Flera undersökningar de senaste åren tyder på att den ekologiska trenden är här för att stanna. Konsumenter har blivit alltmer kräsna i valet av produkter och vill få information om produkternas innehåll och tillverkning. Samtidigt väljer många företag att kommunicera sitt hållbarhetsarbete tyst eller ibland inte alls.   Uppsatsens undersökning har utformats för att om möjligt överkomma detta kommunikationsglapp mellan konsument och företag genom att studera hur ett mer miljövänligt textilt material kommuniceras idag. Syftet med studien har alltså varit att undersöka hur konfektionsföretag kan kommunicera återvunnen polyester så att det gröna budskapet når konsumenten och skapar kunskap/kännedom.   I den inledande delen av studien undersöks konsumenternas kunskap/kännedom och attityd till återvunnen polyester genom en kvantitativ enkätundersökning. Resultatet visade att det råder osäkerhet kring återvunnen polyester och hur miljövänligt materialet är. Ändå uppgav 75 procent av de tillfrågade respondenterna att de ibland eller alltid tänker på hur miljön påverkas vid tillverkning och konsumtion av kläder.   För att kartlägga hur företagens kommunikation kan förbättras genomfördes intervjuer via mail med tre svenska konfektionsföretag. Företagen uppgav att miljöengagemanget hos deras konsumenter varierar och att de var osäkra kring konsumenters kunskapsnivå om återvunnen polyester. Företagen var överens om att ingående information är bra.   Svaren från enkäten och konfektionsföretagen pekar på att kommunikationen på hängetiketter och hemsidornas produktsidor behöver vara mer ingående, tydlig och transparent. För att möjliggöra att fler kundgrupper nås av budskapet kan kommunikationen av återvunnen polyester på hängetiketter framställas i tre steg så att konsumenten 1. förstår varför den ska göra något, 2. kollektivet belönar agerandet och 3. ser de personliga fördelarna.   Avslutningsvis indikerar studien på att kunskap leder till ökat intresse och agerande vilket skulle kunna innebära en stärkt ekotrend. Kommunicera mera!

Textilindustrin är den mest förorenande industrin efter oljeindustrin och ett mål är därför att arbeta med mer återvunna fibrer. Dock väljs ofta dessa alternativ bort av konsumenter även fast en viss efterfrågan har identifierats. Trots en ökad efterfrågan kopplat till hållbara val så besitter inte konsumenter kunskap kring miljöfrågor kopplade till de hållbara alternativen. Avsaknad av kunskap kan alltså vara en orsak till varför deras åsikter inte återspeglas i konsumtionsvalet, därmed uppstår frågan om det finns ett samband mellan kunskap och köpintentioner, eller vilka variabler som påverkar köpintentioner. Polyester är ett material som är mycket påfrestande för miljön och fortsätter vara populärt att använda. Detta har lett till föroreningar, ett avsevärt ökat utsläpp samt stora mängder PET-avfall till miljön. Produktionen av återvunnen polyester, rPET, är mer miljövänlig än produktion av nyproducerad polyester. Exempelvis, för varje kilo mekanisk återvunnen polyester minskar utsläpp av växthusgaser med 70% jämfört med växthusgasutsläpp orsakade av nyproducerad polyester. Då tidigare studier som använt sig av en omarbetad version av teorin Theory of Planned Behavior har visat att attityder, subjektiva normer, upplevd beteendekontroll samt kunskap påverkar intentioner testar denna studie om så även är fallet när de kommer till köpintentioner till rPET. Genom en kvantitativ enkätundersökning och med hjälp av en omarbetad version av teorin Theory of Planned Behavior undersöks om det finns ett samband mellan modellens variabler och köpintentioner till rPET. Resultatet visar att attityder och upplevd beteendekontroll har ett starkt samband med köpintentioner till rPET samt att det finns ett samband, dock negativt och svagare, mellan objektiv kunskap och köpintentioner till rPET. De andra variablerna, subjektiva normer och subjektiv kunskap, besitter inte ett signifikant samband med köpintentioner till rPET. Fortsättningsvis skiljde sig sambanden för variablerna mellan män och kvinnor. / The textile industry is the most polluting industry after the oil industry. Therefore, a goal is to work with more recycled fibers within the textile industry. However, these alternatives are often opted out by consumers despite the fact that a demand has been identified on the market. Previous studies have shown that even though the increased demand is associated with sustainable choices, consumers do not possess knowledge about the environmental issues related to sustainable alternatives. Lack of knowledge can be a reason for why consumers' opinions do not reflect on their consumption choices, hence the question arises whether there is a connection between knowledge and purchase intentions, or which variables do affect the purchase intention. Polyester has a negative impact on the environment but remains popular to use. This has led to pollution, significant increase of emissions, and large amounts of PET waste. The production of recycled polyester, rPET, is however more environmentally friendly than the one of newly produced polyester. For instance, for every kilogram of mechanically recycled polyester, the greenhouse gas emissions are reduced by 70% compared to the greenhouse gas emissions caused by newly produced polyester. By using the revised model Theory of Planned Behavior, previous studies have shown that attitudes, subjective norms, perceived behavioral control and knowledge affects intentions. Thus, this study aims to test whether this is the case or not when it comes to purchasing intention for rPET. By using a quantitative survey and a revised version of the model Theory of Planned Behavior, the revised model explores whether there is a relation between these variables and purchasing intentions towards rPET. The results show that attitudes and perceived behavioral control have a strong relation with purchasing intentions to rPET. Moreover, there is a relation, although negative and weaker, between objective knowledge and purchasing intentions to rPET. However the other variables, subjective norms and subjective knowledge, do not have a significant relation with purchasing intentions to rPET. Furthermore, the relation between the variables differ between the genders.