This paper is the comment and analysis of the translation of a chapter in a book of Erik Orsenna, Sur la route du papier. An essay about the history and the industry of paper written in a personal and litterary tone. Justifying once own subjective choises in a translation is not an easy thing to do. With the functionnalist method designed by Christiane Nord we manage however to build a context and a purpose for the target-text that give fruitful and objective arguments to the choices made during the translation. We use Nord’s method of functionnalist analyses by dividing the source text in text functions that are being revised and discussed during the analysis. But can we define a single strategy for our translation? The source-text is very diversified and crosses many different genres such as : litterature, science, journalism and autobiography. To find and define a suitable strategy seems thus to be a major challenge. / Facköversättning

The Window to the East. Russian Literature in Swedish Translation 1797-2010, with a Case Study of the Swedish Reception of Nikolay Gogol This thesis examines the translation of Russian literature into Swedish 1797-2010, focusing on the relationship between translations and target culture images of the source culture. The main attention is on the situation in Sweden proper, but the analysis also includes Swedish translations and comments about Russian literature in Finland. Swedish and Western images of Russia are discussed in relation to perspectives from translation studies (Even-Zohar, Lévy, Lindqvist, Toury and others) regarding translation norms. Postcolonial theory (Delanty, Malia, Pickering and others) is combined with dialogical perspectives (Bakhtin, Kleberg) which put the translated literature in relation to Swedish stereotypes of Russia and the Swedish self-image, but also to a more dynamic interest in the translated literature as a complement to source culture literature. Four major translation norms are suggested to have influenced the Swedish reception of Russian literature: cognitive norms (that stress the informative and representative aspects of the source literature), universalistic norms (that stress its universal values), target culture oriented norms (that are governed by internal factors in the target culture), and transnational literary norms.The analysis is carried out on three levels: selection, reception and text. The most extensive part of the thesis is a general history of Russian literature translated into Swedish with a discussion of social, economic, philosophical and political processes that have influenced the changing selections that have been made. In the next part, the subject is the Swedish reception of the works of Nikolay Gogol from the mid-19th century until today. Here, Gogol’s Swedish paratext is analyzed and related341to the question of realism in his works and to images of Russianness and Russian literature in Sweden. In a concluding part, the five Swedish translations of Gogol’s Dead Souls are examined.Especially before 1917, but also later, a cognitive approach to the source literature and negative, politicized ideas of Russia have influenced the selections of Russian literature, the reception of Gogol and the translations of his works. During the 20th century there is a gradual shift from the cognitive norms to a more universalistic interest in the source literature in Sweden, especially thanks to the dominant position of the Russian classics.

This essay presents a comparative analysis of five Swedish translations of three Russian poems: The twelve (Двенадцать) written by Alexander Blok, Requiem (Реквием) written by Anna Akhmatova and End song (Поема конца) written by Marina Tsvetayeva. The introductory readings of the Swedish translations texts are combined with a parallel reading of the Russian original. In addition to the primary literature I execute readings of secondary literature concerning the Russian, modernistic context, the poets’ biographies and the translator’s commentaries concerning the working process of translation. The method used for the analysis is comparative and on the basis of theoretic perspectives including different translation practices, equivalence and literary context the analysis will foreground and discuss how Swedish translators of Russian poetry conduct their work, how they handle the confrontation with the Russian structure and rhyme, the translator’s use of equivalence in translating challenging/untranslatable words, how much place they choose to give the Russian context in the translated poems and what function the Russian origin have for the Swedish readers, how interjections and smaller words are transformed into Swedish text and what place and role the translator’s own context have in the translations. The essay’s fundamental ambition is hence to combine the perspective of linguistic components and translation strategies with the notion of context, historic background and cultural validity and by doing so present conclusions on how these three Russian, modernistic poems have been transformed and are currently transformed into a Swedish existence through the work of translators.

Detta är en kandidatuppsats i etnologi. Ämnet för studien är graffiti, närmare bestämt hur  graffitin och dess utövare påverkas av att det är olagligt att klottra. Med ett kvalitativt  intervjumaterial och teoretiska begrepp lånade från aktör nätverksteori så försöker  forskaren att genom klottrarnas egna ord redogöra för hur klottrarna på olika vis influeras  av att deras uttryck är förbjudet. Studien tar upp frågor om vad som fick de intervjuade  personerna att först börja med graffiti, vad som görs för att stoppa dem från att klottra,  vad som händer om klottrarna blir gripna och vad de gör för att försöka undvika detta.  Ämnen som klottrarnas värdering av sin graffiti, graffitins visuella stil och k-märkt graffiti  behandlas och analyseras i relation till syftet.

<p>Denna uppsats försöker besvara frågan om spanskans syntax efterlämnar spår i texter som översätts till svenska. Undersökningens hypoteser är två: dels att det finns syntaktiska skillnader mellan spanska och svenska, dels att en svensk text översatt från spanska kommer att skilja sig från en svensk originaltext, på grund av påverkan från spanskan. Analysmaterialet är hämtat ur en spansk roman och dess översättning, samt ur en svensk roman som används som jämförelsematerial. Hypoteserna prövas främst genom en metod som bygger på att meningar indelas i kärnsatser. Därefter klassificeras dessa som tillhörande en av sex satsgrader. Genom att studera skillnader i användningsfrekvens för olika satsgrader kan skillnader mellan texterna påvisas. Resultatet visar att vissa satsgrader är betydligt vanligare i den översatta texten än i det svenska originalet. För andra satsgrader syntes inte samma tydliga skillnad. Slutsatsen blir att vissa språkliga konstruktioner tycks överföras och att spanskans syntax lämnar spår i svenska översättningar</p>

BAKGRUND: I ett multikulturellt land som Sverige sker det många möten i vården där språket blir ett kommunikationsproblem. Vid den dagliga omvårdnaden av icke svensktalande personer finns tolk ofta inte att tillgå och detta kommunikationshinder riskerar att försämra vårdkvalitén. SYFTE: Denna studie avser att värdera om översättningsapplikationer i smarttelefoner kan användas som kommunikationshjälpmedel vid omvårdnaden av icke svensktalande personer. METOD: Empirisk kvalitativ studie genom intervjuer av åtta icke svensktalande personer som hade hemtjänst. Deltagarna fick lyssna på omvårdnadsfrågor som översattes till deltagarens hemspråk med en smarttelefon. Detta följdes upp med utvärderingsfrågor som översattes av en tolk. RESULTAT: Deltagare uttryckte både positiva och negativa åsikter kring metodens användbarhet. Deltagarna var övervägande positiva och skulle själva kunna tänka sig att metoden användes i deras egen omvårdnadssituation. SLUTSATS: Översättningsapplikationer i smarttelefoner skulle kunna användas som kommunikationshjälpmedel vid omvårdnad av icke svensktalande personer. I de fall där metodens brister riskerar påverka omvårdnaden negativt bör den uteslutas. Mer forskning behövs för att evaluera hur väl metoden fungerar i reella omvårdnadssituationer samt vid tvåvägskommunikation. / BACKGROUND: In a multicultural country like Sweden there are often encounters in healthcare where the language becomes a communication problem. At the daily care of the non-Swedish speaking individuals, interpreting is often not available and this communication barrier could compromise the quality of carework. OBJECTIVE: This study aims to evaluate whether translation applications in smartphones can be used as a communication tool in the care of non-Swedish speaking individuals. METHOD: An empirical qualitative study was conducted through interviews of eight non-Swedish speaking individuals who received homecare. Subjects were allowed to listen to related nursing issues that were translated into the participant's native language with a smartphone. This was followed up with evaluation questions that were translated by an interpreter. RESULTS: Participants expressed both positive and negative opinions about the usefulness of the method. Most of the participants were considerably positive and would be free to consider that the method could be used in their own care situation. CONCLUSIONS: Translation applications in smartphones could be used as a communication tool in the care of non-Swedish speaking individuals. In the cases where the method deficiencies risk to adversely affect care, it should be excluded. More research is needed to evaluate how well the method works in real care situations and in two-way communication.

I denna uppsats granskar vi och vill förmedla kunskap om vilka fördelar och nackdelar som det finns med att använda elektroniska lexikon. Vi tittar även på vad man ska tänka på vid utvecklandet av elektroniska lexikon och vad det finns för demografiska, etiska och juridiska aspekter att ta hänsyn till. Vi tittar även på vilka problem som kan uppstå vid översättning av ord och vilka översättningsproblem som kan uppstå. I den här uppsatsen granskas ett fysiskt lexikon och fem elektroniska gratislexikon. Den här uppsatsen är menad som vägledning för dem som idag använder lexikon och de som funderar på att börja använda lexikon i sin dator eller mobiltelefon. Den kan även lämpa sig för de aktörer som finns på marknaden idag för att få se utveckling och användning av lexikon ur ett användarperspektiv. Den här studien utförs ur ett humanvetenskapligt perspektiv och är framställd utifrån användarens perspektiv. Det har genomförts en re-spondentintervju med en professor inom lexikologi och en informantintervju med en förläggare på ett bokförlag. Att ett lexikon är gratis kan ses som både en fördel och nackdel. En fördel är att det le-der till att lexikonet når ut till fler personer. Det kan även vara en nackdel eftersom det blir svårare för de fysiska lexikonen att konkurrera på lika villkor, och även för de aktö-rerna som har ett ekonomiskt intresse. Under intervjuerna framkom det också att en nackdel med att lexikonen är gratis är att kvalitén kan bli lidande eftersom de större ak-törerna som satsar mycket pengar på att utveckla lexikonen inte har möjlighet att satsa lika mycket pengar på utveckling om de inte kan finansiera utvecklingen. En fördel med elektroniska lexikon ur användarsynpunkt är att det är enkelt att växla mellan olika lexikon utefter behovet. En nackdel om man jämför med fysiska lexikon är att det kan vara svårt att få till ett användarvänligt gränssnitt. Detta beror på att skärmen är mindre. För mobiltelefon får man anpassa mycket på grund av skärmens storlek, men även på en skärm till en dator kan det vara svårt att få sidan lättöverskådlig, funktionell och tilltalande på samma gång. Ett av de viktigaste kunskapsbidragen i uppsatsen anser vi vara att man bör vara vaksam med kvalitén på översättningarna när det gäller elektroniska lexikon och därmed även kontrollera källan mer noggrant. Under testerna framkom det även att översättningarna mellan lexikonen i många fall är väldigt lika varandra och i andra fall är det väldigt stor skillnad. Man bör därför inte enbart förlita sig till ett lexikon, utan testa några stycken el-ler växla mellan några beroende på användningen.

<p>I denna uppsats granskar vi och vill förmedla kunskap om vilka fördelar och nackdelar som det finns med att använda elektroniska lexikon. Vi tittar även på vad man ska tänka på vid utvecklandet av elektroniska lexikon och vad det finns för demografiska, etiska och juridiska aspekter att ta hänsyn till. Vi tittar även på vilka problem som kan uppstå vid översättning av ord och vilka översättningsproblem som kan uppstå.</p><p>I den här uppsatsen granskas ett fysiskt lexikon och fem elektroniska gratislexikon. Den här uppsatsen är menad som vägledning för dem som idag använder lexikon och de som funderar på att börja använda lexikon i sin dator eller mobiltelefon. Den kan även lämpa sig för de aktörer som finns på marknaden idag för att få se utveckling och användning av lexikon ur ett användarperspektiv. Den här studien utförs ur ett humanvetenskapligt perspektiv och är framställd utifrån användarens perspektiv. Det har genomförts en re-spondentintervju med en professor inom lexikologi och en informantintervju med en förläggare på ett bokförlag.</p><p>Att ett lexikon är gratis kan ses som både en fördel och nackdel. En fördel är att det le-der till att lexikonet når ut till fler personer. Det kan även vara en nackdel eftersom det blir svårare för de fysiska lexikonen att konkurrera på lika villkor, och även för de aktö-rerna som har ett ekonomiskt intresse. Under intervjuerna framkom det också att en nackdel med att lexikonen är gratis är att kvalitén kan bli lidande eftersom de större ak-törerna som satsar mycket pengar på att utveckla lexikonen inte har möjlighet att satsa lika mycket pengar på utveckling om de inte kan finansiera utvecklingen.</p><p>En fördel med elektroniska lexikon ur användarsynpunkt är att det är enkelt att växla mellan olika lexikon utefter behovet. En nackdel om man jämför med fysiska lexikon är att det kan vara svårt att få till ett användarvänligt gränssnitt. Detta beror på att skärmen är mindre. För mobiltelefon får man anpassa mycket på grund av skärmens storlek, men även på en skärm till en dator kan det vara svårt att få sidan lättöverskådlig, funktionell och tilltalande på samma gång.</p><p>Ett av de viktigaste kunskapsbidragen i uppsatsen anser vi vara att man bör vara vaksam med kvalitén på översättningarna när det gäller elektroniska lexikon och därmed även kontrollera källan mer noggrant. Under testerna framkom det även att översättningarna mellan lexikonen i många fall är väldigt lika varandra och i andra fall är det väldigt stor skillnad. Man bör därför inte enbart förlita sig till ett lexikon, utan testa några stycken el-ler växla mellan några beroende på användningen.</p>

<p>This essay deals with the translation and analysis of a text on human rights. The analysis focuses on terminology, figures of speech, idiomatic expressions and oblique translation (modulation). The core of the essay concerns terminology and metaphors (or figures of speech), with the last two parts complementing the first two. For the terminology part Victor H Condé (1999) is the main source, when dealing with figures of speech both George Lakoff & Mark Johnson (1980) as well as Christine Alm-Arvius (2003) are the sources used. In the third part the theoretical source is Rune Ingo (1991), and in the last part Vinay & Darbelney’s (Munday 2003) ideas on modulation are discussed.</p><p>The source text was rich in metaphors. For this reason it proved very interesting and illuminating to discover how many metaphors that we (or at least the translator) may be unaware of that we use every day. In the text there were both easy-to-spot metaphors, for example half-digested medieval ideas, as well as the ones that are more hard to find, for example on what foundations do rights rest.</p><p>It was the terminology that posed the biggest challenge during the translation process. However, several of the terms are used in almost the same form and manner in the two languages, two examples are policy (policy) and regime (regim). The challenge here was if a term was used in the same manner in English as in Swedish and in such cases the Swedish Parliament’s website www.riksdagen.se was very useful. Another challenge has been idioms and expressions since it was sometimes hard to find good translations for them and many times the whole context was the key to finding out the author’s intent. An example of this is keep both feet firmly planted on the ground which was translated into som försöker vara så verklighetsknutet som möjligt.</p><p>Keywords: translation, human rights, figures of speech, terminology, modulation</p>

Idag återfinns många särskolor och grundskolor i en gemensam skola där skolornas lokaler och omkringliggande miljöer delas. När särskoleklasser finns i den reguljära skolans byggnader kallas det för lokalintegration. Studiens syfte är att undersöka hur lärare, från både särskola och grundskola, upplever att arbeta i en verksamhet där båda skolformer finns. Genom halvstrukturerade intervjuer med åtta lärare har material samlats in rörande vilka svårigheter och möjligheter lärarna ser med lokalintegrerade särskoleklasser i grundskolan. Genom de teoretiska perspektiven Specialpedagogiskt dilemmaperspektiv och Översättning som organisationsmodell förs ett resonemang huruvida skolor där båda skolformerna verkar är inkluderande. Skolorna, där de intervjuade lärarna arbetar, anordnar specifika tillfällen och evenemang som frilufts- och temadagar där elever och personal från grund- och särskolan träffas. Utöver dessa gemensamma aktiviteter finns få tillfällen där skolformerna möts. Lärarna uttrycker att det kan bero på okunskap kring funktionsnedsättningar och en rädsla för ökad arbetsbörda. Samtidigt visar lärarna en bild som speglar en positiv inställning inför ett inkluderande arbetssätt.