Syftet med studien var att undersöka och beskriva återhämtningsstrategier hos kvinnor 30–40 år. Metod: Tio kvinnor i åldern 30–40 år deltog i studiens semistrukturerade intervjuer som analyserades genom en kvalitativ tematisk analys. Studien har med hjälp av intervjuerna bidragit till en djupare insikt i ämnet genom en förståelse för betydelsen och vikten av återhämtningsstrategier för en ökad hälsa. Resultatet: Studiens resultat tyder på att sömn, fysisk aktivitet och vila är de vanligaste förekommande strategierna för återhämtning. I resultatet framkom även att de flesta av deltagarna var positivt inställda till återhämtning då de upplever att orken ökar, det ger en nystart och att det är livsnödvändigt. Deltagarna i studien associerade begreppet återhämtning med att starta om från noll, energipåfyllning, varva ner och vila. Hälften av deltagarna hade ett stort behov av daglig återhämtning då de tidigare drabbats av utmattning och stressrelaterad sjukdom. Slutsatsen: En gemensam nämnare för deltagarna i denna studie är att flera lyfter vikten av återhämtning för att orka med vardagen men att deltagarna upplever att tiden inte alltid räcker till. Arbete, barn, hushållssysslor och annat bidrar till att återhämtningen uteblir eller att den är liten. Deltagarna i studien uttryckte vikten av att använda sig av återhämtningsstrategier och upplevs av deltagarna som en viktig faktor för att kunna leva och fungera. Resultatet kan användas i ett hälsofrämjande syfte av hälsovägledare eller andra professioner som arbetar hälsofrämjande.Som hälsovägledare finns möjligheten att utforma anpassade program som ger kvinnor strategier för att prioritera återhämtning.

Återhämtningsprocessen efter naturkatastrofer är en ny process i Sverige som få studier studerat. Teorin om den kommunikativa planeringen innebär att kommunikationen och samverkan är väsentlig för att lyckas med en planering utan dispyter och argument. Syftet är att analysera hur den kommunikativa planeringen är en del av återhämtningsprocessen efter översvämningen i Gävle 2021. Två frågeställningar har använts; på vilket sätt har kommunkoncernen och medborgarna i Gävle implementerat återhämtningsstrategier samt hur upplevs samverkan vid återhämtningsprocessen fungera mellan aktörerna.   Studien tar en explorativ ansats och kvalitativa intervjuer har genomförts med aktörer i Gävle. Det framgår att kommunkoncernen samverkar, man att medborgarna inte är inblandade vid återhämtningsprocessen utöver återhämtningen av sina hem. Avsaknaden av att vara inblandade har lett till missnöjen, vilket kan lösas genom förtydliganden och information om medborgarnas roller och vad som förväntas av dem. Därmed är slutsatsen att den kommunikativa planeringen delvis är en del av återhämtningsprocessen. / Few have studied the recovery after natural disasters in Sweden. The theory of communicative planning is about how communication and cooperation can minimize disputes and arguments during a process. The aim is to analyze how communicative planning is part of the recovery after the flooding in Gävle 2021. Two questions have been used; how has the municipal group and the citizens of Gävle implemented recovery strategies and how has the collaboration between the actors in the recovery process worked.   The study takes an exploratory approach and qualitative interviews have been made with actors in Gävle. The results show the municipality collaborates; however, the citizens are not part of the recovery more than to rebuild their homes. The lack of participation has led to dissatisfaction, which can be solved through clarifications and information about citizens' roles and expectations. Therefore, the conclusion is that the recovery process does not fully follow the theory.