Studiens syfte är att se i vilka situationer elevernas kunskaper i musik visas och hur detta dokumenteras av lärarna. I sin helhet omfattar studien bedömningsprocessen, det vill säga från början av lärarens planering fram till att betyget blir satt. Datainsamlingsmetoden är en kvalitativ intervju som liknar ett vanligt samtal men skiljer sig på grund av att samtalet har ett bestämt fokus (Dimenäs 2007). Urvalet består av sex stycken musiklärare som arbetar i årskurserna 6-9 på grundskolan. Respondenterna är från två olika kommuner i Mellansverige. Resultatet visar bland annat att eleverna år 6-9 får visa sina kunskaper i mindre grupper, enskilt för läraren, genom teoretiska prov och i slutet av ett arbetsområde. Lärarna i sin tur dokumenterar deras kunskaper genom att exempelvis göra små anteckningar i betygsmatriser och i anteckningsböcker. Elevernas kunskaper finns även i minnet hos lärarna genom att de bara iakttar eleverna på lektionerna. Det är ingen av lärarna som filmar sina elever i dokumentationssyfte även om inspelningar är vanligt. En förutsättning för en likvärdig och rättsäker bedömning är dels att göra regelbundna kunskapskontroller, men det kanske viktigaste är att läraren redan i början av planeringen förbereder tillfällen för eleverna att visa sina kunskaper och att bedömningen därtill sker utifrån kunskapskraven (Skolverket 2011). Lärarna uttrycker att bedömningen är både svår och tidskrävande när elevgrupperna är stora. Komplexiteten över det teoretiska och praktiska i bedömningen samt brist på undervisningstid är också en av orsakerna till svårigheterna.

Syftet med denna studie var att belysa distanslärares utmaningar och erfarenheter i svenskämnet. Det gjordes genom kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar, eller har arbetat, med svenska på distans. Resultatet studerades enligt olika konceptioner och de viktigaste resultaten visade att lärarrollen ändras på distans från att vara en pedagogisk ämneslärare till att bli en bedömare av svenskämnet. Det visade även att lärarna nu anser att de har tid att vara lärare och att det finns goda möjligheter till anpassningar för eleverna. Alla lärare arbetar med en statisk planering som gör att viktiga delar ur läroplanen går förlorade. Kontakten mellan lärare och elever förändras och de hittar andra sätt att lära känna varandra på. Grupparbeten och diskussioner förekommer inte vilket innebär att eleverna inte bara tappar delar ur läroplanen utan även ur kursplanerna. / The purpose with this study was to illustrate distance teachers challenges and experiences. This was done through qualitative interviews with teacher who work, or has work, with teaching Swedish through distance. The result was studied according to different conceptions and the most important results showed that the role of teacher changed from being a pedagogical subject teacher to become a judge of the subject Swedish. It also showed that teachers now feel that they have more time to be a teacher and that there is good facilities for adaptation for the pupils. All teachers worked with a static planning that makes important parts of the curriculum perish. The contact between teachers and pupils changes and they find other way to get to know each other. Group work and discussions does not occur which mean that the student does not only lack parts of the curriculum but also from the syllabuses.