I studien undersöks två förskolor utifrån ett kulturanalytiskt perspektiv. Studien syftar till att beskriva två läskulturer där flickors och pojkars möjligheter i relation till den rådande läskulturen tas i beaktande. Studiens empiriska material insamlades utifrån ett etnografiskt arbetssätt genom observationer av bilderboksläsning i två förskolor. Ytterligare empiri insamlades när en förskollärare från varje förskola intervjuades om läsning och deras intention med bilderboksläsning. Resultatet visar att läskulturerna som undersöktes hade likheter men att det syntes skillnader i hur likheterna kom till uttryck. Det finns ett samband mellan förskollärarnas intention med läsning och hur miljön utformas samt hur läsningen sker. Vidare visar studien att barnens läsintresse inte var könsbundet dock gjorde förskollärarna omedvetna skillnader kring de förväntningar som ställdes på pojkar och flickor. Slutsatsen av studien är att bilderboksläsning präglas av kulturella normer och den miljö den sker i. Läskulturen präglas och utmanas av deltagarna och det är kulturen på förskolan som definierar barnens positionering i bilderboksläsningsaktiviteter.

I wanted to focus this essay on the operative’s perspective of running religious organizations in the city of Karlstad and to see positive and negative aspects of their day-to-day life working with their organization, following up with a comparison of the difference and the similarities between those groups. After delimitating which groups I was going to examine, I implemented a qualitative study of four people, from two different religious groups, whom I performed interviews with. My method of performing these interviews and understanding the perspective of the informants, I had a semi structured interview guide along with a recent study that was opting for similar conclusions, only in a different county and with different input perspective. The result of my study showed a difference in establishment of their region but with a lot of similarities in problems with their religious and structural premises. Consequently, the difference of the organizations size and membership does not mean that they are treated different by the community, rather that they share a need for structural upgrades and contributions from the state.

Bakgrund: I vården i Sverige möts människor från olika kulturer och en insikt om hur den egna kulturen påverkar fysioterapeuten är en värdefull komponent i att kunna erbjuda god vård. Genom självreflektion över möten med människor från andra kulturer kan fysioterapeuten lära om sig själv och påbörja resan mot kulturell kompetens. Syfte: Att genom en strukturerad självreflektiv process utforska den egna fysioterapeutiska förförståelsen under klinisk praktik i en ny kulturell kontext. Metod: En kvalitativ studie med utforskande design och induktiv ansats. En kritisk incident från utlandspraktiken upplevdes och reflekterades över både enskilt samt med medförfattare och akademisk handledare genom ett reflektivt ramverk. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet: Trots att studenterna åkte till olika länder med kulturella skillnader kom utfallet från analyserna att likna varandra. Det var det sociala samspelet mellan kliniska handledare, student och patient som upplevdes utmanande och annorlunda. Slutsats: Studenterna upplevde sig utveckla en större förståelse för att kulturen påverkar människor att agera annorlunda än de var vana vid hemma. De insåg att deras förförståelse av fysioterapi var baserad på behandlingsmetoder men lärde sig att det sociala samspelet mellan fysioterapeut och patient är mycket viktigt för yrket. Författarna lärde sig även att det sociala samspelet påverkas av den kulturen man tillhör.

Andra generationens invandrare slits enligt tidigare studier mellan två kulturella världar och ställs därav inför utmaningen att skapa en fungerande helhet mellan världarna. Syftet med studien var att undersöka vad upplevelsen av att tillhöra två kulturer kan betyda för självbilden hos andra generationens invandrare. Deltagarna var 10 kvinnor och fem män. Vi utgick ifrån ett hermeneutiskt perspektiv och intervjuerna transkriberades och tematiserades utifrån fokus på meningen. I resultatet redovisades tre huvudteman och 12 underteman. Resultatet för första huvudtemat visade att omgivningen har en inverkan på känslan av tillhörighet. För andra huvudtemat visade det sig att ha två kulturer bidrog med ett flertal faktorer som påverkade deltagarna. Sista huvudtemat visade att språket var en viktig del av självuppfattningen. Samtliga av dessa huvudteman kan tänkas ha påverkat självbilden både negativt och positivt. Resultatet visar bl.a. att omgivningen har en inverkan på självbilden och att deltagarna påverkades av hur de vill bli sedda.

Sverige beskrivs som ett mångkulturellt samhälle. Detta är av betydelse för förskolans uppdrag med att utveckla barnets medvetenhet och förståelse för andra kulturer och religioner. För att undvika fördomar och diskriminering är det betydelsefullt att redan i tidig ålder påvisa mångfalden av kultur och religion eller annan trosuppfattning   Syftet med studien är att få en inblick i hur ett antal förskollärare talar om hur man praktiskt arbetar för att synliggöra och lyfta fram kultur och religion eller annan trosuppfattning i förskolan. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt – och interkulturellt perspektiv.   Syftet och frågeställningarna har besvarats genom en kvalitativ undersökningsmetod med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Studien visar att det praktiska arbetet med att synliggöra och lyfta fram kultur och religion eller annan trosuppfattning är svårt då förskolan läroplan uttrycker att förskolans verksamhet ska vara icke-konfessionell. Dock framkommer det att samtliga förskolor uppmärksammar och firar de kristna traditionerna och högtiderna. Skilda erfarenheter, tankar och visioner framhävs för hur man praktiskt arbetar för att synliggöra och lyfta fram kultur och religion eller annan trosuppfattning i förskolan. Samtliga förskollärare arbetar för att barnen skall känna delaktighet i sin egen kultur och utveckla sin förmåga till öppenhet och respekt för andras kulturer.

Syfte Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärare inom idrott och hälsa går till väga för att kunna undervisa flickor som inte kan/vill delta på simlektioner, p.g.a. religiösa/kulturella skäl. Frågeställningar: Hur hanterar idrottslärare problematiken som uppstår med elever som inte kan/vill delta på simundervisningen? Hur ser elever som inte kan/vill delta på simundervisningen på denna problematik? Metod Den metod som tillämpats i denna undersökning har varit den kvalitativa intervjun, denna metod valdes p.g.a. att den ger utrymme för diskussion samt reflektion. Vid tillämpandet av den kvalitativa intervjun så är frågorna som ställs vägledande för diskussionen och inte hämmande för utveckling av tankar och tycken. Sammanlagt intervjuades tre lärare och nio elever, en lärare och tre elever intervjuades i varje skola, vid tre olika skolor. Lärarna intervjuades enskilt, medan eleverna intervjuades i grupper. Resultat Av de intervjuer som genomfördes med lärarna så har det visat sig att användningen av simhallar med tider endast för kvinnor är väsentlig, för flickor som inte kan delta på skolans simundervisning med resten av klassen. Det har även visat sig vara problematiskt för vissa elever, då de ibland inte fått den handledning de behöver för att kunna få en godtagen simundervisning. Slutsats Det verkar som att denna problematik för flickor kan vara ett hinder för de att få ett slutbetyg i ämnet idrott och hälsa, för att kunna förebygga detta så krävs kommunikation mellan skola och hem. Genom att uppmärksamma simkunnighetens innebörd för dessa flickor och deras familjer så kan förhoppningsvis en lösning finnas. Det krävs tid och engagemang från lärarens sida, och stöd från skolan. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2012</p>

Zugl.: Berlin, Freie University, Diss., 2006. / Dateiformat: zip, Dateien im PDF-Format.

Univ., Diplomarbeit, 2003--Frankfurt (Main)

Zugl.: Zürich, Univ., Diss., 2005/06

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.