Work-related mental health problems can be defined as stressors that affect the well-being of employees and are caused by the work environment. Anxiety, worry, or depression are signs of mental health problems. The purpose of this qualitative study was to investigate how social workers working with children and youth experience their employer's actions during sick leave due to work-related mental health problems. The study included five qualitative interviews with social workers working with children and youth in a medium-sized city in Sweden. The material from the interviews was analyzed using a thematic analysis. The theories applied to further analyze the collected data included previous research, the Job Demand-Resources model, and Role Theory. The main themes identified were factors related to work-related mental health issues, workload and high demands, and the employer's actions towards work-related mental health. Results indicate that social workers experience stress caused mainly by heavy workloads. The conclusion shows that the preventive actions are experienced lacking, as no actions were taken when the social workers raised concerns about their heavy workloads. Measures taken during and after sick leave are however perceived positively, as the social workers experienced support from the employer and their return to work was adapted to their needs. / Arbetsrelaterad psykisk ohälsa kan definieras som påfrestningar som påverkar den anställdas välmående och orsakas av arbetsmiljön. Oro, ångest eller depression är tecken på psykisk ohälsa. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur socialsekreterare som arbetar med barn och ungdom upplever arbetsgivarens agerande vid sjukskrivning på grund av arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Studien bestod av fem kvalitativa intervjuer med socialsekreterare som arbetar med barn och ungdom i en mellanstor stad i Sverige. Det insamlade materialet från intervjuerna, analyserades med hjälp av en tematisk analys. De teorier som tillämpats för att vidare analysera det insamlade materialet bestod av tidigare forskning, Job Demand-Resources modellen samt Rollteorin. De huvudteman som uppmärksammats var faktorer kring arbetsrelaterad psykisk ohälsa, Arbetsbelastning och höga krav, samt Arbetsgivarens arbete med arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Resultatet visar att socialsekreterarna i studien upplever stress som orsakas av en hög arbetsbelastning och ärendemängd. I slutsatsen framkommer det därefter att det finns brister i det förebyggande arbetet då det inte tillämpades några åtgärder för de socialsekreterare som flaggat om sina höga arbetsbelastningar. Åtgärderna under och efter sjukskrivning upplevs däremot som positivt då socialsekreterarna upplevde stöd från arbetsgivaren och de fick en återgång till arbetet som var anpassad efter deras behov.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka lärares arbete med brottsförebyggande insatser i skolan. Genom att utforska och analysera hur lärare uppfattar och implementerar dessa insatser, syftar studien till att ge en djupare förståelse för rollen och effekten av lärarnas bidrag till brottsförebyggande åtgärder. Frågeställningar: Hur kan lärares uppfattningar om deras roll i det brottsförebyggande arbetet beskrivas? Vilka aspekter av prevention (social och situationell) genomsyrar lärares dagliga arbete? Vilka utmaningar och möjligheter ser lärare med skolans brottsförebyggande arbete? Metod: Studien genomförs genom en kvalitativ metod. För att undersöka läraresuppfattningar och tolkningar kring brottsförebyggande arbetssätt har semi-strukturerade intervjuer genomförts. Kontrollteorin om bristande sociala band som förklaring för brottsligt beteende används som ramverk för studien. Resultat: Resultaten visar att lärarna lägger stor vikt vid rollen som positiv förebild inom skolans brottsförebyggande arbete, samt att samverkan med annan personal är essentiellt. Vidare pekar resultaten på att lärarens dagliga arbete genomsyras av både social och situationell prevention, men att den situationella preventionen framträder mer i grundskolan. Slutsatser: Studien framhäver komplexiteten och nyanserna i lärarnas uppfattningar om deras roll i brottsförebyggande arbete inom skolan, vilket understryker behovet av stödjande strukturer och samarbetsstrategier för effektiv brottsprevention. / Purpose: The purpose of this study is to investigate teachers´ work with crime prevention measures within the school context. By exploring and analyzing how teachers perceive and implement these measures, the study aims to provide a deeper understanding of the role and impact of teachers’ contributions to crime prevention efforts. Research questions: How can teachers' perceptions of their role in crime prevention efforts be described? What aspects of prevention (both social and situational) permeate teachers' daily work? What challenges and opportunities do teachers perceive in the school's crime prevention efforts? Method: The study employs a qualitative approach, utilizing semi-structured interviews toprobe into teachers' perceptions and interpretations of crime prevention methodologies. Control theory, particularly the concept of weakened social bonds as a causative factor for criminal behavior, serves as the theoretical framework. Results: The findings highlight that teachers emphasize their role as positive role models in the school's crime prevention initiatives, and underscore the importance of collaboration withother staff. Additionally, the results suggest that teachers' daily activities involve both social and situational prevention, with situational prevention being more prominent in elementary schools. Conclusions: The study emphasizes the complexity and nuances in teachers' perceptions oftheir role in crime prevention within schools. It points out the necessity for supportive structures and collaborative strategies for effective crime prevention, reflecting the intricate dynamics of educational institutions as agents of societal change and safety.

<p>2024-01-12</p>

<p>2024-01-12</p>

<p>2024-01-12</p>

<p>2024-01-12</p>

<p>2024-01-12</p>

Syftet med studien är att undersöka stödet som tidigare dömda erbjuds av myndigheter och civilsamhället samt vilka hinder som tillkommer med återintegreringsprocessen. Återintegrering innebär att individen återvänder till samhället efter ett avtjänat straff. Stödet som erbjuds samt de hinder som tillkommer under återintegrering har analyserats genom att dela upp resultatet av följande delar: Insatserna som erbjuds av både myndigheterna och civilsamhället, betydande faktorer och begränsningar samt belastningsregistret påverkan på återintegreringsprocessen. I denna studie utfördes fem semistrukturerade intervjuer med Kriminalvården, Krami, Kris och resursenheten ungdom och familj och dessa utgör basen för den aktuella studien. Utifrån studiens resultat uppmärksammas vikten av att skapa en god relation till den tidigare dömda snarare än att fokusera på insatsernas utbud. I resultatavsnittet inkorporerades tidigare forskning, systemteori och stigma. Detta eftersom tidigare forskning uppmärksammar vikten av en procosial omgivning då de som hade en sämre social krets var mer benägna att återfalla i brott. I slutsatsen lyfts det upp vikten av ett gott bemötande och relation till den tidigare dömda samt att belastningsregistret är ett hinder för en lyckad återintegrering. En slutsats är att antalet insatser är inte faktorn till en framgångsrik återintegrering, utan det handlar om ett samspel och en god relation mellan individen och yrkesutövaren Nyckelord: Återintegrering, bemötande, belastningsregister, insatser, stigma, systemteori / The ambition of this study is to examine the support that former convicts receive from authorities and civil society as well as the obstacles they face during their reintegration process. Reintegration implies that the individual returns to society after a served sentence. The offered support and the obstacles that former convicts face is analyzed by these following parts: The support that’s offered by both authorities and civil society, the significant factors and the barriers as well as the crime records impact on the reintegration process. This study has conducted five semistructured interviews with Kriminalvården, Krami, Kris and Resursenheten ungdom and familj which forms the basis of this study. This study’s result highlighted the importance of creating a valuable relationship with the former convict rather than focusing on the range of the interventions. The results chapter incorporates previous research, system theory and stigma. This is due to the fact that the previous research emphasizes the importance of a prosocial environment as those who had a poorer social circle were more likely to recidivist. The conclusion emphasizes the importance of a valuable relationship and encounter with the former convict as well as the obstacles with reintegration due to the criminal record. A conclusion is that the quantity of the available support is not a factor to a successful reentry, rather, it is about an interaction and a valuable relationship between the individual and theprofessional.  Keywords: Reintegration, interaction, criminal records, support, stigma, system theory.

<p>2024-01-12</p>

<p>2024-01-08</p>