Syftet med studien var att undersöka hur personal inom LSS definierar och resonerar kring brukares självbestämmande, samt om det finns eventuella hinder och möjligheter för att främja självbestämmande. I denna kvalitativa studie har tidigare forskning inom området sammanvävts med intervjuer från fem respondenter som arbetar inom LSS. Ur ett socialpedagogiskt perspektiv är studien av intresse då den lyfter aspekter som delaktighet, frivillighet och motivationsskapande insatser. Studiens resultat har analyserats med utgångspunkt i Miranda Frickers (2018) teori om epistemisk orättvisa. Resultatet pekar på att det finns vissa skillnader i hur personalen definierar självbestämmande och ser svårigheter med att genomgående implementera det i det dagliga arbetet. Resultatet visar att beroende på hur personalen tolkar brukarnas behov och förmåga att bedöma konsekvenser så kompromissas och kompliceras brukarnas självbestämmande.

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka hur samverkan mellan aktörer inom sociala insatsgrupper (SIG) fungerade. Detta genomfördes genom att granska tidigare forskning samt kvalitativa intervjuer med aktörer som hade en koppling till SIG. Studiens insamlade empiriska material grundades i två kommuner, varav åtta deltagande personer i fem intervjuer. Båda dessa kommuner riktade SIGs arbete mot ungdomar. Av den insamlade empirin uppmärksammades det att utformningen av SIG kunde se olika ut i olika kommuner i och med att arbetssättet anpassades efter kommunens värderingar och förutsättningar. Därav belyses det i studien att andra kommuner utöver de medverkande kunde besitta olika uppfattningar om hur arbetet med SIG skulle användas.  I studien framkom det en del svårigheter inom samverkan gällande till exempel att SIG var en relativt ny arbetsform och att det fanns en ovisshet om vilken effekt SIG hade, för forskningen inom detta område var begränsat. Studien visade också på att uppstarten av en SIG kunde upplevas utmanande eftersom det krävdes tid och engagemang i skapandet av nya samverkanspartners. När samverkan inom SIG fungerade och arbetet hade en tydlig arbetsfördelning och riktning beskrevs SIG som en positiv arbetsform av de deltagande aktörerna.

The purpose of the study was to increase knowledge of social services' work with men's violence against women based on organizational theory and the ecological perspective. A qualitative method has been used to collect data in the form of six interviews with social workers. The data from the interviews was thereafter analyzed using organizational theory and the ecological perspectives. The ecological perspective was utilized to analyze the causes of men's violence, while organizational theory was applied to comprehend social services' efforts with woman who have experienced violence. The study's results provided insight into the complexity of the issue of men's violence against women. Social workers needed to be creative and engaged in their work, applying a holistic perspective to address the situation of the abused woman. We found that guidelines could both help and hinder the work; while some assessment instruments may assist in evaluating the risks of a woman's exposure to violence, social workers perceived other instruments as negative and one-dimensional. The results also showed that collaboration was a crucial aspect of addressing men's violence against women, with internal work proving to be especially importance in the most complex cases. Cooperation with external actors could always be improved. Power structures, mental ill-health, childhood trauma, and addiction were factors that social workers believed could explain men's use of violence. Social workers believed that efforts had to be made early to reduce violence.

No description available.

Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för socialsekreterares förändringsskapande arbete inom ramen för en utredning, inom socialtjänstens myndighetsarbete med inriktning barn och ungdom. För att kunna besvara frågeställningarna och uppnå syftet med studien genomfördes semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare inom socialtjänstens barn- och ungdomsvård. Den teoretiska ramen bestod av kritisk realism samt domänteori. Resultatet visade att synen på förändring samt organisatoriska förutsättningar har betydelse för hur socialsekreterarnas arbetar med förändring under utredning. En slutsats är att socialförvaltningen som organisation behöver överväga vilken teoretisk grund arbetet ska vila på för att säkerställa att arbetet i större utsträckning utförs målmedvetet och i mindre utsträckning styrs av organisatoriska förutsättningar.

The study aims to gain an understanding of the recidivism prevention work that program leaders within correctional service are working with, directed at individuals convicted of relationship crimes. Through the method choice of semi-structured interviews, we have been able to examine the professional experiences of the treatment methods offered. The empirical material consists of five educated program leaders who were interviewed using an interview guide. The data have been analyzed using thematic analysis with focus on meaningful interpretation. The results show that individuals sentenced for relationship crimes are categorized based on the risk that exists for relapse. This risk is the basis for which treatment program the client will undertake. If the client refuses to participate in the program, he risks being sanctioned by the Criminal Justice System. The results also show that program leaders have an important role in the relapse prevention work with relationship criminals. Program leaders have dual roles, one controlling and one treating. The therapeutic alliance between the program leader and the client is a central factor in being able to work with the target group. Keywords: relationship crime, intimate partner violence, correctional service, program leader, treatment, relapse prevention work

No description available.

No description available.