Diplomová práce se zabývá investicemi soukromým kapitálem ? private equity. Teoretická část popisuje základní principy, klíčové subjekty a konkrétní formy investic trhu private equity, zatímco analytická část identifikuje a hodnotí faktory, které přímo ovlivňují fungování a rozvoj tohoto trhu v České republice.

The objective of this research is to investigate temporal changes in the spatial distribution of venture capital investments to biotechnology companies within the United States. Data included venture capital to biotech investments from 1995 to 2005. Venture capital and biotech data from the Money Tree Report, were gathered, analyzed, and mapped to show if a spatial relationship exists. The research examined venture capital investments at both the individual and the aggregated levels. At the individual level, the research examined whether the amount of investments a biotech company receives are influenced by physical distance to its closest investor, number of venture capitalists, time, region, sequence, company size, stage of development, etc. The research also included an aggregated study examining the changing patterns of investments in metropolitan areas. This research further enhances knowledge on the spatial distribution of investments.

<p>Genom åren har många företag inom nya branscher startats med hjälp av riskkapital. Utan riskkapital hade troligen inte företag som Apple Computer, Microsoft, Intel, Federal Express, Sun Microsystems och Compaq Computer sett dagens ljus. Alla dessa företag startades med hjälp av riskkapitalbolag som valt att finansiera dessa företagsidéer för att sedan sälja dessa företag ut på den publika aktiemarknaden.</p><p>För att en entreprenör ska få möjlighet att utveckla en idé och/eller en produkt så är finansieringen från riskkapitalbolagen helt avgörande och har fått allt större betydelse för samhället i termer av fler arbetstillfällen och på marknaden i termer av produkter eller tjänster. Denna betydelse för samhället och marknaden gjorde att vårt intresse för denna studie byggts upp och detta ledde till vår problemformulering:</p><p>Hur ser investeringsprocessen ut när riskkapitalbolag väljer att investera i ett tillväxtföretag och vilka problem uppstår under vägen?</p><p>För att få en förståelse för denna problemformulering tillämpade vi kvalitativ metod. Studien genomfördes genom ett antal intervjuer med personer som arbetar inom riskkapitalbranschen och har stor insyn hur investeringsprocessen och de problem som är kopplade till processen. Svaren från respondenterna har sedan analyserats utifrån den teoretiska referensramen som vi inhämtat från aktuella och respekterade vetenskapliga artiklar och litteratur inom ämnet. Den teoretiska referensramen är uppbyggd genom att följa investeringsprocessens olika steg och det problem som uppstå under vägen.</p><p>Utifrån vår analys har vi konstaterat att investeringsprocessen innehåller sex steg; Screening, affärsmöjlighet, due diligence, förhandling, efterinvesteringsaktiviteter och exit. Investeringsprocessen tar generellt sätt mellan 6-18 månader och kan variera beroende på arbetsbelastning och konkurrens. Problemen som kan uppstå under denna process är ofta kopplad till agentproblematiken vilket riskkapitalbolagen hanterar genom att utforma kontrakten på sådant sätt att de får stort inflytande i tillväxtföretaget trots att de är minoritetsägare.</p>

<p>Småföretagen har en betydande roll för ett lands ekonomi och Venture Capital fonderna spelar en viktig roll vid finansieringen av dessa företag då de har svårt att erhålla finansiering på vanligt vis. För att VC-fonderna i sin tur skall kunna bedriva sin verksamhet krävs det att de i sin tur erhåller finansiering från en investerare, som därför kommer att spela en viktig roll i denna process. Studien är baserad på en hermeneutisk kunskapssyn och vi valde att genom en kvalitativ metod utföra fem stycken intervjuer med investerare inom pensionsfonder och försäkringsbolag, som visat sig vara de största investerarna i VC-fonder. Vi ville få en förståelse och kartlägga processen i och med att en investerare väljer att investera i en VC-fond och även visa på de olika problemen som investeraren möter på vägen.</p><p>Detta har vi genomfört genom huvudsakligen en deduktiv ansats, då vi i vår teori tagit upp mycket av de problem som kan uppstå vid en investering, för att sedan genom intervjuer undersöka om dessa problem även uppstår för investerare till VC-fonder. Vi menar att vi även bidrar med ny forskning inom området och i och med detta anser vi att vi har inslag av ett induktivt angreppssätt.</p><p><em>Första steget</em> består i att investeraren bedriver en ”screening process” vilket innebär att investeraren gör en aktiv utvärdering av VC-fonderna och dess bakomliggande team. Denna process är den klart mest tidskrävande och generellt ser vi att den i flera fall kan uppgå till att man följer en VC-fond i flera år innan man bestämmer sig för att investera i den. <em>Andra steget</em> är kontraktsförhandling och beslut där man biträdda av externa jurister förhandlar man fram ett kontrakt. Detta kontrakt innehåller en rad stadgar och klausuler för att skydda investerarna från att VC-fonden agerar mot investerarnas intresse. Slutgiltigt beslut att investera i en VC-fond tas generellt av en investeringskommitté hos investeraren. <em>Tredje steget </em>består i uppföljning och kontroll av de pengar man investerat. Investerarna erhåller kvartalsrapporter som VC-fonden producerar och träffar teamet till VC-fonden några gånger per år för att gå igenom verksamheten. Vi ser också att investerarna försöker hålla en dialog med förvaltaren av VC-fonden och fungera som en rådgivare via så kallade ”advisory boards”. <em>Fjärde steget </em>innebär Exit, vilket handlar om när VC-fonden likvideras och investerarna får tillbaka sina investerade pengar och en eventuell vinstdelning sker mellan förvaltare och investerare.</p><p>Studien visar på att agentproblem genomsyrar större delen av investeringsprocessen mellan investerare och VC-fond. För att minska risken för adverse selection genomför man en grundlig utvärderingsprocess i inledningsskedet av investeringsprocessen för att sortera bort de dåliga investeringsalternativen. I och med att ansvaret för investerarnas pengar övergår till VC-fonden ökar detta risken för moral hazard. Vår studie visar på att investerarna förhandlar in en rad klausuler i kontrakten samt följer upp och kontrollerar investerade pengar, genom dels den löpande dialogen med VC-fonden men även personliga möten. Detta för att skydda sig mot denna typ av problem.</p>

<p><strong>Syfte:</strong> Syftet med uppsatsen är att ge en ökad förståelse för Venture capitalbolagen och dess portföljbolag. Tanken är sedan att koppla ihop Venture capitalbranschen med den rådande lågkonjunkturen för att se om branschen påverkats, och i så fall på vilket sätt.</p><p><strong>Metod: </strong>Uppsatsen är byggd på en kvalitativ studie. Den kvalitativa studien har utförts med hjälp av tre intervjuer, två via personliga möten och en via telefon. Litteratur och vetenskapliga artiklar har används för att bygga upp teorin.</p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Författarna har kommit fram till att möjligheten att få Venture capital har minskat under lågkonjunkturen. En stor faktor är att nedgången på börsen lett till överallokering hos bland annat banker och försäkringsbolag som normalt är stora investerare i fonder med onoterade bolag. En annan faktor är att riskviljan hos investerarna har gått ner, vilket har resulterat i att det har blivit svårare att hitta saminvesterare. Bankernas utlåning har även minskat vilket lett till att många mindre bolag har svårt med att få kapital, vilket i sin tur lett till att efterfrågan på kapital har ökat, men inte utbudet.</p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong> Förslag till vidare studier är att se problemet ur en entreprenörs synvinkel. En sådan studie kan ta mer tid att genomföra, men resultatet skulle vara intressant att jämföra från en entreprenörs perspektiv.</p><p>Då samtliga respondenter påpekat att de lånefinansierade Private equity-bolagen drabbats hårdats av finanskrisen kan det vara intressant att forska kring buy-out inriktade investerare. De investeringar buy-outbolag gör kräver mer kapital, och med dagens klimat på lånemarknaden är de nästintill omöjligt att lånefinansiera till en investering.</p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Uppsatsen bidrar genom att belysa problemet med finansiering till nya och små företag. Framförallt belyser den vilka problem som kan uppstå under en lågkonjunktur.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Det finns i dagsläget för lite riskkapital i Sverige. Det krävs fler insatser som syftar till att forskning kan generera fler företag och det i sin tur skulle bidra till att Sveriges näringsliv samt den offentliga sektorn utvecklas. Finansiering är en nödvändighet i varje företag. VC-bolag är en viktig finansieringskälla för småföretag i startgroparna. Små företag har som regel ingen tur när det gäller lån från banker. Om riskkapital inte hade funnits hade många av dagens stora bolag aldrig bildats eller stannat i utvecklingen. De huvudsakliga skälen till att riskkapital såsom VC-investeringar stimulerar samhällsekonomin är att bolagen enligt undersökning växer fortare, dessa bolag skapar då arbetstillfällen och investerar i forskning och utveckling.</p><p>Samhällets investeringsvilja minskar dock i dåliga tider och investerarna söker sig till tryggare alternativ. I och med det borde även synen på VC-investeringar förändrats och VC-bolagen borde i det rådande klimatet söka tryggare alternativ, dock hämnar det nya företags och idéers framfart.</p><p>Studien undersöker ett antal VC-bolag och andra relevanta personer inom branschen för att utforska hur finanskrisen påverkat VC-bolagens investeringsstrategier. Respondenterna som intervjuats i studien har alla valts ut baserat på den kunskap vi antagit att de ska förfoga över utifrån deras arbetstitel. Vi har så långt det varit möjligt strävat efter att intervjua respondenter som sitter på ledande positioner i sina respektive bolag samt arbetar med VC-investeringar alternativt analys av VC-bolag på daglig basis. Vi har använt oss av ett deduktivt angreppssätt och belyser problemformuleringen ur VC-bolagens perspektiv. Den kvalitativa studien har genomförts via semistrukturerade intervjuer med respondenter över hela Sverige.</p><p>Respondenterna hade mycket intressant information att delge oss och menade att de i det stora hela inte förändrat sina investeringsstrategier något till följd av finanskrisen. Vid mer djupgående samtal visade det sig trots det att många saker förändrats och även att det föreligger ett nytt stadium för VC. Studien visar också att VC befinner sig i en mognadsprocess och är på väg att förändra sitt mest bemärkta karaktärsdrag. VC-bolagen söker alltmer efter tryggare investeringar och investerar därför i senare skeden för att reducera risk. Finanskrisen har tydligt minskat nyinvesteringarna till förmån för följdinvesteringar.</p><p>Eftersom studien är kvalitativ och endast berör sex respondenter runt om i Sverige är det omöjlig att generalisera resultatet till hela den ursprungliga populationen. Däremot finn det tydliga tecken på att studiens resultat är överförbart till många inom populationen. Vi har genom studiens empiriska del fått mycket entydiga svar och samma intentioner finns hos i princip samtliga respondenter som deltagit.</p>

Thesis (doctoral)--Universität Freiburg im Breisgau, 2004. / Includes bibliographical references (p. [215]-231) and index.

Sammanfattning Det finns i dagsläget för lite riskkapital i Sverige. Det krävs fler insatser som syftar till att forskning kan generera fler företag och det i sin tur skulle bidra till att Sveriges näringsliv samt den offentliga sektorn utvecklas. Finansiering är en nödvändighet i varje företag. VC-bolag är en viktig finansieringskälla för småföretag i startgroparna. Små företag har som regel ingen tur när det gäller lån från banker. Om riskkapital inte hade funnits hade många av dagens stora bolag aldrig bildats eller stannat i utvecklingen. De huvudsakliga skälen till att riskkapital såsom VC-investeringar stimulerar samhällsekonomin är att bolagen enligt undersökning växer fortare, dessa bolag skapar då arbetstillfällen och investerar i forskning och utveckling. Samhällets investeringsvilja minskar dock i dåliga tider och investerarna söker sig till tryggare alternativ. I och med det borde även synen på VC-investeringar förändrats och VC-bolagen borde i det rådande klimatet söka tryggare alternativ, dock hämnar det nya företags och idéers framfart. Studien undersöker ett antal VC-bolag och andra relevanta personer inom branschen för att utforska hur finanskrisen påverkat VC-bolagens investeringsstrategier. Respondenterna som intervjuats i studien har alla valts ut baserat på den kunskap vi antagit att de ska förfoga över utifrån deras arbetstitel. Vi har så långt det varit möjligt strävat efter att intervjua respondenter som sitter på ledande positioner i sina respektive bolag samt arbetar med VC-investeringar alternativt analys av VC-bolag på daglig basis. Vi har använt oss av ett deduktivt angreppssätt och belyser problemformuleringen ur VC-bolagens perspektiv. Den kvalitativa studien har genomförts via semistrukturerade intervjuer med respondenter över hela Sverige. Respondenterna hade mycket intressant information att delge oss och menade att de i det stora hela inte förändrat sina investeringsstrategier något till följd av finanskrisen. Vid mer djupgående samtal visade det sig trots det att många saker förändrats och även att det föreligger ett nytt stadium för VC. Studien visar också att VC befinner sig i en mognadsprocess och är på väg att förändra sitt mest bemärkta karaktärsdrag. VC-bolagen söker alltmer efter tryggare investeringar och investerar därför i senare skeden för att reducera risk. Finanskrisen har tydligt minskat nyinvesteringarna till förmån för följdinvesteringar. Eftersom studien är kvalitativ och endast berör sex respondenter runt om i Sverige är det omöjlig att generalisera resultatet till hela den ursprungliga populationen. Däremot finn det tydliga tecken på att studiens resultat är överförbart till många inom populationen. Vi har genom studiens empiriska del fått mycket entydiga svar och samma intentioner finns hos i princip samtliga respondenter som deltagit.

Genom åren har många företag inom nya branscher startats med hjälp av riskkapital. Utan riskkapital hade troligen inte företag som Apple Computer, Microsoft, Intel, Federal Express, Sun Microsystems och Compaq Computer sett dagens ljus. Alla dessa företag startades med hjälp av riskkapitalbolag som valt att finansiera dessa företagsidéer för att sedan sälja dessa företag ut på den publika aktiemarknaden. För att en entreprenör ska få möjlighet att utveckla en idé och/eller en produkt så är finansieringen från riskkapitalbolagen helt avgörande och har fått allt större betydelse för samhället i termer av fler arbetstillfällen och på marknaden i termer av produkter eller tjänster. Denna betydelse för samhället och marknaden gjorde att vårt intresse för denna studie byggts upp och detta ledde till vår problemformulering: Hur ser investeringsprocessen ut när riskkapitalbolag väljer att investera i ett tillväxtföretag och vilka problem uppstår under vägen? För att få en förståelse för denna problemformulering tillämpade vi kvalitativ metod. Studien genomfördes genom ett antal intervjuer med personer som arbetar inom riskkapitalbranschen och har stor insyn hur investeringsprocessen och de problem som är kopplade till processen. Svaren från respondenterna har sedan analyserats utifrån den teoretiska referensramen som vi inhämtat från aktuella och respekterade vetenskapliga artiklar och litteratur inom ämnet. Den teoretiska referensramen är uppbyggd genom att följa investeringsprocessens olika steg och det problem som uppstå under vägen. Utifrån vår analys har vi konstaterat att investeringsprocessen innehåller sex steg; Screening, affärsmöjlighet, due diligence, förhandling, efterinvesteringsaktiviteter och exit. Investeringsprocessen tar generellt sätt mellan 6-18 månader och kan variera beroende på arbetsbelastning och konkurrens. Problemen som kan uppstå under denna process är ofta kopplad till agentproblematiken vilket riskkapitalbolagen hanterar genom att utforma kontrakten på sådant sätt att de får stort inflytande i tillväxtföretaget trots att de är minoritetsägare.

Småföretagen har en betydande roll för ett lands ekonomi och Venture Capital fonderna spelar en viktig roll vid finansieringen av dessa företag då de har svårt att erhålla finansiering på vanligt vis. För att VC-fonderna i sin tur skall kunna bedriva sin verksamhet krävs det att de i sin tur erhåller finansiering från en investerare, som därför kommer att spela en viktig roll i denna process. Studien är baserad på en hermeneutisk kunskapssyn och vi valde att genom en kvalitativ metod utföra fem stycken intervjuer med investerare inom pensionsfonder och försäkringsbolag, som visat sig vara de största investerarna i VC-fonder. Vi ville få en förståelse och kartlägga processen i och med att en investerare väljer att investera i en VC-fond och även visa på de olika problemen som investeraren möter på vägen. Detta har vi genomfört genom huvudsakligen en deduktiv ansats, då vi i vår teori tagit upp mycket av de problem som kan uppstå vid en investering, för att sedan genom intervjuer undersöka om dessa problem även uppstår för investerare till VC-fonder. Vi menar att vi även bidrar med ny forskning inom området och i och med detta anser vi att vi har inslag av ett induktivt angreppssätt. Första steget består i att investeraren bedriver en ”screening process” vilket innebär att investeraren gör en aktiv utvärdering av VC-fonderna och dess bakomliggande team. Denna process är den klart mest tidskrävande och generellt ser vi att den i flera fall kan uppgå till att man följer en VC-fond i flera år innan man bestämmer sig för att investera i den. Andra steget är kontraktsförhandling och beslut där man biträdda av externa jurister förhandlar man fram ett kontrakt. Detta kontrakt innehåller en rad stadgar och klausuler för att skydda investerarna från att VC-fonden agerar mot investerarnas intresse. Slutgiltigt beslut att investera i en VC-fond tas generellt av en investeringskommitté hos investeraren. Tredje steget består i uppföljning och kontroll av de pengar man investerat. Investerarna erhåller kvartalsrapporter som VC-fonden producerar och träffar teamet till VC-fonden några gånger per år för att gå igenom verksamheten. Vi ser också att investerarna försöker hålla en dialog med förvaltaren av VC-fonden och fungera som en rådgivare via så kallade ”advisory boards”. Fjärde steget innebär Exit, vilket handlar om när VC-fonden likvideras och investerarna får tillbaka sina investerade pengar och en eventuell vinstdelning sker mellan förvaltare och investerare. Studien visar på att agentproblem genomsyrar större delen av investeringsprocessen mellan investerare och VC-fond. För att minska risken för adverse selection genomför man en grundlig utvärderingsprocess i inledningsskedet av investeringsprocessen för att sortera bort de dåliga investeringsalternativen. I och med att ansvaret för investerarnas pengar övergår till VC-fonden ökar detta risken för moral hazard. Vår studie visar på att investerarna förhandlar in en rad klausuler i kontrakten samt följer upp och kontrollerar investerade pengar, genom dels den löpande dialogen med VC-fonden men även personliga möten. Detta för att skydda sig mot denna typ av problem.