1 |
Desorganiserad anknytning - finns det möjlighet till förbättring? Faktorer som kan påverka förändringsprocessenAllard, Julia, Sellén, Sandra January 2016 (has links)
Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka huruvida desorganiserad anknytning kan förbättras till ett organiserat anknytningsmönster samt undersöka vad som kan antas påverka processen. Studien vilar på anknytningsteorin som grund och materialet till denna teoretiskt integrativa litteraturstudie har insamlats genom ett systematisk tillvägagångssätt. Det förs även en diskussion kring diagnosen reaktiv anknytningsstörning (RAD), dess samhörighet med anknytningsteorin samt huruvida den kan anses vara användbar för behandling. Resultatet visar på att det inte finns tillräckligt empiriskt underlag för att kunna säkerställa att det går att förändra en desorganiserad anknytning till organiserad eller vad som säkert påverkar en sådan process. Däremot visar studierna starkt på att det kan vara möjligt och att det till och med kan gå att uppnå en trygg anknytning. Studierna lyfter fram att det som kan antas vara centralt i förbättringsprocessen bland annat är en trygg anknytningsrelation, förutsägbarhet samt att barnet får sina behov adekvat tillgodosedda. Det som framhävs vara det främsta hindret i förbättringsprocessen är bristande föräldraförmågor. Studier visar på att det sociala stödet från omgivning såväl som samhälle är viktigt för anknytningen och individens utveckling.
|
2 |
Pedagogers syn på omsorgssituationer / Educators view on caregiving situationsJohansson, Sandra, Phram- Anong, Khanittha Toon January 2023 (has links)
I vårt examensarbete undersöker vi pedagogers syn på omsorgssituationer i förskolan som också är en del av vårt syfte med arbetet. Vi har intervjuat fem pedagoger på olika förskolor och analyserar deras tankar och erfarenheter kring omsorgssituationer i förskolans vardag. Analysen görs med stöd i anknytningsteorin och begreppen trygg och otrygg anknytning. I vårt resultat har vi kommit fram till att anknytning och trygghet är någonting som pedagoger i förskolan tillämpar i sina strategier när de bemöter barn i omsorgssituationer vilket visar sig i vårt insamlade material genom tre teman. Första temat handlar om pedagogers berättelser om omsorgssituationer där pedagogerna utgår från olika typer av omsorgssituationer som de möter i förskolan och hur de väljer att bemöta barnen i situationerna. Andra temat handlar om pedagogers roll i omsorgssituationer, där resultaten visar på hur pedagogerna reflekterar kring deras roll i omsorgssituationer. Sista temat pedagogernas reflektion kring etiska ställningstagande visar på pedagogernas reflektioner kring etiska ställningstagande i olika omsorgssituationerna. Exempelvis lyfts etiska reflektioner kring blöjbyten, toalettbesök eller på- och avklädning. I vår slutsats diskuterar vi det kvalitativa metodvalet vi har valt, resultat från vår studie, vår slutsats, studiens betydelse för vår yrkesutövning samt idé för ny forskning.
|
3 |
Barns introduktion i förskolan : utifrån ett anknytningsteoretiskt perspektivJansson, Jenny, Källman, Ann-Sofie January 2016 (has links)
Syftet med arbetet är att undersöka vilka uppfattningar kring introduktion finns bland åtta förskolor i samma kommun och hur väl dessa går i linje med anknytningsteorin. För att kunna undersöka detta har vi genomfört samtalsintervjuundersökningar med åtta stycken förskollärare som arbetar på olika förskolor i samma kommun. I arbetet utgår vi från följande frågeställningar: Hur resonerar förskollärare kring barns introduktion i förskolan? Vilka tankar och erfarenheter har förskolläraren kring kontakten och samarbetet med föräldrarna innan och under introduktionen? Hur resonerar förskollärare kring barns anknytning under introduktionen? Intervjusvaren har därefter analyserats utifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Resultatet pekar på att förskollärares sätt att resonera kring barns introduktion i förskolan kan se ut på olika sätt. Samtliga intervjuade förskollärare betonar barnets trygghet vid introduktionen, men vart de anser att trygghetens tyngdpunkt bör vara varierar. Några av de intervjuade förskollärarna menar att det är hos pedagogen som tryggheten bör vara medan några menar att det är tryggheten till miljön som är viktig. På liknande sätt sker resonemanget kring barnets anknytning. Några av förskollärarna menar att det är barnets anknytning till pedagogen som är det mest centrala under introduktion medan några av dem menar att det är barnets anknytning till miljön som är det centrala.
|
4 |
"Laga i den relationella väven" : Erfarna psykoterapeuters upplevelser av psykoterapi med traumapatienterJonsson, Ingela January 2016 (has links)
Sammanfattning Denna studie handlar om psykoterapi med patienter som upplevt relationella trauman i sitt vuxna liv eller som barn. Syftet med studien har varit att belysa hur erfarna psykodynamiska psykoterapeuter upplever arbetet med traumatiserade patienter samt hur terapeuterna tar hand om sig själva. Studien genomfördes med intervjuer. Frågeställningarna var; Hur upplever terapeuterna relationen mellan terapeut och patient? Hur upplever terapeuterna terapiprocessen? Hur uppfattar terapeuterna traumapatienten i förhållande till andra patienter? Hur upplever terapeuterna att de tar hand om sig, på arbetet och privat? Tre psykoterapeuter intervjuades som hade erfarenhet av att arbeta med traumatiserade patienter. Intervjuerna analyserades med fenomenologisk analys. Resultatet tyder på att relationen mellan terapeut och patient är det viktigaste för att uppnå resultat i traumaterapi. Att terapiprocessen bör vara fasinriktad och att det finns skillnader i arbetet med traumapatienter i jämförelse med andra. Resultatet visar också att terapeuternas sätt att ta hand om sig, självomhändertagandet, samt stödet från kollegor och ledning är avgörande för att orka med detta arbete.
|
5 |
Hur arbetar förskolan med anknytning vid inskolning : trygga barn har större tillgång till sin intelligensKarlsson, Petra, Sandin, Lina January 2014 (has links)
Arbetet handlar om hur man i förskolan arbetar med anknytning. Detta har i sin tur avgränsats till hur anknytning uppnås vid inskolning och hur olika inskolningsmetoder påverkar denna. I undersökningen vill vi få en djupare och bredare förståelse för hur och varför förskolorna har valt sin inskolningsmetod. För att få en uppfattning om detta har vi tillämpat en triangulerings-metod där vi utgår från pedagoger, förskolechefer och föräldrar. Pedagogerna intervjuades om hur de, utifrån olika metodval, arbetar kring inskolning. Förskolecheferna intervjuades om hur de organiserar verksamheten och föräldrarna fick möjlighet att svara på en enkät om hur de upplevde inskolningen av deras barn. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur förskolan arbetar med anknytning i samband med inskolning och vad de har för strategier samt hur förskolecheferna valt att organisera arbetet kring detta. Vi ville också se om föräldrarna upplevd inskolningen på samma sätt som pedagogerna upplevd den. Men också om förskolecheferna och pedagogerna har samma syn på skapandet av anknytning vid de olika inskolningsmetoderna. Resultatet av undersökningen visar på likheter och olikheter i informanternas svar samt att anknytning uppnås mest under de inskolningsmetoder som varar en längre period.
|
6 |
"Att vara eller icke vara - det är frågan" : En kvalitativ studie om unga adopterade kvinnors identitetsutvecklingHansson, Sofia, Ohlqvist, Sofia January 2010 (has links)
<p>Varje år adopteras 800 barn från hela världen till Sverige genom internationella adoptioner. Uppsatsens syfte var att spegla hur adoptionen påverkat tre unga adopterade kvinnors identitetsutveckling där deras anknytningsprocess och etniska ursprung har haft stor betydelse. Denna c-uppsats visar att adoptionen alltid kommer att spegla en individs liv och val. Dock finns det andra faktorer under uppväxten som om möjligt har större betydelse för en individs utveckling, detta blev även uppsatsens slutsats För att komma fram till ett resultat har en kvalitativ undersökning genomförts med tre stycken intervjuer, som redovisar familjeförhållanden, sociala relationer, tonårsperiod samt deras situation idag. Resultatet har analyserats utifrån anknytningsteorin, identitetsutveckling samt ur ett etnicitetsperspektiv.</p>
|
7 |
Att ta till sig som sin egen : om den sociala födelsen vid internationella adoptionerBonilla Duarte, Lorena, Lundkvist, Johanna January 2005 (has links)
No description available.
|
8 |
"Att vara eller icke vara - det är frågan" : En kvalitativ studie om unga adopterade kvinnors identitetsutvecklingHansson, Sofia, Ohlqvist, Sofia January 2010 (has links)
Varje år adopteras 800 barn från hela världen till Sverige genom internationella adoptioner. Uppsatsens syfte var att spegla hur adoptionen påverkat tre unga adopterade kvinnors identitetsutveckling där deras anknytningsprocess och etniska ursprung har haft stor betydelse. Denna c-uppsats visar att adoptionen alltid kommer att spegla en individs liv och val. Dock finns det andra faktorer under uppväxten som om möjligt har större betydelse för en individs utveckling, detta blev även uppsatsens slutsats För att komma fram till ett resultat har en kvalitativ undersökning genomförts med tre stycken intervjuer, som redovisar familjeförhållanden, sociala relationer, tonårsperiod samt deras situation idag. Resultatet har analyserats utifrån anknytningsteorin, identitetsutveckling samt ur ett etnicitetsperspektiv.
|
9 |
Att ta till sig som sin egen : om den sociala födelsen vid internationella adoptionerBonilla Duarte, Lorena, Lundkvist, Johanna January 2005 (has links)
No description available.
|
10 |
Trygg på förskolan : Pedagogers tankar om trygghetsskapande i förskolanHåkansson, Maria January 2013 (has links)
Syftet med studien är att få en bild av hur pedagoger i förskolan uppfattar och definierar trygghetsbegreppet samt hur förutsättningar för trygghet skapas på förskolan. I bakgrunden presenteras trygghetsbegreppet utifrån olika teorier. Resultatet visar att faktorer med betydande roll för att ett barn ska känna trygghet är; en trygg anknytning till föräldrar men även till andra vuxna som exempelvis pedagoger. Studien visar även att en god samverkan mellan hemmet och förskolan är oerhört viktig samt att barn får uppleva en god samvaro med kamrater. Studien visar även hur betydelsefullt det är att förskolan har kunskap om anknytning, utveckling och socialisering.
|
Page generated in 0.0527 seconds