Begreppet ansvarsredovisning har många olika meningar, och har fått en allt större betydelse för företagens kommunikation. Samhället ställer krav på organisationernas och företagens etik, sociala ansvar och miljöansvar enligt litteraturen. Trots dessa krav är företagens och organisationernas ansvarsredovisning till stor del frivillig. Den lågkonjunktur som råder i Sverige och i övriga världen kan också antas ha påverkat kraven på företagen, att ta ett större samhälligt ansvar. Allmänheten ställer också större krav på att informationen redovisas på ett korrekt sätt, och att informationen är tillförlitlig. Syftet med denna uppsats är att utifrån studiens frågor beskriva innebörden av begreppet ansvarsredovisning. Resultatet visar att ansvar har en teknisk innebörd som kräver tekniska färdigheter och kommunikation, men har även en social dimension som blir allt viktigare. Hur kan ansvarsredovisning beskrivas i ett organisatoriskt sammanhang, samt den tekniska dimensionen av ansvarsredovisningen? Vi har studerat organisationen ur ett organisatoriskt perspektiv. Studiens resultat karakteriseras genom två olika former, den sociala och den tekniska. Studien är baserad på det induktiva perspektivet. Undersökningsstrategin är deskriptiv och explorativ. Vi använder en multipel teoretisk referensram för att berika analysen av insamlade materialet. Tillämpning av multipla teorier resulterade i en i en klar koppling mellan teori och praktik. Företag och organisationer vill framstå i ”god dager” i media som en ansvarsfull enhet.Ansvarsredovisning balanserar förhållandet mellan intressenters krav och företagens och organisationernas ansvar.Ansvarsredovisningens betydelse ökar stadigt, trots att lagkravet för ansvarsredovisning är minimalt. Vi tror att ansvarsredovisningen har kommit för att stanna.

<p>Begreppet ansvarsredovisning har många olika meningar, och har fått en allt större betydelse för företagens kommunikation. Samhället ställer krav på organisationernas och företagens etik, sociala ansvar och miljöansvar enligt litteraturen. Trots dessa krav är företagens och organisationernas ansvarsredovisning till stor del frivillig. Den lågkonjunktur som råder i Sverige och i övriga världen kan också antas ha påverkat kraven på företagen, att ta ett större samhälligt ansvar. Allmänheten ställer också större krav på att informationen redovisas på ett korrekt sätt, och att informationen är tillförlitlig.</p><p>Syftet med denna uppsats är att utifrån studiens frågor beskriva innebörden av begreppet ansvarsredovisning. Resultatet visar att ansvar har en teknisk innebörd som kräver tekniska färdigheter och kommunikation, men har även en social dimension som blir allt viktigare. Hur kan ansvarsredovisning beskrivas i ett organisatoriskt sammanhang, samt den tekniska dimensionen av ansvarsredovisningen? Vi har studerat organisationen ur ett organisatoriskt perspektiv. Studiens resultat karakteriseras genom två olika former, den sociala och den tekniska.</p><p>Studien är baserad på det induktiva perspektivet. Undersökningsstrategin är deskriptiv och explorativ. Vi använder en multipel teoretisk referensram för att berika analysen av insamlade materialet.</p><p>Tillämpning av multipla teorier resulterade i en i en klar koppling mellan teori och praktik. Företag och organisationer vill framstå i ”god dager” i media som en ansvarsfull enhet.Ansvarsredovisning balanserar förhållandet mellan intressenters krav och företagens och organisationernas ansvar.Ansvarsredovisningens betydelse ökar stadigt, trots att lagkravet för ansvarsredovisning är minimalt. Vi tror att ansvarsredovisningen har kommit för att stanna.</p>

I april år 2016 upprättades den första svenska versionen av en Social Impact Bond, då ett avtal ingicks mellan Norrköpings kommun och den privata investeraren Leksell Social Ventures AB. Avtalet är ett utfallskontrakt och är en ny form av investeringsinstrument med ursprung i impact investments. Målet med utfallskontraktet är att förbättra situationen för barn och ungdomar som placerats i vårdboenden i Norrköpings kommun. Uppsatsens syfte är att öka förståelsen för utfallskontraktet som instrument genom att undersöka förutsättningarna, samt vilka eventuella målkonflikter som kan föreligga mellan parterna. Analysen skall behandla parternas inbördes ställning och hur parternas intressen tillvaratas och regleras i kontraktet. Slutligen ämnar uppsatsen att utvärdera huruvida utfallskontraktet är ett effektivt instrument för att genomföra sociala investeringar. Uppsatsens tillvägagångssätt är en deskriptiv fallstudie av det sociala utfallskontraktet. Vi har genomfört semistrukturella djupintervjuer som kompletterar vårt empiriska material som huvudsak består av utfallskontraktet. Analysen är uppdelad i kontraktets förutsättningar, den sociala insatsen, kontraktet och ingående aktörer. Varje del av kontraktet analyseras utifrån en analysmodell som innehåller principal agent-teorin och transaktionskostnads-teori. Förutsättningarna som föreligger i realiteten gör att utfallskontraktet kan anses vara ett bra finansieringsverktyg, som kontrollerar parternas beteende och samtidigt tillåter flexibilitet. De målkonflikter som eventuellt kan uppstå kan minskas genom att utfallskontraktet har en anpassad styrningsstruktur och tydligt preciserade mål för utfallet. Ersättningsmodellen för utfallskontraktet är baserat på ekonomiska incitament, som står i proportion till insatsens måluppfyllelse. Kontraktets villkor beskriver och reglerar hur insatsens utförare skall rekryteras och indirekt hur dessa aktörer skall styras av reglering, information och ekonomiska incitament. För att utfallskontraktet skall vara effektivt krävs tydliga mål med mätbara kriterier för insatsen. Med kontraktet i Norrköping som utgångspunkt kan man generellt säga att fördelarna med ett utfallskontrakt ökar i takt med insatsens specialiseringsgrad. Men för enklare åtgärder eller insatser så är utfallskontraktet en kostsam lösning.

Vi presenterar i denna uppsats en undersökning av ersättningsformer till VD:ar i svenska publika bolag under perioden 2001-2010. Detta sker då det funnits en debatt som kretsat kring VD:ars ersättningar vilket dock inte lett till mer förståelse för hur ersättningarna sätts. Av denna anledning har vi insett att mer forskning kring hur ersättningar sätts för VD:ar är nödvändig för att öka förståelsen. Mot bakgrund av tidigare internationell forskning har vi studerat om samband föreligger mellan VD-ålder, bolagens ekonomiska ställning och typ av ersättning. Detta görs då vi inte kunnat finna någon liknande forskning gjord på företag i Sverige. Vi har utgått från Hambrick och Fukutomis (1991) åldersteori för att förklara varför ålder kan vara en faktor bakom VD-ersättningar samt Jensen och Mecklings (1976) agentteori för att förklara varför ersättningar finns. Vi har använt oss av 2099 observationer från börsbolagens årsredovisningar och analyserat dessa med hjälp av regressionsanalyser på ett flertal egen gjorda modeller. Vår undersökning visar på att samband föreligger mellan den andel som pensionen utgör av ersättningen och VD:s ålder. Undersökning visar att ett likande samband inte råder mellan ålder och rörlig ersättning. Samband föreligger istället mellan rörlig ersättning och företagens marknadsvärde. Undersökningen visar även att snittskillnader mellan rörlig ersättning och pension mildras i företag med hög skuldsättning och låga resultat.

This study was performed to examine the performance of an equity based crowdfunding campaign, as well as seeking to describe the risks, complications and the opportunities that this kind of funding brings. The study was conducted by an empirical case study of a company that was about to initiate an equity based crowdfunding campaign. The conclusion is that the planning of an equity based crowdfunding campaign is time consuming and requires knowledge in many different areas. Therefore it is important to identify in which areas skills and resources already are available within the company, and where it must be obtained through a learning process. The report also highlights that equity based crowdfunding, because of legal restrictions surrounding the issue of unlisted shares, can not be marketed as other types of crowdfunding. This leads to the conclusion that those who invest in equity based crowdfunding do not necessarily belong to the crowd that crowdfunding is generally associated with. Arguments can be made that this crowdfunding model rather resemble traditional angel networks. A technical study was also made about the company's products. The result of the technical study can be used by customers to get a clearer understanding of the company's products, but also by the company itself as a good insight into how their products work in practice and to develop the existing products.

This study was performed to examine the performance of an equity based crowdfunding campaign, as well as seeking to describe the risks, complications and the opportunities that this kind of funding brings. The study was conducted by an empirical case study of a company that was about to initiate an equity based crowdfunding campaign. The conclusion is that the planning of an equity based crowdfunding campaign is time consuming and requires knowledge in many different areas. Therefore it is important to identify in which areas skills and resources already are available within the company, and where it must be obtained through a learning process. The report also highlights that equity based crowdfunding, because of legal restrictions surrounding the issue of unlisted shares, can not be marketed as other types of crowdfunding. This leads to the conclusion that those who invest in equity based crowdfunding do not necessarily belong to the crowd that crowdfunding is generally associated with. Arguments can be made that this crowdfunding model rather resemble traditional angel networks. A technical study was also made about the company's products. The result of the technical study can be used by customers to get a clearer understanding of the company's products, but also by the company itself as a good insight into how their products work in practice and to develop the existing products.

Bristen på familjehem och svårigheter med att rekrytera nya familjehem är idag ett aktuellt och omfattande problem. Familjehemsvården åsyftar att placera barn och unga som av olika skäl inte får sina behov tillgodosedda i sina biologiska hem. Socialtjänsten är ytterst ansvarig för handläggning och att säkerställa kvalitén på den familjehemsvård som bedrivs. Behovet av familjehem har ökat under de senaste åren medan socialtjänsten har svårt att rekrytera i samma takt, vilket i sin tur har lett till en ökad tillgång för privata företag att etablera sig på marknaden. Att samverka med privata aktörer i fråga om familjehemsvård har lett till utökat utbud av familjehem men även begränsad insyn i placeringar. Tidigare forskning väcker frågor om barnets bästa och socialsekreterarens roll i relation till den privatiserande marknaden som utvecklats samt den ökade efterfrågan av familjehem. Syftet med denna studie är därför att undersöka och jämföra socialtjänstens handläggning och socialsekreterares upplevelser i ärenden med kommunal respektive konsulentverksamhet inom familjehemsvården. Detta undersöks med en kvalitativ ansats, genom semistrukturerade intervjuer med tre socialsekreterare. Interpretativ fenomenologisk analys (IPA) har använts som analysmetod i studien där mönster och teman identifierats och analyserats vilket konstruerat resultaten för studien. Resultatet visade att handläggning för ärenden sker på samma sätt oavsett placeringsform men där förhållanden inom placeringar kan variera och påverka handläggningen. Vidare hur uppfattningarna om kvaliteten varierar.

Syftet: Syftet med studien är att undersöka operativa medarbetares upplevelse vid implementering av digitala verktyg. Dessutom identifiera potentiella utmaningar och eventuellt motstånd.  Metod: En kvalitativ forskningsansats med en induktiv ansats. Fem semistrukturerade intervjuer med anställda som arbetar inom offentlig förvaltning.  Resultat och slutsats: Studien visar att de operativa medarbetarna upplever fördelar vid implementering av digitala verktyg med positiv inställning. Däremot uppkommer det utmaningar som till exempel att det är tidskrävande att omvandla den traditionella arbetsmetoden till en mer digitaliserad arbetsmetod. En annan utmaning är att det kan finnas risk för kommunikationsbrist på grund av otydlig och otillräcklig kommunikation mellan medarbetarna och organisationen vilket leder till påverkan på medarbetarnas acceptans.  Examensarbetets bidrag: Denna studie kommer att bidra till en mer fördjupad förståelse av operativa medarbetares upplevelse vid implementering av digitala verktyg, vilket är viktigt att ta hänsyn till för att förstå dess påverkan på medarbetares vardag och välbefinnande. Genom att noggrant undersöka detta kan vi få en större bild på hur digital teknik kan påverka arbetsrutiner och effektivitet. Detta är avgörande för att förstå hur användbara och effektiva digitala lösningar kan stödja operativa medarbetarnas arbete snarare att försvåra.  Förslag till fortsatt forskning: Skapa en större kvalitativ datainsamling genom att inkludera större urval av respondenter och offentliga organisationer i Sverige samt andra länder. Skapa en kombination mellan kvalitativ och kvantitativ forskningsansats.

<p>Syfte: Att bolag inte alltid styrs av sina ägare har varit betydande för marknadsekonomins utveckling. Införandet av aktiebolag sänkte riskerna samtidigt som möjligheterna ökade. I börsnoterade bolag finns ofta ett brett ägande vilket innebär risker vid tillvaratagandet av intressen. Ägare och ledning är sällan den samma och deras intressen skiljer sig ofta åt. För att minska riskerna har många länder infört olika bolagsstyrningskoder. Bolagsstyrning handlar om hur bolag ska drivas utifrån ägarnas intressen. År 2004 fick Sverige sin egen kod för bolagsstyrning kallad Svensk kod för bolagsstyrning. Kodens syfte var att förbättra styrningen av svenska bolag och är en självreglering inom näringslivet. Koden bygger på principen ”följ eller förklara” som innebär att ett bolag kan avvika från koden så länge de förklarar varför. Syftet med min uppsats är besvara frågeställningarna:</p><p>• Hur säger bolagen att de avviker från Svensk kod för bolagsstyrning?</p><p>• Av vilken anledning säger bolagen att de valt att avvika?</p><p>Metod: Undersökningen är kvantitativ och bygger uteslutande på sekundärkällor i form av bolagsstyrningsrapporter från 133 bolag listade på Nordiska listan. Jag har checkat av hur många bolag som avviker från respektive punkt i koden. I min undersökning har jag helt utgått från vad bolagen själva säger att de avviker från. Efter detta har jag tittat på hur dessa avvikelser påverkar ägarna.</p><p>Resultat & slutsats: Min undersökning visar på att endast 9% av de listade bolagen har fler än tre avvikelser från koden. Undersökningen visar även att det endast från 7% av kodens 71 punkter avveks fler än 9 gånger. Detta tyder på att bolagen valt att anpassa sig till koden om de inte redan innan hade en organisation som följde kraven. I de flesta fall hade bolagens förklaringar till avvikelse från kodens olika punkter liknande förklaringar. Enligt min mening har avvikelserna störst effekt på mindre aktieägare då de inte har lika stort inflytande när det gäller att ändra bolagets organisation.</p><p>Förslag till fortsatt forskning:</p><p>• Vad ser bolagen för fördelar respektive nackdelar med koden?</p><p>• Hur kan koden utvecklas för att skydda minoritetsägare?</p><p>• Bör det finnas krav på hur bolagens förklaringar ska se ut?</p><p>• Bör det finnas en myndighet som kontrollerar att förklaringarna är tillräckligt tydliga?</p><p>Uppsatsens bidrag: En sammanställning som denna kan användas till att utvärdera koden för att se vilka anpassningar som kan vara nödvändiga.</p> / <p>Aim: The fact that corporations haven’t always been run by its owners has had a great impact to the development of market economy. Corporations lowered the risks at the same time as possibilities increased. Stock-market corporations often mean a wide ownership including a lot of risks in taking care of everybody’s interests. To reduce these risks many countries have implied corporate governance codes. Corporate governance is about the fact that corporations shall be run according to the owner’s interests. Year 2004 Sweden got its own corporate governance code by the name Swedish corporate governance code. The purpose was to improve Swedish corporate governances and the code is a self-regulation. The code is based on the principle “apply or explain” meaning that a corporation can diverge the code as long as they explain why. The purpose of my investigation is to try to answer the following questions:</p><p>• How do the corporations say they diverge from Swedish corporate governance code?</p><p>• What explanations do they give to the diverges?</p><p>Method: This investigation is quantitative and based exclusively on secondary sources like corporate governance reports from the 113 corporations listed at the Nordic list. I have checked how many corporations have diverged from each part of the code. My investigation is entirely based on what the corporations say they diverge from. I have also investigated how these diversions affect the stock-holders.</p><p>Result & Conclusions: My investigation shows that only 9% of the corporations have more then three diversions from the code. It also shows that only 7% of the codes 71 parts were diverged from more then 9 times. This indicates that the corporations have applied the code. In most cases the corporation’s explanations to the diversions were the same. In my opinion the diversions have the most effect on the smallest owners. This since they do not have the same power to change the organization of the corporation.</p><p>Suggestions for future research:</p><p>• What benefits and disadvantages do the corporations see in the code?</p><p>• How can the code be developed to protect minority owners?</p><p>• Should there be demands on how the explanations should be?</p><p>• Should there be an authority that controls the substance of the explanations?</p><p>Contribution of the thesis: A compile like this could be used to evaluate the code and see which adaptation is necessary.</p>

Syfte: Att bolag inte alltid styrs av sina ägare har varit betydande för marknadsekonomins utveckling. Införandet av aktiebolag sänkte riskerna samtidigt som möjligheterna ökade. I börsnoterade bolag finns ofta ett brett ägande vilket innebär risker vid tillvaratagandet av intressen. Ägare och ledning är sällan den samma och deras intressen skiljer sig ofta åt. För att minska riskerna har många länder infört olika bolagsstyrningskoder. Bolagsstyrning handlar om hur bolag ska drivas utifrån ägarnas intressen. År 2004 fick Sverige sin egen kod för bolagsstyrning kallad Svensk kod för bolagsstyrning. Kodens syfte var att förbättra styrningen av svenska bolag och är en självreglering inom näringslivet. Koden bygger på principen ”följ eller förklara” som innebär att ett bolag kan avvika från koden så länge de förklarar varför. Syftet med min uppsats är besvara frågeställningarna: • Hur säger bolagen att de avviker från Svensk kod för bolagsstyrning? • Av vilken anledning säger bolagen att de valt att avvika? Metod: Undersökningen är kvantitativ och bygger uteslutande på sekundärkällor i form av bolagsstyrningsrapporter från 133 bolag listade på Nordiska listan. Jag har checkat av hur många bolag som avviker från respektive punkt i koden. I min undersökning har jag helt utgått från vad bolagen själva säger att de avviker från. Efter detta har jag tittat på hur dessa avvikelser påverkar ägarna. Resultat &amp; slutsats: Min undersökning visar på att endast 9% av de listade bolagen har fler än tre avvikelser från koden. Undersökningen visar även att det endast från 7% av kodens 71 punkter avveks fler än 9 gånger. Detta tyder på att bolagen valt att anpassa sig till koden om de inte redan innan hade en organisation som följde kraven. I de flesta fall hade bolagens förklaringar till avvikelse från kodens olika punkter liknande förklaringar. Enligt min mening har avvikelserna störst effekt på mindre aktieägare då de inte har lika stort inflytande när det gäller att ändra bolagets organisation. Förslag till fortsatt forskning: • Vad ser bolagen för fördelar respektive nackdelar med koden? • Hur kan koden utvecklas för att skydda minoritetsägare? • Bör det finnas krav på hur bolagens förklaringar ska se ut? • Bör det finnas en myndighet som kontrollerar att förklaringarna är tillräckligt tydliga? Uppsatsens bidrag: En sammanställning som denna kan användas till att utvärdera koden för att se vilka anpassningar som kan vara nödvändiga. / Aim: The fact that corporations haven’t always been run by its owners has had a great impact to the development of market economy. Corporations lowered the risks at the same time as possibilities increased. Stock-market corporations often mean a wide ownership including a lot of risks in taking care of everybody’s interests. To reduce these risks many countries have implied corporate governance codes. Corporate governance is about the fact that corporations shall be run according to the owner’s interests. Year 2004 Sweden got its own corporate governance code by the name Swedish corporate governance code. The purpose was to improve Swedish corporate governances and the code is a self-regulation. The code is based on the principle “apply or explain” meaning that a corporation can diverge the code as long as they explain why. The purpose of my investigation is to try to answer the following questions: • How do the corporations say they diverge from Swedish corporate governance code? • What explanations do they give to the diverges? Method: This investigation is quantitative and based exclusively on secondary sources like corporate governance reports from the 113 corporations listed at the Nordic list. I have checked how many corporations have diverged from each part of the code. My investigation is entirely based on what the corporations say they diverge from. I have also investigated how these diversions affect the stock-holders. Result &amp; Conclusions: My investigation shows that only 9% of the corporations have more then three diversions from the code. It also shows that only 7% of the codes 71 parts were diverged from more then 9 times. This indicates that the corporations have applied the code. In most cases the corporation’s explanations to the diversions were the same. In my opinion the diversions have the most effect on the smallest owners. This since they do not have the same power to change the organization of the corporation. Suggestions for future research: • What benefits and disadvantages do the corporations see in the code? • How can the code be developed to protect minority owners? • Should there be demands on how the explanations should be? • Should there be an authority that controls the substance of the explanations? Contribution of the thesis: A compile like this could be used to evaluate the code and see which adaptation is necessary.