Återförening är en del av det sociala arbetets uppgifter och är en förutsättning för att föräldrar och deras placerade barn ska kunna återförenas. Trots detta, är återförening ett outforskat eller ett begränsat område. Syftet med denna studie har därför varit att undersöka återförening med hjälp av två forskningsfrågor. Metoden som har använts är en scoping-review av 15 peer-reviewed artiklar. Det första syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som begränsar eller möjliggör återförening mellan föräldrar och deras placerade barn. Studiens resultat visar att föräldrar, familjehemsföräldrar och socialarbetare är faktorer som både utgör hinder och möjligheter till en återförening. Det andra syftet var att undersöka vilka olika stödformer som främjar kontakten mellan föräldrar och deras familjehemsplacerade barn. Studiens resultat visade att det krävs känslomässigt och praktiskt stöd till föräldrar för att kunna hålla kontakt med sina placerade barn. Föräldrar som har kontakt med sina barn ökar enbart inte sannolikheten för en återförening, utan är även viktig för både föräldrars och barns välbefinnande, oavsett placering. Forskningen visade att det ofta var svårt för föräldrar att hålla kontakt med sina barn av flera olika anledningar. Socialarbetare behöver både öka sin förståelse för föräldrar till familjehemsplacerade barn och samarbeta med olika aktörer. Trots resultatet har det blivit tydligt att föräldrar till familjehemsplacerade barn och återförening är ett område som kräver ytterligare forskning. Detta för att belysa föräldrar och belysa vilka faktorer socialarbetare behöver arbeta med för att leva upp till sina uppdrag. / Reunification is one of the tasks of social work and is a prerequisite for the reunification of parents and their children in care. Despite this, reunification is an unexplored or limited area. The aim of this study has therefore been to investigate reunification by means of two research questions. The method used is a scoping review of 15 peer-reviewed articles. The first aim of the study was to investigate the factors that limit or enable reunification between parents and their placed children. The results of the study show that parents, foster parents and social workers are factors that constitute both obstacles and opportunities for reunification. The second aim was to investigate the different forms of support that promote contact between parents and their children in foster care. The results of the study showed that parents need emotional and practical support to maintain contact with their foster children. Parents having contact with their children not only increases the likelihood of reunification, but is also important for the well-being of both parents and children, regardless of placement. The research showed that it was often difficult for parents to maintain contact with their children for a variety of reasons. Social workers need to both increase their understanding of parents of children in foster care and collaborate with different stakeholders. Despite the findings, it has become clear that parents of foster children and reunification is an area that requires further research. This is to shed light on parents and highlight what factors social workers need to work with to fulfill their mission.

Syftet i den här studien har varit att undersöka hur ensamkommande unga i Sverige beskriver sin upplevelse av familjeåterförening och vilken innebörd eller mening familjeåterföreningen har för dem. Vidare har vi haft för avsikt att ta reda på hur ensamkommande unga upplever den förändring som sker när samhällsstödet dras in vid familjens ankomst till Sverige. Studien är en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuat tre personer som kommit till Sverige som ensamkommande barn och som senare återförenats med sina familjer i Sverige. Studiens teoretiska ramverk utgörs av Schütz fenomenologiska sociologi samt Berger och Luckmanns teori om den sociala verkligheten. För att ytterligare fördjupa förståelsen har vi kompletterat det teoretiska ramverket med Boss teori om tvetydig förlust samt med Greifs teori om tvetydig återförening. Analysmetoden var interpretativ fenomenologisk analys (IPA). Studiens huvudsakliga resultat är att det verkar finnas en kluvenhet i ensamkommande ungas upplevelser av familjeåterföreningen. Samtidigt som familjeåterföreningen har haft stor betydelse för respondenterna, har tiden efter återföreningen präglats av ett påfrestande ansvar över familjen. Avslutningsvis diskuteras eventuella brister i socialtjänstens stöd för familjer vid familjeåterförening i Sverige. / The purpose of this study was to explore how unaccompanied minors describe their experiences of family reunification, and what importance or implications it has for them. Furthermore, our aim was to find out how they experience the withdrawal of public social support after the arrival of their families. We interviewed three persons who were unaccompanied minors by the arrival to Sweden, and later reunified with their families in Sweden. The theoretical framework of this qualitative interview study is formed by Schütz’ phenomenological sociology and Berger and Luckmann’s theory of the social construction of reality. We complemented the theoretical framework with Boss’ theory of ambiguous loss and Greif’s theory of ambiguous reunification. The method for analysis used is Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). The main results shown in this study is that there seems to be an ambiguity in the family reunification experience. On one hand, the family reunification was of big importance to the participants. On the other hand, the time following the reunification was characterized by a great responsibility for the family. Finally, we discuss possible shortcomings in the way the public social support for families after family reunification is provided.

The purpose of this thesis was to achieve a deeper knowledge of the dilemma whichcan arise during a social welfare workers judgement of a reunion according to whatis best for the child in relation to a child’s right to their biological parents. Thisbachelor thesis was based on three research questions: What influences a socialwelfare workers judgement of a reunion according to what is best for the child, aswell as children’s right to their biological parents? How does a social welfare workerperceive its leeway during a judgement concerning reunion family reunion? How doesa social welfare worker perceive their authority to interpret according to their leeway?A qualitative study has been used to gain a deeper knowledge according to a socialwelfare workers experience. A hermeneutic approach has been used to answer thepurpose of our bachelor thesis and has contributed to a wider perspective of our study.The focus was to understand the dilemma through evaluating and interpretation. Sixsocial welfare workers participated in the following vignette survey, which werecomplemented with semi-structured questions. The participants have answeredregarding their experience concerning their leeway and authority to interpret the lawaccording to what is best for the child and their entitlement to their biological parents.This bachelor thesis research results show that social welfare workers did possessleeway which implies empowerment to interpret legislation, concepts and varioussituations. This can be seen as a prerequisite for correct decisions to be made duringdaily work. Although, it can also act as a risk since clients may receive differentconclusions depending on the social welfare worker. Furthermore, a conclusion of thethesis is that different judgements are made, even though the contributed informationwas identical. The explanation to these different assessments may relate to the socialwelfare workers leeway and authority to interpret the law, which makes investigatingchildren’s right to their parents and what is best for them even more complex.