InledningStudien handlar om hur förskollärare arbetar med återvinningsmaterial i den pedagogiska verksamheten tillsammans med barnen. Undersökningen belyser även återanvändningscentret Skatan som är en del av Sinkadusen och dess betydelse för förskolans verksamhet.SyfteVårt syfte är att undersöka hur några förskollärare resonerar om begreppet återvinningsmaterial, samt hur och varför förskollärarna använder återvinningsmaterial i den pedagogiska verksamheten tillsammans med barnen. Vi har även valt att undersöka hur ett återanvändningscenter arbetar och samarbetar med förskolor.MetodI studien har vi använt oss av den kvalitativa metoden med intervju som redskap. Öppna intervjufrågor användes då syftet var att undersöka förskollärares resonemang kring återvinningsmaterial. Åtta förskollärare intervjuades i tre olika kommuner, samt en intervju utfördes med två pedagoger från återanvändningscentret Skatan i Mölndals stad.ResultatResultat av studien visar att förskollärarna är medvetna om att de ska arbeta med hållbar utveckling utefter läroplanen. Däremot visar studien att de deltagande förskollärarna arbetar olika mycket med återvinningsmaterial. I resultatet framgår det att återvinningsmaterial ofta används och finns tillgängligt i den skapande verksamheten, i bygg- och konstruktionslekar samt ute på gården.

Syftet med studien är att ur ett poststrukturalistiskt perspektiv genom förskollärares berättelser undersöka varför och hur förskollärare medvetet har valt att använda återanvändningsmaterial i utbildningen. I förskolan är det av stor betydelse att förmedla hur det kan bidra till hållbarhet, vilket skapar en grund för den kunskap barn behöver ha med sig i framtiden. Studien innehåller två frågeställningar: Vad berättar förskollärare om varför de har valt att använda återanvändningsmaterial i undervisningen? Vad berättar förskollärare om hur de har valt att använda återanvändningsmaterial i undervisningen? I studien ingår fyra verksamma förskollärare från tre Reggio Emilia inspirerade förskolor i samma kommun.En kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer har använts. I resultatet framgår att det krävs en samsyn hos förskollärare när det handlar om att förmedla hållbarhet i förskolans utbildning och miljö. När återanvändningsmaterial används i undervisning bidrar det till såväl utforskande, kreativitet som fantasi hos barnen. Studien utgår från ett poststrukturalistiskt perspektiv, där ett rhizomatiskt lärande synliggörs, vilket innebär att tänkande och kunskap förgrenar sig i olika kedjor som inte är linjära eller hierarkiska.