<p>2024-01-08</p>

The aim of the study was to examine the consequences of the long wait to children's psychiatry in Sweden, BUP from a parent's perspective. Four questions were phrased based on the study. The first question introduces the study to why parents have contacted BUP while the second question focuses on how the wait has affected both parents and their children from a parental perspective. The two last questions focus on how the help from other authorities such as social services and school has been and what kind of improvement the parents feel needs to happen while waiting for help from BUP. Eight qualitative semistructured interviews were implemented where five of them were executed digitally through conversations tool Zoom and three of them were executed in writing with the possibility to ask supplementary questions. The participants were found via a closed Facebook-group that aims to parents with children who deal with different difficulties in their wellbeing. We shared a post about participating in our study in the group. Two of the participants were reached out through the group. The empirical data has been analyzed based on previous research and ecological of human development. Based on the results from the study the most common reason for the parents contacting BUP was that either the parents or the school experiences that children are not well and that the parents should contact BUP for help and possibly examination for diagnosis. The waiting to BUP is long and both the child and parents are left feeling unwell when the help is not offered fast enough. The collaboration between BUP, the schools and social services has to improve and avoid putting too much responsibility on the parents. Keywords: BUP, children, ecological of human development, mental illness, NPD, Parental perspective, waitinglist

Title: What makes the social worker remain? - Work environmental factors leading to retention of personnel within the authority of children and youth Authors: Tomas Johansson &amp; Rickard Nord Supervisor: Karl Hedman The purpose of this study is to examine the health factors that experienced social workers value in their workplaces. This is to create a clearer picture of what it is that creates a good working environment and a healthy workplace. The study is based on qualitative semi-structured interviews with social workers in the Swedish Agency for Children and Youth. The study is based on an abductive approach, which means a combination of inductive and deductive approaches. The study has analysed collected data based on a thematic analysis, which means that transcripts of the interviews have been analysed with the aim of establishing themes that are relevant to the study's purpose and questions. The study finds that four themes are relevant: peer support, benefits, trust-based leadership and work motivation. According to the study, these four factors are important in a workplace in contributing to a positive work environment. These themes are raised in response to the high workload experienced by social workers and these factors mitigate the stress levels otherwise associated with a high workload over a long period of time. The high workload is also briefly highlighted in relation to New Public Management and the negative aspects that follow the method. For organisations around the country, these stressors are a well-known problem, working with scarce resources, sick leave and the constant training of new staff. They undergo regular organisational changes in the hope of finding solutions to this problem. This study is a contribution to this search for solutions. / Titel: Vad får socialsekreteraren att stanna kvar? - Arbetsmiljöfaktorer som leder till personalretention inom myndigheten barn och unga Författare: Tomas Johansson &amp; Rickard Nord Handledare: Karl Hedman Syftet med den här studien är att undersöka vilka friskfaktorer som erfarna socialsekreterare värderar på sina arbetsplatser. Det här för att skapa en tydligare bild av vad det är som skapar en god arbetsmiljö och en sund arbetsplats. Studien är uppbyggd på kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med socialsekreterare inom myndigheten barn och ungdom. Studien utgår från ett abduktivt förhållningssätt, vilket innebär en kombination av induktivt och deduktivt förhållningssätt. Studien har analyserat insamlade data utifrån en tematisk analys, vilket innebär att transkriberingar av intervjuerna har analyserats i syftet att fastställa teman som är relevanta för studiens syfte och frågeställning. Studien finner att fyra teman är av relevans: kollegialt stöd, förmåner, tillitsbaserat ledarskap och motivation till arbetet. Dessa fyra faktorer är enligt studien av vikt på en arbetsplats i bidraget till en positiv arbetsmiljö. Dessa teman lyfts som respons på den höga arbetsbelastningen som socialsekreterare upplever och dessa faktorer dämpar stressnivåerna som annars är förknippade med en hög arbetsbelastning över lång tid. Den höga arbetsbelastningen lyfts även kort i relation till New Public Management och de negativa aspekterna som följer metoden. För verksamheter runt om i landet är de här påfrestningarna ett välkänt problem, de arbetar med knappa resurser, sjukskrivningar och det konstanta utbildandet av ny personal. Verksamheterna genomgår organisationsförändringar regelbundet i hopp om att hitta lösningar till detta problem. Den här studien är ett bidrag till detta sökande efter lösningar.

Denna kvalitativa studie undersöker socialsekreterarnas upplevelser av sitt handlingsutrymme när det gäller att ge stöd till kvinnor som har utsatts för ekonomiskt våld inom ramen för våld i nära relationer. Studiens syfte ämnar belysa de förutsättningarna socialsekreterarna har i att ge stöd till de ekonomiskt utsatta kvinnor. Därav syftar studien till att få en fördjupad förståelse för hur ekonomiskt våld förstås av socialsekreterare, samt vilka utmaningar de upplever förekomma i arbetet med ekonomiskt våldsutsatta kvinnor.    Studien visar att socialsekreterare har grundläggande kunskap om ekonomiskt våld, vilket påverkar möjligheten till identifiering av om deras klienter utsätts för ekonomiskt våld. Studien belyser vidare socialsekreterares utmaningar i sitt arbete med ekonomiskt våldsutsatta kvinnor, där utmaningarna framför allt visat sig vara organisationens budget, kvinnans samtycke att samverka med andra aktörer samt riktlinjer inom deras enhet.   Det framkommer även i studien att det inte finns tydliga interventioner för denna form av våld.

<p>2024-01-12</p>

<p>2024-01-11</p>

<p>2024-01-08</p>

<p>2024-01-11</p>

<p>2024-01-11</p>

<p>2024-01-08</p>