Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att förstå hur man kan marknadsföra en destination med hjälp av film och litteratur inom en viss genre. I uppsatsen undersöks två fallstudier; Sala och Fagersta om hur de använder eller kan använda filmen Cirkeln samt serien Jordskotti deras platsmarknadsföring. För att svara på frågeställningarna har en metodtriangulering används som i detta fall inkluderar intervjuer, observationer och visuella innehållsanalyser. Resultaten av studien är att Fagersta och Sala ser annorlunda på huruvida serien eller filmen är en tillgång i platsmarknadsföringen eller inte. Både filmen och serien handlar om övernaturliga fenomen som är rätt i tiden nu när den postmoderna turisten vill ha mer erfarenhet av en hyper-verklighet än ”autentiska” drag av en plats. / Abstract The purpose of this paper is to understand how to market a destination by using film and literature with a specific genre. Two case studies are discussed in the paper on how Fagersta and Sala are using the film Cirkeln and the series Jordskott in its place marketing. In order to answer the papers questions, a method triangulation were used, which in this case included interviews, observations and visual content analysis. The results of the study are that Fagersta and Sala has different views on how the series or the film is an asset in their place marketing. Both the film and the series is about supernatural phenomenon that is right in our time when the post-modern tourists want more experience of a hyper-reality than the ”authentic” traits of a place.

Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt Hemsökta hus och Det okända konstruerar förekomsten av övernaturliga fenomen. Detta genom att påvisa skillnader och likheter mellan två episoder av respektive program. De frågor som ligger till grund för undersökningen är: Vilka skillnader och likheter finns mellan programmens narrativa strukturer? Hur gestaltas de övernaturliga fenomenens relation till medium kontra övriga deltagare i programmen? Hur konstrueras bilden av de övernaturliga fenomenen i respektive program? För att besvara frågeställningarna och uppfylla studiens syfte har jag gjort en narrativ analys enligt Alexa Robertsons anpassade modell samt semiotisk analys och läran och Televisionens koder med hjälp av Selby och Crowdys bok How to study television samt John Fiskes Television culture. Den teoretiska ramen består av fyra områden: Narratologi, Reality-TV, Autenticitet samt Döden och övernaturliga fenomen i medierna. Resultatet visar på att även om båda programmen ger anspråk på att övernaturliga fenomen faktiskt existerar så är framställningen av dessa spöken, andar och gastar avsevärt olika i sin konstruktion. Även deras relation till övriga deltagare i programmen skiljer sig åt avsevärt. I Det okända anspelar man mer på den deltagandes känslor och relation till den bortgångna, som ofta visar sig vara någon som stått personen nära och därmed får en personlig anknytning. I Hemsökta hus däremot, framställs de övernaturliga, som något obehagligt och skrämmande och med hjälp av ljud och ljuseffekter ämnar man lämna tittaren uppskrämd.

[Material:] Uppsatsen analyserar och jämför hur övernaturliga väsen gestaltas i Yamazaki Kores mangaserie The Ancient Magus' Bride och i några av de vanligast förekommande folksagorna. [Syfte:] Syftet med analysen är att undersöka vilka sammanhang dessa övernaturliga väsen ursprungligen ingått i, hur de beskrivs i sitt gamla sammanhang och sin nya kontext, samt vilken funktion de har i sin gamla respektive nya kontext. Fokus är att ställa Yamazakis' serie mot folksagorna i det här avseendet. Dessutom undersöks på vilket sätt Yamazaki använder sig av motiv från välkända folksagor för att skapa en populärkulturell produkt som kan anspela på folklore, och således diskuteras vad som skiljer mellan en sådan populärkulturell produkt och folklore. Vidare har uppsatsen även ett didaktiskt syfte där mangans legitimitet och användningsområde i skolan diskuteras. [Teori/metod:] Komparativ litterär analysmetod. Med fokus på beskrivning, sammanhang och funktion jämförs motiv kring ett antal övernaturliga väsen i Yamazakis serie, samt i olika folksagor. Med hjälp av analysens resultat, och Michael Dylan Fosters begrepp "the folkloresque" diskuteras sedan på vilket sätt Yamazaki anspelar på folklore med sina motiv, samt vad som slutligen skiljer hennes serie från folklore. [Resultat:] Yamazaki integrerar motiv från flera olika folksagor för att gestalta sina övernaturliga väsen i beskrivningar och sammanhang. I sammanhanget tillskriver hon sina väsen en ny funktion för att de ska kunna bära hennes berättelse framåt. Sammanhang och funktion förändras och väsendet blir inte det samma som i folksagorna, utan något som "verkar" vara det. De motiv Yamazaki använder är förnyade men trots allt anspelar de på folklore. Motiven representerar, eller gör en avbild av hennes egna idéer, föreställningar och värderingar kring folklore. Serien ger uttryck för författarens tankar kring folklore, och inte "riktig" folklore. Serien är således en representation eller avbild, som befinner sig nära folklore utan att vara det.Manga kan utveckla både läs- och skrivförmåga och kan användas likt skönlitteratur i en skolsituation. Manga öppnar upp för genrediskussioner, och diskussioner kring andra kulturers erfarenheter, tankar, föreställningsvärldar och livsvillkor.