Ringhals är ett kärnkraftverk beläget på Väröhalvön i Halland. Det finns totalt fyra stycken reaktorer i drift. Ringhals 1 är en kokvattenreaktor medan Ringhals 2-4 är tryckvattenreaktorer. Syftet med rapporten är att fastställa vilken reningsmetod av ånggeneratorernas bottenblås som är den mest fördelaktiga sett ur ett personal-, miljömässigt samt ekonomiskt perspektiv. Reningen av ånggeneratorernas bottenblåsningssystem skiljer sig åt på Ringhals 2-4. På Ringhals 2 renas vattnet på elektroniskt vis, medan man i Ringhals 3-4 renar vattnet med hjälp av jonbytarfilter. Varannan vecka blir massan mättad och behöver bytas ut. Processoperatörerna får då ett recept av kemiavdelningen hur blandningen ska vara. Vanligtvis är det 82 säckar, som vardera väger tjugo kilo, som ska fyllas i jonbytaren. Det har i många år förts debatt om fyllningen av jonbytarmassa. Arbetet medför tunga och obekväma lyft. Säckarna lyfts från marken och fylls i en tratt, belägen ungefär 1,5 meter över golvet vilket kan leda till arbetsskador. Skulle jonbytarmassa hamna på golvet medför detta en halkrisk. Förbrukad massa hamnar på deponi. Fördelarna med avjonisering på elektroniskt vis är störst ur personalmässig synvinkel. Jonbytarmassan, som fungerar som ett partikelfilter, behöver endast bytas ut en gång per år under revision på Ringhals 2. Ammoniaken som avskiljs från processvattnet leds ut till kylvattenkanalen, vilket medför utsläpp till havet på 800 kg per år. Underhåll och drift är mindre krävande med electronic deionization (EDI) jämfört med jonbytarfilter. Vidare undersökningar krävs för att fastställa om det är ekonomiskt och miljömässigt hållbart att installera EDI på de övriga blocken.

This thesis is centered around the computional program PASGO. PASGO is used for calculations for making performance monitoring of the steam generators in Ringhals reactor 3 and 4, especially concerning fouling of the steam generator tubes. The main goal of this thesis project was to convert the program code from the programming language Turbo Pascal 6.0 into a more modern language that works with the current Windows operative systems. Apart from a straight conversion of the code, a function to make automatic input from an Excel-file to the program was also requested. The thesis also includes analyzing the correlations used for heat transfer in PASGO, to determine if these can be replaced with more exact correlations. The Dittus-Boelter correlation was used in the original program, and while it was not a bad correlation, studies show that the more modern Gnielinski correlation has a smaller margin of error. The program code was converted successfully into C++ in Visual Studio, which was the programming language of choice. A function to enable automatic input of data from Excel-files was successfully implemented as well. This function allows the user to run performance calculations regarding tube fouling and pressure correction values for hundreds of performance tests at the same time. Versions of PASGO using the Gnielinski correlation were also created. These versions are recommended for future tests, while the version using the Dittus Boelter correlation is recommended for tests which will be compared to studies made white the previous version of PASGO.