No description available.

In the summer of 2021, the Swedish government made changes to the Aliens Act (2005:716) to where it is no longer possible for asylum seekers to receive permanent residency. Temporary residency had at that time already been on trial for five years during the temporary law (Act (2016:752) on temporary restrictions on the possibility of obtaining a residence permit in Sweden). For the last six years, most asylum-seekers who have had their cases approved have received temporary residency and not permanent, making this new restriction well-known among both public and voluntary social workers. The purpose of this study has been to analyze the consequences of recently introduced temporary residence permits for both public and voluntary social work related to newly arrived people’s establishment in Swedish society. The purpose also includes an analysis of how social workers in the public and voluntary sector view the significance of temporary residence permits for newly arrived people’s living conditions and what possible challenges temporary residency pose to social work. A qualitative interview study consisting of interviews with four experienced social workers, involved in both public and voluntary social work, has been used to fulfil the purpose. The findings show that all interviewees find temporary residence permits and related waiting times and demands on asylum-seekers to support themselves as harmful to former asylum-seekers, making it more difficult for their establishment and for individuals to move on with their lives. Therefore, this study suggests that the control and regulation of asylum-seekers can be seen as a process of social exclusion and as an example of bureaucratic violence. The findings also show that the difficult conditions for these people pose several challenges to both public and voluntary social work aiming to support and help newly arrived people to good health and establishment in society. One important role for social work in this situation is to strive towards recognition of both the difficulties newly arrived people meet and of their value as human beings and individuals.

Honor-related violence and oppression (HRVF) has long been an important topic and discussed from many different perspectives. Violence motivated by honor is a serious social problem that affects human rights in that the violence on a large scale involves restrictions of various kinds. Especially in cases where children are involved. The purpose of this essay is to investigate how school counselors describe their work with students who are exposed to HRVF. Thus, the aim is also to investigate the knowledge and experience of the school counselors to give an insight into how HRVF against children is handled in schools. The school counselors, using their skills and opportunities, must be able to provide support to students when they notice or suspect that a child is being subjected to honor-related violence and oppression. This study examines how children can be affected by HRVF and what opportunities the school counselors have to influence when a student is in vulnerable situations within the honor context, as well as what responsibility the school counselors have to intervene. The investigation is based on a qualitative approach and semi-structured interviews with four school counselors from different elementary schools in Stockholm (covering grade levels 4-9). In terms of honor-related violence, the study has identified that HRVF is a complex subject and that the school counselors receive various forms of support from the social services and in some cases the organization Origo when there is an indication that a student is exposed to HRVF. Based on the results of the study, it can also be stated that there are divided opinions among the school counselors regarding which resources and working methods are available to be able to offer support for vulnerable students. Among other things, it is considered that there is a lack of knowledge, a lack of routines and guidelines as well as a lack of resources. The school counselors in the study believed that it requires training, development of routines and methods to carry out the work adequately within the context of HRVF.

No description available.

No description available.

No description available.

Abstract The purpose of the study was to investigate the professional school counselors' experiences of alone representing their professional group in an interprofessional team within the school's organization. To investigate the purpose, two research questions were designed: "What promotes or complicates the school social work for a school counselor who alone represents his or her professional group in the school's interprofessional work team?" and "How does the school counselor feel that the assignment is affected by being a professional minority?". To answer the study's purpose and research questions, five qualitative interviews were performed with school counselors who were or have recently been professionals in schools in Sweden. A qualitative content analysis was applied to analyze the empirical evidence from the interviews. The results were then analyzed with the help of professional theory and organizational theory. The results showed that the school counselors perceived that their assignment was inexplicit, that there were no clear guidelines for their work assignment and that they had to shape the assignment themselves based on the existent requirements for preventive and promotional work. It also appeared from the results that there were challenges in pushing through issues in the interprofessional work team as the schools had a dominant pedagogical perspective. Furthermore, the results showed that the school counselors’ strategies for shaping their room for maneuver varied. Consistent for all school counselors was that a well-functioning communication and trust in their colleagues from other professions was necessary to build good relationships and thereby promote collaboration. The conclusion of the study was that the school counselors had different experiences of being a professional minority but that it could cause some difficulties in carrying out the assignment and that their low legitimacy claimed a well-functioning communication in the interprofessional work. / Sammanfattning Studiens syfte var att undersöka yrkesverksamma skolkuratorers upplevelser av att ensam företräda sin yrkesgrupp i ett tvärprofessionellt team inom skolans verksamhet. För att undersöka syftet så utformades två forskningsfrågor: “Vad främjar respektive försvårar det skolsociala arbetet för en skolkurator som ensam företräder sin yrkesgrupp i skolans tvärprofessionella arbetslag?” och “Hur upplever skolkuratorn att uppdraget påverkas av att vara en professionell minoritet?”. För att besvara studiens syfte och forskningsfrågor genomfördes fem kvalitativa intervjuer med skolkuratorer som var eller som nyligen varit yrkesverksamma i skolor i Sverige. En kvalitativ innehållsanalys tillämpades för att analysera den framkomna empirin från intervjuerna. Därefter analyserades resultatet med hjälp av professionsteori och organisationsteori. Av resultatet framkom att skolkuratorerna uppfattade deras uppdrag som otydligt, att det saknades tydliga riktlinjer för arbetet och att de fick forma uppdraget själva utifrån kraven om förebyggande och främjande arbete. Det framgick även av resultatet att det fanns utmaningar med att driva igenom frågor i det tvärprofessionella arbetslaget då skolorna hade ett dominant pedagogiskt perspektiv även i de skolsociala frågorna. Vidare visade resultatet att skolkuratorernas strategier för att forma sitt handlingsutrymme varierade. Genomgående för alla skolkuratorer var att en välfungerande kommunikation och tillit till sina kollegor av andra professioner var nödvändigt för att bygga bra relationer och därigenom främja samverkan. Slutsatsen var att skolkuratorerna hade olika upplevelser av minoritetsaspekten men att det kunde medföra en del svårigheter för utförandet av uppdraget och att deras låga legitimitet ökade kraven på en välfungerande kommunikation i det tvärprofessionella arbetet.

Frågeställningar:  ·       Hur arbetar SMEs med relationsmarknadsföring? ·       På vilket sätt påverkar relationsmarknadsföringen affärsrelationer och försäljning? ·       Vilka utmaningar och möjligheter möter SMEs med relationsmarknadsföring?   Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur SMEs arbetar med relationsmarknadsföring för att bevara långsiktiga affärsrelationer med sina kunder och samarbetspartner. Vidare även redogöra relationsmarknadsföringens utmaningar och möjligheter, samt hur relationsmarknadsföring påverkar affärsrelationer och försäljning för SMEs.  Metod: Med motivering till att besvara forskningsarbetets frågeställningar har ett abduktivt angreppsätt tillämpats samtidigt som en kvalitativ forskningsmetod använts. Vilket bland annat innebär att empiriinsamlingen är av semistrukturerad karaktär där sex olika intervjuer genomförts med två olika bolag. Därefter har primärhandskällor använts i litteraturstudien och i det teoretiska ramverket för att öka studiens trovärdighet och relevans.  Slutsats: Utifrån den sociala dimensionen på relationer bygger tillvägagångsättet för relationsmarknadsföring (RM) förtroende och engagemang för att erhålla långsiktiga affärsrelationer. anpassning, samarbete, social interaktion och rutiner. Utifrån ett nätverksperspektiv inom den sociala dimensionen av relationer kan ARA- modellen användas för att förklara hur ett samarbete bör ske mellan aktörer, samt de väsentliga rutinerna och resurserna. Fortsättningsvis används Morgan och Hunts Trust and Commitment teori för att förklara att en långsiktig relation tillkommer genom främjandet av förtroende och engagemang. Dessutom belyses kommunikation av dialogisk karaktär för främjandet av den sociala interaktionen mellan de olika parterna. Något gemensamt för bolagen är att de ingår i en social interaktion genom sociala aktiviteter för att skapa relationer genom uppkomsten av tillit och engagemang. Dessa sociala aktiviteter kan se olika ut beroende på vilket företag man kollar på, men gemensamt för de intervjuade bolagen är att de gör extra för sina kunder och samarbetspartners. Detta görs genom att bjuda på luncher och fika i syfte av att vinna förtroende hos den andre parten och detta gör relationen starkare. Fortstättningsvis medför RM en positiv inverkan på affärsrelationer och försäljning eftersom det framhäver lojalitet och förtroende i en affärsrelation. Detta innebär att ett större värde kan ges till den andre parten genom RM via egenskaper såsom förtroende, empati och engagemang. Detta medför även möjligheter i form av långsiktiga relationer för bolagen genom uppbyggnad av förtroende och engagemang enligt Trust and Commitment teorin, som främjar lojalitet hos aktörerna. Dessutom tillåter RM företag att utveckla en starkare marknadsposition och en ökad tillväxt. Detta genom främjandet av långsiktiga relationer som innebär att bolagen tar hand om redan befintliga affärsrelationer. Trots alla konstaterade utmaningar som SME har, går det att komma långt med RM genom medvetenheten om kopplingen mellan de sociala aktiviteterna, sociala resurserna och  sociala aktörerna i en relation. På så sätt kan RM bli mer framgångsrik och möjligheterna kommer att öka i samband med att aktörens upplevelser blir mer personliga. En viktig parameter för nätverk och RM är kunskap men det är en stor utmaning för SME-företag med begränsad personal att uppnå full potential på kunskapsfronten. Därav är SMEs bristfälliga och begränsade när det kommer till kunskap inom diverse områden. Andra utmaningar som lyfts upp är begränsning i rörelsekapital, brist på nätverk och medarbetare. De mänskliga begränsningarna som lyfts upp är bland annat otillräcklig kompetens, personal, tid och förtroende. SMEs har även mindre resurser att lägga ner på marknadsföring, samtidigt som de ofta har högre utgifter och fasta kostnader. Det gör att små företag har minskade intäkter och möjligheter till att anställa kompetenta personal med rätta kunskaper. Ytterligare utmaningar är hanteringen av fler relationer samtidigt, tidsbrist, kundomvårdnad, åtgärd av misstag som uppstår, samt kundens lokalisering.  Nyckelord: Relationsmarknadsföring, SME, Nätverk, Affärsrelationer, Förtroende, lojalitet, Kundnöjdhet, ARA - modellen, Trust and Commitment, Långsiktiga Relationer, Försäljning. / Research questions: ·      How do SMEs work with relationship marketing? ·      In what way does relationship marketing affect business relationships and sales? ·      What challenges and opportunities do SMEs face with relationship marketing? Purpose: The aim of the study is to investigate how SMEs work with relationship marketing to obtain long-term business relationships with their customers and partners. Furthermore, also evaluate the opportunities and challenges with relationship marketing, as well as how relationship marketing affects business relationships and sales for SMEs. Method: With the motivation to answer the research questions, an abductive approach together with a qualitative research method has been applied. This means, amongst other things, that the empirical collection is of a semi-structured character where six different interviews were conducted with two different companies. Subsequently, primary sources have been used in the literature study and in the theoretical framework to increase the study's credibility and relevance. Conclusion: The approach for relationship marketing (RM) within SMEs is based on emphasizing loyalty and gaining the trust of customers. A starting point for maintaining and creating relationships is an adaptation, cooperation, social interaction and routine. From a network perspective within the social dimension of relationships, the ARA model can be used to explain that cooperation should take place between actors, routines and resources. Moreover, Morgan and Hunt's Trust and Commitment theory can be used to explain that a long-term relationship is created through the promotion of trust and commitment. In addition, communication of a dialogical nature is highlighted for the promotion of social integration between the various parties. Something common to the companies is that they perform social interaction through social activities to create relationships by the emergence of trust and commitment. These social activities can vary depending on which company you look at. Something common to the companies interviewed is that they do extra for the customers and partners by offering lunches and coffee in order to gain trust with them. RM has a positive impact on business relationships and sales as it emphasizes loyalty and trust in a business relationship. This means that greater value can be given to the other party through qualities such as trust, empathy, and commitment. This also provides opportunities in the form of long-term relationships through building trust and commitment according to the Trust and Commitment theory, which promotes loyalty among the actors. In addition, RM allows companies to develop a stronger market position and lead to increased growth. This is done through the promotion of long-term relationships, which means that the companies take care of existing business relationships. Despite all the established challenges that SME has, it is possible to get far with RM through the awareness of the connection between the social activities, social resources and social actors of a relationship. In this way, RM can become more successful, and the opportunities will increase for the player's experiences become more personal. An important parameter for networks and RM is knowledge, but it is a great challenge for SME companies with a limited staff to achieve their full potential on the knowledge front. Other challenges are restrictions on working capital, lack of networks and employees. The human limitations that are raised include insufficient skills, staff, time, and trust. Moreover, small and medium-sized enterprises have fewer resources to spend on marketing, while they often have higher expenses and fixed costs. This means that small companies have reduced income and opportunities to hire staff with the right competence and knowledge. Further restrictions and challenges within SMEs and RM are managing many relationships at the same time, lack of time, customer care, taking actions for the mistakes that occur, and the customer's location.  Keywords: Relationship Marketing, SME, Networking, Business Relationships, Trust, Loyalty, Customer Satisfaction, ARA Models, Trust and Commitment, Long Term Relationships, Sales.

Med New Public Managements intåg inom den offentliga administrationen i slutet av det förra århundradet skulle industrin bli förebild för hur offentliga organisationer skulle bedriva verksamheten. NPM förväntades höja kvalitén och öka möjligheterna att styra vården så att den blir bättre. Vi vill bidra till debatten kring detta fenomen genom att kritiskt granska dess implikationer för verksamheten med ett hypotetiskt-deduktivt förhållningssätt. Med vårt arbete vill vi lyfta fram de åsikter omsorgspersonal och ledning i hemtjänsten i Norrbotten har angående hur de ser på hemtjänstens behov kopplat till bemanning och teknisk utveckling. Den här uppsatsen är en kvalitativ studie som undersöker olika rollers perspektiv på hur väl bemanningsbehoven inom hemtjänsten i två kommuner i Norrbotten är tillgodosedda, samt hur verksamheten behöver utvecklas för att möta utmaningar kopplat till detta med avseende till arbetsförhållanden och omsorgskvalité. Studien är baserad på en enkät som skickats ut till hemtjänstpersonal, enhetschefer och förtroendevalda i socialnämnd. 26 personer har deltagit i studien. Av resultatet framkommer bland annat att kompetensförsörjningen inom hemtjänsten är en utmaning och att lön, stress och arbetstid är faktorer som kan påverka kompetensförsörjningen för hemtjänsten. Vår studie visar på att New Public Management har fått konsekvenser för det sociala arbetet som utförs av hemtjänstpersonal i Norrbotten. Frågeställningarna för arbetet är: Hur ser omsorgspersonal och ledning på dagens bemanningssituation i hemtjänsten? Hur ser omsorgspersonal och ledning på den tekniska utvecklingen i hemtjänsten? Vilka åtgärder skulle omsorgspersonalen och ledningen vilja se ske för en förbättrad bemanningssituation och teknisk utveckling inom hemtjänsten? Hur kan dagens bemanningssituation i hemtjänsten förstås utifrån de ideologiska strömningar som funnits i offentlig administration med bakgrund i New Public Management. Nyckelord: Äldreomsorg, hemtjänst, NPM, friskfaktorer, motivation, lön, tid, bemanning, schema, kompetens, utveckling, teknik

Studiens syfte är att undersöka och förstå socionomers professionella erfarenheter av andlighet inom ramen för socialt arbete. Studien strävar efter att kasta ljus över de komplexa relationerna mellan andlighet, socialt arbete och klientens välbefinnande. Genom att analysera socialarbetares upplevelser och perspektiv på dessa områden, siktar studien på att bidra till en fördjupad förståelse av hur andlighet kan integreras som en del av det sociala arbetet. Med utgångspunkt i teoretiska perspektiv (empowerment, KASAM (Känslan av sammanhang) samt handlingsutrymme) presenteras empirin genom en tematisk analys som reflekterar den samtida sociala praktiken. Resultaten visar på andlighetens formbarhet och dess dubbla natur som både en begränsande och möjliggörande kraft beroende på dess kontext. Trots bristen på tillhandahållen kunskap kring begreppet och en avsaknad av etablerade arbetssätt som explicit inkluderar andlighet, kan inslag av andliga eller existentiella aspekter spåras i socialarbetarnas sätt att utifrån sitt handlingsutrymme utveckla personliga arbetssätt som inkluderar andliga dimensioner. Sociala strukturer och arbetsrelaterade riktlinjer tenderar att nedprioritera andliga aspekter, något som i sin tur kan leda till att det sociala arbetet riskerar att rikta för stort fokus på effektivitet och vetenskap och bortse från de holistiska och existentiella perspektiv som kan vara avgörande i främjandet av klientens aktörskap, delaktighet och autonomi. / The aim of the study is to examine and comprehend social workers' professional experiences of spirituality within the context of social work. The study seeks to shed light on the complex relationships between spirituality, social work, and client well-being. By analyzing social workers' experiences and perspectives in these areas, the study aims to contribute to a deeper understanding of how spirituality can be integrated as a part of social work. Drawing on theoretical perspectives (empowerment, Sense of Coherence (SOC), and discretion), the empirical data is presented through thematic analysis reflecting contemporary social practice. The results demonstrate the adaptability of spirituality and its dual nature as both a constraining and enabling force depending on its context. Despite the lack of provided knowledge about the concept and a lack of established approaches that explicitly include spirituality, traces of spiritual or existential aspects can be found in social workers' ways of developing personal approaches that encompass spiritual dimensions within their discretion. Social structures and work-related guidelines tend to deprioritize spiritual aspects, something that in turn can lead to social work focusing too much on efficiency and science while overlooking the holistic and existential perspectives that may be crucial in promoting client agency, participation and autonomy.