<p>2024-02-27</p>

Våld i nära relation är ett globalt samhällsproblem (WHO,2013) och därav fortfarande är aktuellt. Därför har denna studie till syfte att undersöka och analysera vilka erfarenheter våldsutsatta kvinnor kan ha gällande bemötande från socialsekreterare. Denna studie bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex våldsutsatta kvinnor i Sverige som har personliga erfarenheter av socialtjänsten gällande stöd för våld i nära relation. Resultatet påvisar att intervjupersonerna har haft delade åsikter kring socialtjänstens bemötande. Vissa har haft en sämre bild av socialtjänsten, andra har haft en positiv bild och en av dem en neutral bild. I slutändan har det slutat med att intervjupersonernas behov har uppfyllts. De upplever att de har skapat en förtroendefull och stödjande kontakt till socialsekreterarna, trots att det uppstod brister i det stöd de förväntades att få. Viktiga komponenter hos socialsekreterare enligt intervjupersonerna är lyhördhet, förståelse, acceptans, välkomnande, bekräftande, att vara mänsklig och genuin i sitt arbete etc. Dessa viktiga komponenter ger betydelsen och reflekterar förtroende tillbaka till klienten. Socialsekreterarnas bemötande har en avgörande roll i kvinnornas liv.

Tidigare forskning visar att ett av tio barn i Sverige upplevt våld i hemmet och att de själva många gånger blir utsatta. Att bli utsatt för våld kan ge både psykiska och fysiska konsekvenser och som barn är man speciellt utsatt. Det sker förändringar för att främja barns rättigheter i samhället, ett steg var att FN:s barnkonvention år 2020 inkorporerades i svensk lag för att tydliggöra barns rättigheter på alla samhällsnivåer. En del av barnkonventionen beskriver barns rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem. Socialtjänsten har ett lagstadgat ansvar att verka för att barn och unga växer upp i trygga förhållanden och följa barnkonventionen men socialarbetare har ett handlingsutrymme som begränsas av tid och rättsliga förutsättningar. Denna uppsats undersöker hur professionella inom behandlingssidan och myndighetssidan inom socialtjänsten samt kvinnojourer som kommer i kontakt med våldsutsatta barn definierar barns delaktighet samt arbetar för att göra barn delaktiga. Undersökningen har gjorts genom nio semistrukturerade intervjuer med socialarbetare som i sitt arbete träffar våldsutsatta barn. Genom Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater samt Shiers teoretiska delaktighetsmodell har intervjuerna analyserats och resultatet visar på en del skillnader, likheter och utmaningar i arbetet. Resultaten visar att anställda inom socialtjänsten och kvinnojourer definierar barns delaktighet på ett övergripande gemensamt sätt, där det kan konstateras att tre framträdande sätt beskrivs; informera, lyssna och möjliggöra. Vidare framkommer att skillnader i arbetssättet beskrivs utifrån det upplevda handlingsutrymmet inom verksamheten, vilket grundar sig i de arbetsuppgifter den professionella har samt vad som styr dessa. Även aspekter hos barnet och utomstående personer beskrivs som försvårande i arbetet. Socialarbetare inom myndighetssidan upplever ett mer begränsat handlingsutrymme utifrån rättsliga förutsättningar, medan kvinnojourer upplever ett friare rättsligt handlingsutrymme men snarare upplever begränsningar utifrån ekonomiska faktorer. Behandlingsidan upplever att arbetsmetoden eller själva behandlingen är vad som kan styra möjligheten till arbete med delaktighet.

This qualitative case study aimed to explore the skills, possibilities, and barriers to animal-assisted social work interventions in health-promoting work-life for people with disabilities through companion animals in Mauritius. The study employed Focus Group Discussions (FGDs) and semi-structured interviews and applied reflexive thematic analysis within the framework of social support theory, supported by the software program ATLAS.ti v24.  Findings reveal that participants believe in the potential benefits of companion animals in the workplace, despite cultural and practical challenges. Particularly, the training of companion animals emerged as an important factor influencing the effectiveness of promoting them as contributors to workplace health. The study underscores the necessity for tailored interventions and policies that account for cultural beliefs and practical considerations, with social workers playing an important role in advocating for inclusive policies, educating stakeholders, and facilitating the integration of companion animals into the workplace environment.  The study acknowledges its limitations such as resources and time constraints. Future research could include a more diverse population, longitudinal studies, and cross-cultural comparisons to provide a deeper understanding of the longterm effects and cultural factors influencing the possibility of companion animals in professional settings both for social workers and at the workplace.  In conclusion, this study offers valuable insights into the potential of companion animals to enhance the health of individuals with disabilities in their work-life and emphasizes the importance of comprehensive policies and advocacy efforts by social workers in fostering inclusive, health-promoting workplaces in Mauritius.

No description available.

No description available.

I den här studien har vi samlat in och granskat beslutsmotiveringar från 58 av Sveriges kommuner för att se i vilken omfattning de uppfyller kriterier i 32 § Förvaltningslagen (2017:900) (FL) och om det finns skillnader i uppfyllelse utifrån kommunernas demografiska och ekonomiska förutsättningar med stordriftsfördelar som bakomliggande teori. Vi utgår från sex kommungrupper och visar på skillnader i uppfyllelse mellan dessa kommungrupper. Vi har granskat om beslutsmotiveringarna innehåller föreskrifter och omständigheter och om de är skrivna på ett klargörande sätt. Vi visar att det är en betydande andel kommuner som inte uppfyller kriterierna, där vi också har hittat skillnader utifrån vilken kommungrupp de tillhör. Vi har visat att flertalet kommuners beslutsmotiveringar har nivåer av läsbarhet som klassificeras som svåra. Vi har med hjälp av begreppshierarkin synliggjort begreppens betydelse i de granskade beslutsmotiveringarna där vi ser att mer än hälften av kommunernas beslutsmotiveringar har ord från "Svarta listan". Tillsammans kan detta skapa hinder för allmänhetens förståelse och på så sätt riskera att förtroendet för myndigheter minskar. Vi finner i den här studien inga statistiskt signifikanta samband mellan uppfyllelse av kriterierna och kommuners demografiska och ekonomiska förutsättningar. Vår teori om stordriftsfördelar kan utifrån våra analyser inte bekräftas. Sammantaget ger studien insikter om de utmaningar som individer kan komma att möta om de någon gång tar del av beslutsmotiveringar från socialtjänsten. / In this study, we have collected and reviewed decision justifications from 58 of Sweden's municipalities to see to what extent they fulfill the criteria in 32 § of The Administrative Procedure Act (2017:900) and whether there are differences in fulfillment based on the municipalities' demographic and financial conditions with economies of scale as the underlying theory. We start from six municipal groups and highlight differences in fulfillment between these municipal groups. We have reviewed whether the decision justifications contain regulations and circumstances and whether they are written in a clarifying manner. We show that there is a significant proportion of municipalities that do not meet the criteria and we have also identified differences based on the municipal group to which they belong. We have shown that the majority of municipalities' decision justifications have levels of readability that are classified as difficult. With the help of the concept hierarchy, we have also made the meaning of the concepts visible in order to fulfill the clarification criterion, where we see that more than half of the municipalities' decision justifications have words from the "Svarta listan". Together, this can create obstacles to public understanding and thus risk a decrease in trust in authorities. We find no statistically significant relationships between fulfillment of the criteria and municipalities' demographic and economic conditions, therefore our theory of economies of scale cannot be confirmed based on our analyses. Overall, the study provides insights into the challenges that individuals may face if they ever take part in decisionjustifications from social services.

Syftet med denna kvalitativa dokumentstudie är att bidra till ökad förståelse för diskurser om barn och barnets bästa i vårdnad-, boende- och umgängesdomar där det förekommer uppgifter om våld mellan föräldrarna. Detta genom att granska tingsrättens bedömningar för att se vilka diskurserna är och hur de konstrueras. Syftet uppnås genom besvarande av studiens två frågeställningar: hur framställs barn utifrån deras deltagande i domar om vårdnad, boende och umgänge? och hur förhandlas det fram vad som är barnets bästa i vårdnadstvister där det förekommer uppgifter om våld mellan föräldrarna? Det empiriska materialet består av 32 tingsrättsliga domar om vårdnad, boende och umgänge från åren 2022 och 2023, där det förekommer uppgifter om våld mellan föräldrarna. Studiens teoretiska ramverk är socialkonstruktivism, kritisk diskursanalys som teori och ett barndomssociologiskt perspektiv. Det empiriska materialet bearbetas och analyseras med hjälp av Norman Faircloughs tredimensionella kritiska diskursanalys.  En del av studiens resultat är de diskurser som identifierats. Diskurserna om barn har benämnts med hjälp av de barndomssociologiska begreppen being och becoming, vilket resulterat i diskurserna om barn som being, barn som kompetent becoming och barn som inkompetent becoming. De identifierade diskurserna om barnets bästa är barnets bästa som skydd, barnets bästa som en god kontakt med båda sina föräldrar och barnets bästa som kontinuitet. Hur dessa förhandlats fram framgår i den textnära analysen. I svensk lagstiftning framställs ett ideal där arbetet med barn ska utgå från ett barnrättsperspektiv. Studiens resultat visar att detta är ett ideal som sällan uppnås. Detta beror dels på att det ställs höga krav på att barn ska kunna utrycka sig på ett visst sätt för att bli lyssnade till, dels på att barns perspektiv sällan uppmärksammas. Resultatet visar även på att tingsrätterna brister i att se barn som being, vilket är idealet inom barndomssociologi. Trots att det förekommer uppgifter om våld i samtliga domar som vi analyserat, förs sällan en diskussion kring våldet. Istället tenderar tingsrätten att diskutera andra omständigheter. Dessutom verkar tingsrätten ha en preferens kring vilken diskurs som bäst representerar barnets bästa, nämligen barnets bästa som en god kontakt med båda sina föräldrar. Den textnära analysen visar på en viss tvetydighet i hur tingsrätten uttrycker sig i fråga om vad som är barnets bästa.

Syftet med studien är att analysera vilka insatser som sätts in, och varför, avelevhälsoteam i arbetet med elever på högstadiet som har sociala svårigheter.Studien kombinerar ett relationellt och kategoriskt perspektiv för att belysaprofessionellas attityder och synsätt gentemot elever i sociala svårigheter. Studien ärbaserad på en kvalitativ ansats och en hermeneutisk vetenskapstradition med insamlingav empiriskt material genom semistrukturerade intervjuer. Studien belyser enkomplexitet kring sociala svårigheter och betonar ett holistiskt tillvägagångssätt för attfrämja elevers välmående och akademiska framgång. Framgångsfaktorer i resultatettyder på att relationer och relationsskapande insatser är det mest betydelsefulla i arbeteti elever i sociala svårigheter, detta genom att vara lyhörd och visa uthållighet trotsmotgångar. Dessutom framhålls att samverkan mellan skolpersonalen och andra aktörerfrämjar arbetet med eleverna. Hinder som utmanar arbetet inkluderar organisatoriskaoch begränsade resurser. Slutsatsen är att relationer utgör en nyckelkomponent i arbetetmed elever i sociala svårigheter, oberoende av vem som skapar denna relation och attarbetet med eleverna främjas av att olika yrkesroller tittar på arbetet utifrån sina unikakompetenser och utbildningar.

No description available.