Bakgrund och problemformulering: År 1990 fastställdes beslut om den s.k. ansvarsprincipen för skolan. Syftet med denna ansvarsprincip var att tydliggöra ansvarsfördelningen inom skolan samt att målstyrning skall användas. Staten skall se till att utbildningen i landet är likvärdig och av hög kvalitet genom att sätta nationella riktlinjer och mål. Kommunerna har stor frihet att själva utveckla skolverksamheten inom de lagar och riktlinjer som fastställts av regering och riksdag. Skolenheterna i sin tur skall forma innehållet och strukturen för skolarbetet, utifrån de nationella målen och riktlinjer samt de förutsättningar som råder inom kommunen. Lärare och rektorer skall även bryta ner de övergripande målen och precisera de till sin egen verksamhet. Denna decentralisering av skolan har komplicerat styrningen av skolan ytterligare. Skolan formas idag av nationella politiker, kommunala politiker och professionella aktörer. Dessa mål, normer och styrsignaler från olika håll kan vara svåra att förena och det leder till skilda tolkningar. Utifrån detta har vi kommit fram till följande problemformulering. Hur tolkas och prioriteras komplexa mål som fastställs av stat och kommun på de olika nivåerna inom den kommunala skolan? Syfte: Syftet med detta arbete är att analysera hur man inom den kommunala skolans olika hierarkiska nivåer, från utbildningschef till lärare, tolkar, prioriterar och praktiserar de övergripande mål och riktlinjer som fastställs av stat och kommun. Metod: Syftet med vårt arbete var att analysera och öka förståelsen för det valda ämnet. En kvalitativ studie syftar till att erhålla en djupare förståelse. Vi har valt att göra en fallstudie då fallstudier används för att skaffa sig djupgående insikter om en viss situation och hur de inblandade personerna tolkar denna. Vi valde att intervjua personer från samtliga hierarkiska nivåer inom gymnasieskolan för att se hur de upplever målstyrning och tolkar mål. Slutsats: Tolkningen och prioriteringarna av mål styrs i stor utsträckning av den politiska, administrativa och professionella logik som finns i skolan. Dessa logiker har olika sätt att se på skolan och kommer att påverka på vilket sätt prioriteringar och tolkningar av målen görs. Dessa tolkningar mellan logikerna sker både på individnivå och på organisatorisk nivå. Vilket leder till att skolan är komplex. Utfallet av dessa tolkningar och prioriteringar kan ses som en förhandlad ordning och en socialt konstruerad praktik. Förslag till vidare forskning: Utifrån vårt arbete anser vi att följande vore intressanta ämnen att utreda ytterligare. Vad är det kommuner vill med skolan? Viljan borde vara att göra den attraktiv för att få in resurser, samtidigt som ska ge en utbildning som möter de statliga kvalitetskraven. Var går pengarna skolan får i form av elevpeng och liknande? Går alla pengar till skolan eller går det till andra former av kommunal verksamhet?

Ambitionen med denna studie har varit bidra med ny kunskap över hur olika kommuner organiserar sitt arbete med Kommunernas aktivitetsansvar (KAA), hur verksamheterna utformas samt vilka faktorer som får betydelse för utformningen. Syftet har även varit att beskriva vilka framgångsfaktorer och utmaningar yrkesverksamma kan identifiera i sitt arbete med ungdomen och hur den relationsskapande processen ser ut. Ytterligare avsåg studien att undersöka hur KAA-verksamheter samverkar med andra offentliga serviceorgan, som skola och socialtjänst. Studiens teoretiska referensramar har varit Organisationsteorin ‘Förhandlad ordning’ och ‘Relation- och kommunikationsteorin’. Empirin samlades in genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med nio yrkesverksamma inom KAA-verksamheter från sju svenska kommuner. Resultatet av denna studie visar att KAA-verksamhetens operativa förutsättningar påverkas av vilken kommunal förvaltning som insatsen placeras inom. KAA-verksamheten styrs till stor del underifrån, och yrkesverksammas yrkesbakgrund, handlingsutrymme och engagemang får betydelse för verksamhetens utformning. Samverkan med andra verksamheter och organisationer sker antingen genom standardiserade möten eller personliga kontakter. En bra samverkan med både grund- och gymnasieskolan är en framgångsfaktor som fungerar olika bra i olika kommuner. Vårt resultat har även visat att socialtjänstens sekretessbestämmelser försvårar KAA-verksamhetens uppsökande arbete. Detta leder till att kommuner upprättar lokala rutiner för hur sekretessbelagda uppgifter ska hanteras. / The ambition of this study has been to contribute new knowledge about how different municipalities organize their work with The Municipalities' Activity Responsibility (Kommunens Aktivitetsansvar; KAA), how the operations are designed and which factors are important for the design. The purpose has also been to describe which success factors and challenges professionals can identify in their work with young people and what the relationship building process looks like. The study also aimed to investigate how KAA operations interact with other public service providers, such as schools and social services. The study's theoretical framework has been the Organizational Theory ‘Negotiated Order’ and the ‘Relationship and Communication Theory’. The empirics were collected through qualitative, semi-structured interviews with nine professionals in KAA operations from seven Swedish municipalities. The result of this study has shown that the KAA operation’s operational conditions are affected by the municipal administration in which the intervention is placed. KAA operations are often controlled from below, and professionals' own professional background, commitment and space of action have an impact on the design of the operations. Collaboration with other authorities and organizations takes place either through standardized meetings or personal contacts. A good collaboration with both primary and secondary school is a success factor that works differently in different municipalities. The result of this study has also shown that the social services' secrecy regulations make it difficult for the KAA operations to fulfill their duty. This leads to municipalities establishing local routines for how classified information is to be handled.