L’objectif principal de la loi Pinel était de rétablir l’équilibre dans les relations entre bailleurs et locataires. Le législateur, comme le pense Guillaume Buy, a une nouvelle fois considéré que « le preneur était en position de faiblesse vis-à-vis de son bailleur comme le salarié le serait vis-à-vis de son employeur ». J'ai étudié dans mon mémoire de recherche les dispositions de la loi Pinel en considérant, comme le législateur, que celles-ci devaient être rééquilibrées. Mais seulement était-ce bien vrai ? Lorsque le statut des baux commerciaux a été créé, il s’agissait principalement de protéger de petits boutiquiers, tels que des artisans, des boulangers, des tailleurs, etc... A cette époque, ces commerçants n’étaient effectivement pas armés face aux bailleurs. C’est ce que le décret-loi de 1953 exposait, invoquant que les commerçants locataires se trouvaient dans une parfaite « ignorance de leurs droits ». Aujourd’hui, cet objectif d'équilibre par le protectionnisme du locataire est-il toujours pertinent ? La nouvelle réforme du droit des contrats, applicable depuis le 1er octobre 2016, risque d'impacter sensiblement la pratique des baux commerciaux au travers notamment du déséquilibre significatif. Quel sera l'impact dans la pratique ? Cette thèse est donc une réflexion globale sur l'équilibre de ce contrat si particulier. En dégageant les points sensibles et important, il permettra de revenir sur les méthodes de "ré-équilibrage" adoptées par le législateur de 1953 jusqu'à aujourd'hui. / The main objective of the Pinel law was to restore the balance in relationships between landlords and tenants. The legislature, as suggested Guillaume Buy, has again held that "the lessee was in position vis-à-vis its weakness lessor as the employee would be vis-à-vis his employer." I studied in my research paper the provisions of the law Pinel considering, as legislators, that they had to be rebalanced. But only was this true? When the status of commercial leases was created, it was mainly to protect small shopkeepers, such as craftsmen, bakers, tailors, etc ... At that time, these traders were not actually deal with armed donors. This is what the 1953 Legislative Decree exposed, citing that tenants traders were in a perfect 'ignorance of their rights. "Today, is this objective of balance by tenant protection still relevant? The new reform of contract law, applicable since 1 October 2016, is likely to have a significant impact on the practice of commercial leases, in particular through the significant imbalance. What will be the impact in practice? This thesis is therefore a global reflection on the balance of this particular contract. In disentangling the sensitive and important points, it will return to the methods of "re-balancing" adopted by the legislator from 1953 until today.

Orientador: Silvia Aparecida Guarnieri Ortigoza / Banca: Auro Aparecido Mendes / Banca: Fadel David Antonio Tuma Filho / Banca: Lélio Galdino Rosa / Banca: Analúcia Giometti Bueno dos Reis Giometi / Resumo: A presente pesquisa tem como objetivo analisar as mudanças econômicas ocorrida no município de Tabatinga (SP) e de seu distrito Curupá. Uma das maiores transformações se deu a partir da criação do Arranjo Produtivo Local (APL), voltado para a criação de bichos de pelúcia, acessórios infantis e enxovais de bebê. A tese apresentada destaca, dentro do contexto geral da produção, o papel desempenhado pelo comércio e distribuição, no referido APL. Além de trazer a análise do comércio nos estudos dos APLs este estudo também procurou refletir sobre os impactos da dinâmica econômica local no espaço urbano. A cidade como produto das relações sociais de produção deve refletir esse dinamismo em seu cotidiano, em seus fixos e fluxos. Nesse sentido, abordar esses elementos contidos no espaço urbano de Tabatinga foi a grande meta deste estudo / Abstract: This study aims to analyze the economic changes that occurred in the city of Tabatinga (state of São Paulo) and in its districtcal led Curupá. One of the biggest changes started with the creation of the Local Productive Arrangement (LPA), aimed at the conceiving of plush toys, children's accessories and baby layettes. The presented thesis emphasizes the role of trade and distribution in that LPA considering production in general. Besides bringing an analysis about trading in LPA studies, this investigation also sought to reflect on the impacts of the local economic dynamics in urban space. The city as a profit of social relations of production must reflect this dynamism in its daily lives, fixed and flows. So to add ress these elements in the urban space of Tabatinga was the major goal of this study / Doutor

This thesis is focused on gender stereotypes commonly displayed in television commercials. It examines, in what typical ways are male and female roles presented and to what kind of commercials is usually assigned to. Whole thesis is divided in two parts. First, theoretical part, explains basic terminology and discusses gender aspects present in media and advertisment. Second, practical part is composed of two main experimental methods. First one, quantitative content analysis is focused on gender stereotypes in 160 television commercials. Second one, consists of evaluation of 60 questionnaires also focused on gender stereotypes.

La mondialisation a permis l’instauration de plusieurs institutions d’arbitrage. Cette multitude de choix offerte aux investisseurs pourrait induire les parties à choisir une institution défavorable quant à la résolution de leur litige. L’objectif de la thèse est de présenter un modèle de gestion pour les juristes qui facilite le choix de la juridiction la plus efficace ceci avec la mise en œuvre d’un tableau de notation associant des critères multidimensionnels accordant une notation selon le degré d’importance vue par les parties. A ce sujet, le tableau mis en place regroupe les quatre juridictions les plus connues internationalement qui sont les juridictions étatiques, la CCI, le CIRDI et la CNUDCI. L’arbitrage est composé de plusieurs fondements qui lui accordent sa spécificité. L’analyse multidimensionnelle permettrait donc de faire une analyse arithmétique des valeurs comparatives des composantes juridiques et extra-juridiques de l’arbitrage qui forment le tableau de notation afin de faciliter la prise de décisions des investisseurs. Afin de vérifier l’efficacité du tableau de notation, un questionnaire a été adressé aux investisseurs ainsi que des interviews effectuées avec des juristes ont permis de déceler l’impact de l’expérience sur le choix du centre le plus efficace. L’étude de cas de l’affaire COMMISIMPEX est un exemple de l’effet du choix inefficace sur la résolution du litige et explique comment l’expérience pourrait affecter la décision de l’institution d’arbitrage le plus efficace à la résolution du litige. Pour en conclure qu’il n’y a pas de juridiction intrinsèquement meilleure que les autres. Il faut donc procéder au cas par cas et selon ce que les parties recherchent suite à leur litige, pour en déduire la juridiction ou l’institution qui leur serait la plus favorable afin de leurs garantir le plus de droits lors de la résolution de leur litige / Globalization has established several arbitral institutions. They offer a multiple of choices to the investors that could induce the parties to choose an unfavorable institution.The aim of this thesis is to present a management model for jurist which facilitates the choice of the most efficient jurisdiction in resolving their dispute, with the implementation of a scoring table combining multidimensional criteria, giving a rating according to the degree of importance for the parties. In this regard, the table regroup four of the most well-known internationally jurisdiction, the State court, the ICC, the ICSID and the UNICITRAL. Arbitration is composed of several fundaments that give it its specificity. Multidimensional analysis thus would make an arithmetical analysis of the comparative values of the legal and extra-legal components of arbitration which form the scoring table to facilitate decision making of investors. To verify the effectiveness of the scoring table a questionnaire was sent to investors as well as an interview conducted with lawyers have identifies the impact of the experience on the choice of the most efficient arbitral center. The Case study of COMMISIMPEX is an example of the effect of inefficient choice on the resolution of the dispute and how the experience may affect the decision of the most effective arbitration institution to the resolution of the dispute. To conclude none of the jurisdiction is inherently better than the others. We must proceed case by case and according to what the parties are looking after their dispute, to deduce the court or institution that would be most favorable to them by guarantying more rights in the settlement of their dispute.

No description available.

Thesis (B.Sc)--University of Hong Kong, 2004. / Includes bibliographical references (p. 137-140)

<p>Den 1 januari 2006 träder den nya försäkringsavtalslagen ikraft. Det medför en del förändringar jämfört med tidigare lagar. Bland annat kommer informationsplikten för försäkringsbolagen att utökas till att även gälla gentemot näringsidkare som tecknar företagsförsäkring. Lagstiftaren har gjort bedömningen att även näringsidkare är i behov av en mer detaljerad information om försäkringsvillkor. Det anses att även många näringsidkare saknar den sakkunskap om försäkringar som krävs för att göra en korrekt bedömning om sitt försäkringsbehov. Även konkurrensen med den internationella försäkringsmarknaden och förändringar av försäkringsprodukter har legat till grund för en utökad informationsplikt.</p><p>Försäkringsbolagen skall lämna information innan försäkring tecknas – förköpsinformation. Den skall ge kunden upplysning om försäkringsvillkoren och andra förhållanden som för att kunden kan åstadkomma en bra bedömning om kostnaden och omfattningen av försäkringen. När försäkring har tecknats skall försäkringsbolaget tillställa försäkringstagaren efterköpsinformation. Den skall bland annat innehålla information om viktiga, oväntade och väsentliga begränsningar i försäkringsvillkoren.</p><p>Det största problem med denna information är att avgöra vad som utgör viktig information och oväntade och väsentliga begränsningar. Dessa begrepp definieras och tolkas olika beroende om det är en konsument, näringsidkare eller försäkringsbolag, men även beroende på vilken situation kunden befinner sig i. Det kommer även ny civilrättslig sanktion som skall tillämpas om försäkringsbolagen inte har följt sin informationsplikt. Har försäkringsbolagen inte fullföljt sin plikt får försäkringsbolaget inte åberopa villkoren, det innebär att avtalet skall gälla utan villkoret. I förhållande till näringsidkare medför denna sanktion att försäkringstagaren kan säga upp försäkringen i förtid.</p><p>I takt med lagändringen av försäkringsavtalslagen medför det även en förändring av försäkringsförmedlarens roll. Den stora frågan är om det har någon betydelse om försäkringstagaren har en försäkringsförmedlare vad gäller informationen. Vem bär ansvaret för att informationen lämnas till försäkringstagaren. Den nya lagen om försäkringsförmedling betonar att försäkringsförmedlaren skall vidarebefordra sådan information som försäkringsgivaren faktiskt lämnat till försäkringsförmedlaren. Det föreligger dock en stor skyldighet för försäkringsförmedlaren att överlämna information. Vidarebefordras inte viktig information kan försäkringsförmedlaren bli ersättningsskyldig.</p><p>Försäkringsförbundet har framfört kritik till den nya försäkringsavtalslagen. Bland annat att den inte anpassats till dagens utveckling, vilket jag stödjer. Jag anser att det råder stora brister vad gäller den internationella anpassningen. Då EU breder ut sig mer och mer, innebär det även en större försäkringsmarknad samt en ny kundkrets med helt andra behov än den svenska kundkretsen. Dessutom utformades många av reglerna för ungefär 25 år sedan, vilket medför en ännu mindre anpassning av dagens utveckling.</p><p>Det har tidigare funnits riktlinjer som utfärdats av Konsumentverket. De riktlinjerna var mycket lika de regler som nu införts i lagstiftningen. Det har dessutom gjorts granskningar hur dessa riktlinjer har fullföljts. Resultatet av de granskningarna har visat att försäkringsbolagen inte tillfullo fullföljer de riktlinjerna. Granskningarna har skett på uppdrag av regeringen. Den stora frågan blir varför regeringen för över dessa regler i ny lagstiftning när de inte kan fullföljas av försäkringsbolagen. Enligt min mening borde det ha skett en omarbetning av reglerna innan de infördes i lag. Men då den civilrättsliga sanktionen införts kan det sätta press på försäkringsbolagen varför utökningen av informationsplikten kan medföra en förbättring.</p> / <p>At the turn of the year, a new law of insurance will take effect.</p><p>It will result in an expansion of the obligation for the insurance companies to inform about the insurance conditions. The companies have to inform before the clients enter into a contract, after the clients entered into the contract. This information after clients entered into the contracts brings problems. The insurance companies have to inform about important, unexpected and essential information. These terms are interpreted differently depending who the person is. What’s important to an insurance company isn’t the same for a consumer.</p><p>This new law has been criticized for not being adjusted to the society and the development of the European Union. The development of the European Union brings a bigger market of insurance and more people with different needs. According to my opinion the rules should have looked different if these circumstances had been considered.</p><p>But this new law has sanction, the insurance companies will probably be better with their information, why this law will bring an improvement to the market of insurance.</p>

Thesis (Ph. D.)--Ohio State University, 1984. / Includes vita. Includes bibliographical references (leaves 109-112). Available online via OhioLINK's ETD Center.

Thesis (M.A.)--University of Nevada, Reno, 2005. / "May 2005." Includes bibliographical references (leaves 105-109). Online version available on the World Wide Web. Library also has microfilm. Ann Arbor, Mich. : ProQuest Information and Learning Company, [2005]. 1 microfilm reel ; 35 mm.

Den 1 januari 2006 träder den nya försäkringsavtalslagen ikraft. Det medför en del förändringar jämfört med tidigare lagar. Bland annat kommer informationsplikten för försäkringsbolagen att utökas till att även gälla gentemot näringsidkare som tecknar företagsförsäkring. Lagstiftaren har gjort bedömningen att även näringsidkare är i behov av en mer detaljerad information om försäkringsvillkor. Det anses att även många näringsidkare saknar den sakkunskap om försäkringar som krävs för att göra en korrekt bedömning om sitt försäkringsbehov. Även konkurrensen med den internationella försäkringsmarknaden och förändringar av försäkringsprodukter har legat till grund för en utökad informationsplikt. Försäkringsbolagen skall lämna information innan försäkring tecknas – förköpsinformation. Den skall ge kunden upplysning om försäkringsvillkoren och andra förhållanden som för att kunden kan åstadkomma en bra bedömning om kostnaden och omfattningen av försäkringen. När försäkring har tecknats skall försäkringsbolaget tillställa försäkringstagaren efterköpsinformation. Den skall bland annat innehålla information om viktiga, oväntade och väsentliga begränsningar i försäkringsvillkoren. Det största problem med denna information är att avgöra vad som utgör viktig information och oväntade och väsentliga begränsningar. Dessa begrepp definieras och tolkas olika beroende om det är en konsument, näringsidkare eller försäkringsbolag, men även beroende på vilken situation kunden befinner sig i. Det kommer även ny civilrättslig sanktion som skall tillämpas om försäkringsbolagen inte har följt sin informationsplikt. Har försäkringsbolagen inte fullföljt sin plikt får försäkringsbolaget inte åberopa villkoren, det innebär att avtalet skall gälla utan villkoret. I förhållande till näringsidkare medför denna sanktion att försäkringstagaren kan säga upp försäkringen i förtid. I takt med lagändringen av försäkringsavtalslagen medför det även en förändring av försäkringsförmedlarens roll. Den stora frågan är om det har någon betydelse om försäkringstagaren har en försäkringsförmedlare vad gäller informationen. Vem bär ansvaret för att informationen lämnas till försäkringstagaren. Den nya lagen om försäkringsförmedling betonar att försäkringsförmedlaren skall vidarebefordra sådan information som försäkringsgivaren faktiskt lämnat till försäkringsförmedlaren. Det föreligger dock en stor skyldighet för försäkringsförmedlaren att överlämna information. Vidarebefordras inte viktig information kan försäkringsförmedlaren bli ersättningsskyldig. Försäkringsförbundet har framfört kritik till den nya försäkringsavtalslagen. Bland annat att den inte anpassats till dagens utveckling, vilket jag stödjer. Jag anser att det råder stora brister vad gäller den internationella anpassningen. Då EU breder ut sig mer och mer, innebär det även en större försäkringsmarknad samt en ny kundkrets med helt andra behov än den svenska kundkretsen. Dessutom utformades många av reglerna för ungefär 25 år sedan, vilket medför en ännu mindre anpassning av dagens utveckling. Det har tidigare funnits riktlinjer som utfärdats av Konsumentverket. De riktlinjerna var mycket lika de regler som nu införts i lagstiftningen. Det har dessutom gjorts granskningar hur dessa riktlinjer har fullföljts. Resultatet av de granskningarna har visat att försäkringsbolagen inte tillfullo fullföljer de riktlinjerna. Granskningarna har skett på uppdrag av regeringen. Den stora frågan blir varför regeringen för över dessa regler i ny lagstiftning när de inte kan fullföljas av försäkringsbolagen. Enligt min mening borde det ha skett en omarbetning av reglerna innan de infördes i lag. Men då den civilrättsliga sanktionen införts kan det sätta press på försäkringsbolagen varför utökningen av informationsplikten kan medföra en förbättring. / At the turn of the year, a new law of insurance will take effect. It will result in an expansion of the obligation for the insurance companies to inform about the insurance conditions. The companies have to inform before the clients enter into a contract, after the clients entered into the contract. This information after clients entered into the contracts brings problems. The insurance companies have to inform about important, unexpected and essential information. These terms are interpreted differently depending who the person is. What’s important to an insurance company isn’t the same for a consumer. This new law has been criticized for not being adjusted to the society and the development of the European Union. The development of the European Union brings a bigger market of insurance and more people with different needs. According to my opinion the rules should have looked different if these circumstances had been considered. But this new law has sanction, the insurance companies will probably be better with their information, why this law will bring an improvement to the market of insurance.