och att det är något de vill ha mer av.

<p>Matematikundervisning kan se ut på en mängd olika sätt. Strävandemålen i Läroplanerna beskriver att läraren skall sträva efter att eleverna både skriftligt och muntligt bör redovisa och argumentera för sina lösningar samt lära sig hantera olika matematiska hjälpmedel. Tanken är att läraren skall planera för en undervisningsform som innehåller dessa strävandemål.</p><p>Utifrån ovanstående har jag gjort en kvalitativ studie med hjälp av ett laborativt grupprov. Studien bygger på att undersöka om man med hjälp av prov kan stärka elevernas motivation där de tränar sig i att få en bra lösningsstrategi genom att ge dem poäng för detta. Provet bygger på att eleverna arbetar två och två där de i text ska redovisa och argumentera för sina uträkningar.</p><p>Min samlade bild av elevernas förmåga att strukturera uppgifterna på ett bra och tydligt sätt samt i text förklara hur de löst uppgifterna blev inte riktigt vad jag väntat mig. Över lag tror jag att eleverna har för lite rutin kring detta. Dock fick jag en del positiva reaktioner från eleverna kring detta arbetssätt och att det är något de vill ha mer av.</p>

Studien syftar till att förtydliga och konkretisera den skriftliga kommunikativa, grammatiska kompetens man kan förvänta sig och kräva av deltagare, som gått studieväg 2, för att bli godkända. Den här studien, ett explorativt arbete, synar skriftlig förmåga på studieväg 2 kurs C, eftersom det är en nivå för språklig basfärdighet, som inte alltid är så lätt att uppnå. Jag är intresserad av vad eleverna åstadkommer i texter, som är bedömda och betygssatta, som E eller D, av andra inom Sfi- verksamheter i Stockholmsregionen. Genom att studera godkända elevtexter från Nationella Provet kurs C, får jag syn på exempel av den språkliga förmåga som kan förväntas av eleverna på den kursen. Texterna bör kunna ge ledtrådar till att konkretisera den språknivå eleverna befinner sig på och förtydliga kunskapskravens formulering. Vilka språkliga kännetecken finns i elevtexterna? Hur kan skriftlig kommunikativ kompetens synliggöras?     Trettio texter med en uppgift att berätta om en personlig händelse, ingår i studien. Resultatet visar att sex språkliga kännetecken, där av en mängd fraser, förekommer i de flesta av texterna och kompletterar, de skriftliga kunskapskrav Skolverket formulerat för kurs C. Fler och olika analyser av den språkanvändning eleverna har i godkända texter, från Nationella provet Sfi C, ger ett mer konkretiserat underlag för lärare och inlärare att sträva mot. Ett underlag som behövs för att kortutbildade andraspråksinlärare ska förstå de kunskapskrav de måste nå upp till för att klara av Sfi kurs C.

SAMMANFATTNING Bakgrund Trots åtgärder för att minska trycksår i vården är det många sjukhus i Sverige som har hög förekomst av trycksår. Patientdelaktighet i vården är viktigt för att öka patientsäkerheten. Det saknas forskning om patientdelaktighet i det förebyggande arbetet om trycksår. Syfte Att utvärdera en skriftlig patientinformation om förebyggande av trycksår. Metod En deskriptiv, komparativ interventionsstudie med en kvantitativ ansats. En skriftlig patientinformation, Hur kan du bidra till att förebygga trycksår implementerades på två kirurgiska vårdavdelningar. Totalt undersöktes 61 patienter på två vårdavdelning som fyllt i frågeformulären, före och efter implementeringen av den skriftliga patientinformationen. Resultat Efter införandet av den skriftliga patientinformationen framkom en signifikant skillnad avseende den information patienterna rapporterade att de fått om risker, orsaker och förebyggande åtgärder för att förhindra uppkomst av trycksår. Även patienternas egen kunskap om trycksår, avseende uppkomst, risk och prevention visade en signifikant skillnad efter interventionen jämfört med före. Flertalet av patienterna tyckte att den skriftliga patientinformationen var användbar, ganska lättläst och hade ett bra utseende. På frågan om patienten själv gjort något under det senaste dygnet för att förebygga trycksår, efter att de läst den skriftliga patientinformationen, svarade 28 (46 %) ja på frågan och 27 av dessa 28 angav lägesförändringar av något slag. Slutsats Undersökningen har visat att en skriftlig patientinformation är ett sätt att få patienten mer delaktig i vad de själva kan göra för att förebygga trycksår på våra vårdavdelningar. Att öka patienters delaktighet i det trycksårsförebyggande arbetet kan minska antalet trycksår som uppstår i samband med slutenvård. Ansvaret för trycksårsprevention ligger hos hälso-och sjukvårdspersonalen. / ABSTRACT BackgroundDespite steps to reduce pressure ulcers in health care, many hospitals in Sweden still have a high prevalence of pressure ulcers. It is important with patient participation in health care to increase patient safety. However, there is no research on patient participation related to pressure ulcer prevention.AimEvaluation of a written patient information in order to prevent pressure ulcers. MethodA descriptive, comparative intervention study with a quantitative approach. The patient information pamphlet, How can you help prevent pressure ulcers was implemented in two surgical wards. A total of 61 patients answered questionnaires before and after the implementation.ResultsPatients ‘experiences on the information they received about risks, causes and preventive measures to prevent pressure ulcers showed a significant difference after the introduction of the written patient information. The patients' knowledge of pressure ulcers, regarding the causes, risk and prevention showed a significant improvement after the intervention. The majority of the patients felt that the written patient information was helpful, fairly easy to read and had a good design. The patients were asked if they done anything in the last day to prevent pressure ulcers, after they read the written patient information. Twenty eight (46%) responded yes to the question, 27 of those 28 stated position changes of any kind. ConclusionThe study showed that a patient information pamphlet is a one way to get patients more involved in what they can do to prevent pressure ulcers. Increasing patients' participation in pressure ulcer prevention can reduce the number of pressure ulcers that occur during inpatient care. Responsibility for pressure ulcer prevention lies with the health care staff.

This study is an action research that focuses on written communication in problem solving. A cheat sheet has been created as a tool and aims to support the pupils while working with problem solving. The study began with a pre-test, continued with detail lesson plans included the cheat sheet. The study ended with a post-test where the pupils had access to the cheat sheet. Pre- and post-test have been analyzed based on two different frameworks, which focus on content and functions, as well as quality in pupil solutions. The result has been shown to be positive and pupils have improved their ability to write answers, report all the steps and keep a good layout. The cheat sheet could therefore functions as a suitable tool in the problem-solving process.

Syftet med detta arbete är att undersöka kopplingen mellan att skriva för hand och skriftlig produktion inom ämnet tyska. Även skriftlig produktion på digitala enheter, samt läsning av digitala och fysiska texter undersöks. I en alltmer digitaliserad värld skriver skolelever mindre för hand och detta kan tänkas påverka inlärningen, då hjärnan bland annat använder sig av kroppens olika sinnen för att minnas och läras, men också för att händernas område i den sensoriska hjärnloben upptar särskilt stort utrymme, vilket gör händerna till ett viktigt redskap för människan. I ett ämne som tyska, där skriftlig språkproduktion utgör en central del av undervisningen, är detta en intressant fråga att ställa, då händerna har fått förändrat användningsområde när de skriver digitalt kontra med papper och penna. Det insamlade materialet består av diktamen och enkäter om läs- och skrivvanor från fyra klasser i årskurs åtta och nio på högstadiet. Denna data har sedan sammanställts för att undersöka korrelationen mellan resultatet på diktamen och läs- och skrivvanorna. Undersökningen, som den är utformad, har inte kunnat visa på en tydlig koppling men ses som ett pilotprojekt och som skulle kunna genomföras i större skala och möjligen få fram ett annat resultat.