Depression- och ångestsymtom, som kan beskrivas som en del av emotionell ohälsa, är ett frekvent och växande problem inom den svenska ungdomspopulationen. Både en hög komorbiditet samt könsskillnader i ohälsa kan observeras. Samband mellan emotionsreglering och ohälsa har under senare år erhållit ett brett empiriskt stöd. Denna longitudinella studie syftade till att undersöka emotionsreglerings roll som mediator i utvecklandet av emotionell ohälsa över tid samt om det eventuella sambandet modereras av kön. Analyser visade att emotionsreglerings-strategierna kognitiv emotionsreglering och beteendemässigt undvikande medierade sambandet. Detta skiljde sig även åt mellan könen vad gäller kognitiv emotionsreglering. Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att emotionsreglering kan utgöra en del av förklaringen av ökad emotionell ohälsa över tid hos ungdomar. Detta samband tycks även vara mer gällande för flickor. / Depressive and anxiety symptoms, which can be classified as types of emotional distress, anre common and growing issues among Swedish youth. Substantial comorbidity and gender differences concerning emotional distress have been observed. The relationship between emotion regulation and emotional distress have obtained convincing empirical support during the last couple of decades. This longitudinal study aimed to investigate the mediating role of emotion regulation in the development of emotional distress over time. The question of gender as a moderator of the relationship was also addressed. Analysis indicate that two emotion regulation strategies, cognitive emotion regulation and behavioral avoidance, do mediate the relationship. Gender differences were found in the cognitive strategy. The results of the study indicate that emotion regulation could be a part of the explanation for the increase of adolescent emotional distress over time. This relationship also seem to be more distinct for girls.

Fear is an innate emotion and an adaptive response to provide protection from potential harm. When fear is excessive and out of proportion in relation to the confronted situation, it can lead to the development of an anxiety disorder. Many individuals feel anxious at some point, but not all experience clinical anxiety or meet the diagnostic criteria of an anxiety disorder. Still, anxiety disorders are the most prevalent form of psychiatric disorder in the general population. More often than not people suffering from one anxiety disorder also present other psychiatric conditions. As of today, cognitive and behavioural treatments have been tested and found to positively affect anxiety disorders, making them the treatment of choice. Nevertheless, many patients do not seek or receive adequate treatment. One common critique of the research trials from which the recommendations for treatments stem is the use of a single protocol targeting only one diagnosis. This is because many people suffer from comorbidities. Another problem connected to the recommendation that cognitive behavioural therapy (CBT) should be the treatment of choice for anxiety disorders is the lack of therapists with adequate training. One possible way of dealing both with the shortcoming of therapists and making CBT more accessible is the use of the Internet. Internet-based CBT (ICBT) has been tested in numerous trials during the last 15 years, showing positive outcomes for a large variety of disorders. Many ICBT trials also make use of a single protocol. Another way of dealing with comorbidities might be to tailor the treatment to let characteristics and preferences of the patient guide the design of the protocol. Little is known about possible effects of tailoring the ICBT, the effects of therapeutic relationships in ICBT, and the effectiveness and cost-effectiveness of these treatments. This thesis is based on three studies on two separate randomized controlled trials (RCTs) using the same set of modules accessible for the tailored protocol. Study I was an RCT investigating treatment effects up to two-year after completion, showing favourable outcomes of the treatment in a self-recruited sample at all measure points. Study II was a secondary analysis exploring possible relations between working alliance and treatment outcome for participants in the treatment group recruited for Study I indicating that working alliance predict outcome in this tailored treatment. The second RCT was an effectiveness trial (Study III) analysing treatment effects and cost-effectiveness of the treatment up to one year post treatment in a primary-care population. This study showed positive treatment effects both regarding symptom reduction and cost-effectiveness, and that effects were sustained at one year post treatment. Conclusions drawn from these studies are that individually tailored ICBT seems to be a feasible approach for patients with anxiety disorders regardless of comorbidities, and a responsible choice in terms of societal costs. / Rädsla är en medfödd känsla och en adaptiv respons för att skydda organismen från potentiell skada. När rädslan blir överdriven och oproportionerlig i relation till den konfronterade situationen, kan det leda till utvecklandet av ångestsyndrom. Många personer upplever någon gång ångest, men inte alla upplever klinisk ångest eller uppfyller de diagnostiska kriterierna för något ångestsyndrom. Trots detta är ångest det vanligaste psykiatriska tillståndet i befolkningen i stort och oftast uppfyller personer som lider av ett ångestsyndrom även andra  psykiatriska tillstånd. Till dags dato har både kognitiva och beteendeinriktade behandlingar testats och visat sig verksamma vid ångestproblem, vilket gjort dem till de behandlingar som rekommenderas för dessa tillstånd. Trots god effekt av behandling söker många patienter ändå inte hjälp, alternativt erhåller inte adekvat behandling. En vanlig kritik mot den forskning från vilka behandlingsrekommendationerna för ångestsyndrom stammar är att många använt en manual eller ett protokoll som riktar sig mot bara en diagnos. Detta på grund av den stora komorbiditeten. Ett annat problem kopplat till rekommendationerna att kognitiv beteendeterapi (KBT) ska vara förstahandsval vid behandling av ångest är bristen på behandlare med adekvat utbildning. Ett möjligt sätt att göra KBT mer tillgängligt är att använda Internet. Internet- förmedlad KBT (IKBT) har prövats i ett stort antal studier de senaste 15 åren dessa har visat positiva resultat vid ett stort antal psykiatriska tillstånd. Flertalet av dessa studier har dock använt ett enda behandlingsprotokoll. En annan möjlighet att hantera komorbiditet kan vara att skräddarsy behandlingen för att låta patientens egenskaper och preferenser vara med och styra utformningen av behandlingsprotokollet. Möjliga effekter av att skräddarsy IKBT är relativt lite undersökt, likaså effekterna av terapeutiska relationer i IKBT samt klinisk effektivitet och kostnadseffektiviteten för dessa behandlingar. Denna avhandling bygger på tre studier från två randomiserade kontrollerade studier med samma uppsättning av moduler tillgängliga för att skräddarsy behandlingsprotokollen. I Studie I undersöktes behandlingseffekter upp till två år efter avslutad behandling i en självrekryterad grupp patienter. Studie II var en sekundäranalys av behandlingsgruppen från Studie I där eventuella samband mellan arbetsallians och behandlingsresultat undersöktes. Den andra randomiserade kontrollerade studien var en prövning av huruvida denna behandling var effektiv för en klinisk population (Studie III) rekryterad via primärvården. Förutom behandlingseffekter undersöktes även kostnadseffektiviteten upp till ett år efter behandlingsavslut. De slutsatser som dras utifrån dessa studier är att skräddarsydd IKBT verkar vara en framkomlig väg för patienter med ångest oavsett komorbiditet, att arbetsalliansen kan vara en faktor som påverkar utfallet, samt att det är ett ansvarsfullt val vad gäller samhälleliga kostnader.