With an ageing population, there is a need for elderly to be involved in the technology changes and be involved in finding ways for it to fit them and their needs. Virtual reality is one example of new technology that can be used to engage and help elderly. This, in combination with devising an experience with co-watching and co-location, there is potential to have something where watching creates value for the user. The aim of this thesis was to look at how co-located and co-watched 360-degree films in a head mounted device was experienced by elderly and which implications could be drawn in terms of arranging and executing 360-film sessions. The data was collected through non-participant observation and semi-structured interviews. Drawing from a thematic analysis two main themes emerged:Enriching the everyday life through new and reminiscing experiencesTogetherness while co-watching depends on external social factors From there, the results are discussed and summarized into six key implications; the role of the administrator, the group composition, value of watching, enhancing the cowatching experience, decrease weight of head mounted devices and the importance of content, to consider in future work. / I en värld med en åldrande befolkning, finns det ett behov av att inkludera äldre människor i hur tekniken förändras och hitta lösningar för tekniken att passa dem och deras behov. Virtual reality är ett exempel på ny teknik som kan användas för att engagera och hjälpa äldre, och detta i kombination med utformningen av en upplevelse med samtittning och samlokalisering finns det potential för att själva tittandet skapar värde för användaren. Syftet med denna uppsats var att se hur samtittande och samlokalisering i en head mounted device vid tittandet av 360-graders filmer upplevdes av äldre människor och vilka slutsatser som kunde dras beträffande arrangemanget och verkställandet av 360films sessioner. All data samlades in via icke-deltagande observation och semistrukturerade intervjuer. Genom att tematiskt analysera all data kunde två huvudteman fastställas:Berika vardagen genom nya och andra minnesvärda upplevelserGemenskapen under samtittande beror på yttre sociala faktorer Därifrån är resultatet av studien diskuterat och sammanfattat i sex viktiga slutsatser att ta hänsyn till i framtiden; rollen som sessionsledare, gruppsammansättningen, värdet i att titta, förbättra upplevelsen av samtittandet, minska vikten på head mounted devices och betydelsen av innehållet i filmerna.

Curious Cycles responds to the tensions that arise when designing technologies for menstruation and menstrual cycles, touching upon notions of curiosity, noticing, sharing, taking or making space, and our relationships with our bodies and their fluids. The project follows a Research through Design approach, guided by Soma Design and feminist research methods. Curious Cycles are a set of cultural probes; objects and interactions designed to gather experiences and insights from ve people who menstruate, throughout the duration of a cycle (approximately one month). The objects are meant to "cultivate curiosity", provoking reections on the ways we currently relate to our bodies and bodily uids and speculating on how we might relate to them in the future. This work seeks to approach the design method of cultural probes from a feminist perspective and contributes through the concept of "cultivating curiosity", a way to design menstrual cycle technologies by attending closely to the changing social and material experiences of the body, which in turn can challenge the cultural taboos surrounding menstruation. / Curious Cycles svarar mot spänningarna som uppkommer när teknologier designas för menstruation och menstruationscykeln, genom idéer kring nykenhet, att märka, att dela med sig, att ta eller göra plats, och våra relationer med våra kroppar och deras vätskor. Projektet följer en Research through Design metodik, guidad av Soma Design och feministiska forskningsmetoder. Curious Cycles är en uppsättning cultural probes; föremål och interaktioner designade för att samla erfarenheter och insikter från fem menstruerande personer genom deras hela menstruationscykel (vilka pågår cirka en månad). Föremålen är menade att kultivera nykenhet för att framkalla reektioner kring de sätt vi för närvarande relaterar till våra kroppar och kroppsliga vätskor på, och även för att spekulera kring hur vi kan relatera till de i framtiden. Detta arbete närmar sig cultural probes från feministiska perspektiv och bidrar med konceptet "cultivating curiosity", ett sätt att designa teknologier för menstruationscykeln genom att ingående uppmärksamma förändringar av sociala och materiella erfarenheter av kroppen, vilket i sin tur kan utmana kulturella tabun kring menstruation.

Commercial buildings are one of the main contributors to energy consumption while both energy management and occupants’ consumption behaviour play crucial roles in how energy is consumed. This study explored the energy awareness of occupants in a commercial building with the goal to investigate how increased awareness could support behaviour change. For this purpose, a cooperative gamified visualization of energy consumption data, “EnerSpace”, is designed, implemented and evaluated. 8 occupants participated in this study who experienced a one-week baseline period and a one-week “EnerSpace” game period. In EnerSpace, the participants were divided into two teams and powered a spaceship with their energy saving respectively on a resource exploitation trip to Mars. Each participant had an avatar in the spaceship who introduced the participant’s personal consumption data. The energy conservation of the participants affects the moving speed of the spaceship and the living condition of their avatars. Participants were rewarded by a postcard sent by the avatars when reaching a destination. The results showed that the participants 1) decreased their energy consumption, 2) reported a fun and engaging experience with EnerSpace, and 3) felt motivated for energy conservation by different motives. This study indicated a potential for energy saving in a commercial building using a cooperative game. / Kommersiella byggnader är en av de främsta bidragsgivarna till energiförbrukningen, medan både energihantering och passagerarnas konsumtionsbeteende spelar en viktig roll i hur energi förbrukas. Denna studie undersökte medvetenheten om passagerare i en kommersiell byggnad med målet att undersöka hur ökad medvetenhet kunde stödja beteendets förändring. I detta syfte utformas, implementeras och utvärderas en kooperativ gammal visualisering av energiförbrukningsdata, "EnerSpace". 8 personer deltog i den här studien som upplevde en veckors baslinjeperiod och en veckas "EnerSpace" spelperiod. I EnerSpace delades deltagarna i två lag och drev ett rymdskepp med respektive energibesparing på en resursutnyttjandesresa till Mars. Varje deltagare hade en avatar i rymdskeppet som introducerade deltagarens personliga konsumtionsdata. Deltagarnas energibesparande påverkar rymdskeppens rörelsehastighet och deras avatars levnadsförhållande. Deltagarna belönades med ett vykort skickat av avatarer när de kom till en destination. Resultaten visade att deltagarna 1) minskade sin energiförbrukning, 2) rapporterade en rolig och engagerande erfarenhet av EnerSpace, och 3) kände sig motiverade för energibesparing med olika motiv. Denna studie indikerade en potential för energibesparing i en kommersiell byggnad med hjälp av en kooperativ gammal visualisering.

Living in the modern world is an energy-intensive activity. The residential sector accounts for almost a quarter of Sweden's total energy consumption and many buildings in Sweden are not as energy efficient as they could be. Estimations indicate that the energy consumption of the entire residential sector could be halved if improvements such as improved isolation and updated heating systems were implemented. About 65% of the total energy consumption in apartment buildings comes from heating and water heating. This makes it difficult to influence on an individual level since these systems are managed on a building level. In housing cooperatives which is common in Sweden, such changes take long time and the board managing the building usually lacks relevant competence. All Sweden's municipalities offer free and objective energy advisors to both individuals and companies. This paper examines, through interviews and a field study, how these energy advisors work towards housing cooperatives and if digital tools could in any way facilitate their working process. Four major areas of concern have been identified and a design concept that addresses these issues will be presented. The results indicate that digital tools could lead to more time and resources being put on housing cooperatives that have high potential to make energy savings and help to create longer relationships and offer the right kind of support at the right time. / Att leva i den moderna världen är en energiintensiv aktivitet. Vårt boende står för nära en fjärdedel av Sveriges totala energiförbrukning och många byggnader i Sverige är inte så energieffektiva som dom skulle kunna vara. Beräkningar visar att hela bostadssektorns energiförbrukning skulle kunna halveras om effektiviseringar i form av förbättrat klimatskal och uppdaterade värmesystem genomfördes. Värme och varmvatten står för runt 65% av den totala energiförbrukningen i flerbostadshus. Det gör det svårt att påverka på individnivå eftersom man behöver se på byggnaden som helhet. I Bostadsrättsföreningar går en sådan process långsamt och oftast saknas relevant kompetens för att genomföra de nödvändiga förändringarna. I Sveriges alla kommuner erbjuds kostnadsfri och objektiv klimat- och energirådgivning till både privatpersoner och företag. Denna uppsats undersöker, med hjälp av intervjuer och en fältstudie, hur dessa klimatrådgivare jobbar gentemot bostadsrättsföreningar samt om digitala verktyg på något sätt skulle kunna effektivisera processen. Fyra större övergripande problemområden identifieras och ett designkoncept som angriper dessa problem presenteras. Resultaten indikerar att digitala verktyg skulle leda till att mer tid och resurser läggs på bostadsrättsföreningar som verkligen har potential att göra energibesparingar samt hjälpa till att skapa längre relationer och erbjuda rätt typ av stöd vid rätt tidpunkt.

This thesis is an explorative study aimed at the possibility of integrating tilt-based input to improve the reading experience on smartphones. Previous works from the early 2000s have been skeptical towards tilt-based navigation, deeming it unruly and imprecise. To investigate if today’s technology has unlocked new possibilities; two experimental reading methods were designed, created and tested iteratively on 20, respectively 18 participants. The first method is a reassessment of tilt-based auto-scrolling and the second is a novel approach comparable to tilt-based paging. Data from the reading sessions were collected quantitatively in tandem with qualitative data from post-session interviews. The results indicate good potential and a reading performance similar to the standard navigation method. The importance of accommodating people with different reading behaviours was also discussed. / Detta examensarbete utforskar om gyroskopiska interaktioner kan användas för att förbättra läsupplevelsen på mobiltelefoner. Tidigare forskning från det tidiga 2000-talet har varit skeptiska mot gyroskopisk navigation, på grund av dålig precision och stabilitet. För att utforska om dagens teknologi har öppnat nya möjligheter; skapades, designades och testades två experimentella läsmetoder på 20 respektive 18 deltagare. Den första metoden är en återkoppling till tidigare forskning medans den andra utforskar ett nytt sätt som liknar gyroskopisk sidindelning. Data från läs sessionerna samlades i både kvantitativ och kvalitativ form, varav den senare med semistrukturerade intervjuer. Resultaten indikerar god potential och en läsprestanda som liknar den standardiserade läsmetoden. Vikten av att tillgodose människors individuella läsningsbeteende blev också diskuterat.

Every year 1.6 billion tons of food is thrown away corresponding to one third of all the food that is roduced. It accounts for 8 % of the global greenhouse gas emission, meaning that it has a huge negative impact on the environment. In Sweden, households account for the largest amount of food waste. Therefore, this study focuses on reducing food waste on a household level in Swedish households. There is a growing interest in HCI for how design can be used for reducing food waste by changing unsustainable behaviour. In this work a working mobile prototype, FoodEd, was designed, implemented and studied. FoodEd contains information of how to handle and store different food items in an optimal way. The aim was to raise awareness of good food handling practices and edibility beyond expiry dates in order to prevent unnecessary food waste in households. In this study, FoodEd was used by 10 participants during a week’s time. Two qualitative interviews were held with each participant during the study. The findings of the study indicate that an informative design can be effective in providing relevant information for its users leading to more sustainable food waste behaviours. / Varje år kastas 1,6 miljarder ton mat, motsvarande en tredjedel av all mat som produceras. Det står för 8% av det globala utsläppet av växthusgaser, vilket innebär att det har en enorm negativ påverkan på miljön. I Sverige står hushållen för den största mängden matavfall. Därför fokuserar denna studie på att minska matavfall på hushållsnivå i svenska hushåll. Det finns ett växande intresse för HCI och för hur design kan användas för att minska matsvinn genom att förändra ohållbart beteende. I detta arbete designades, implementerades och studerades en fungerande mobilprototyp, FoodEd. FoodEd innehåller information om hur man hanterar och lagrar olika livsmedel på ett optimalt sätt. Målet var att öka medvetenheten om goda mathanterings praktiker och olika livsmedels ätbarhet utöver utgångsdatum för att förhindra onödigt matsvinn i hushållen. I denna studie användes FoodEd av 10 deltagare under en veckas tid. Två kvalitativa intervjuer genomfördes med varje deltagare under studien. Resultaten av studien indikerar på att en informativ design kan vara effektiv när det gäller att tillhandahålla relevant information till dess användare vilket leder till ett mer hållbart matsvinn beteende.

Conversational UI (CUI) like voice assistant and chatbot are being introduced to provide 24x7 enquiry response, advice and technical support. This study aims at assessing User Experience related factors, which reinforce Trust between Wealth Management customer and the CUI in tasks normally performed by Relationship Managers. Given the financial and resource constraints of the thesis, semi structured interviews and Wizard of Oz experiments were chosen as the methods of study. These methods helped in delving deep into user issues within limited time period. The study finds that investors were happy to get response in text and graphics mode but not in voice since the information was considered confindential. There were apprehensions in using chatbot for getting investment advice. Findings of this study may be helpful to wealth management organisations in designing conversation UI strategy. However, the study was conducted with clients in India, hence the findings are more relevant to countries with similar socio-cultural conditions. / Konversationsgränssnitt (Conversational UI, CUI) som röstassistent och chatbot tas i bruk för att ge 24x7 svar, råd och teknisk support. Denna studie syftar till att bedöma användarupplevelse-relaterade faktorer som förstärker förtroendet mellan förmögenhetsförvaltningskunder och CUI i uppgifter som normalt utförs av kundansvariga. Med tanke på de finansiella och resursbegränsningarna i avhandlingen, valdes halvstrukturerade intervjuer och Wizard of Oz-experiment som studiemetoder. Dessa metoder bidrog till att gräva djupt in i användarproblem inom en begränsad tidsperiod. Studien konstaterar att investerare var nöjda att få svar i text och grafik, men inte i röst eftersom informationen ansågs konfidentiell. Det fanns en oro för att använda chatbot för att få investeringsrådgivning.

Transport systems account for a large part of the worlds CO2 emissions. In order to reach goals, set to lower emissions, we need to travel less by car and increase the use of sustainable means of transportation. Through the use of self-tracking devices and by visualizing the data collected, individuals can learn about, and discover, habits, patterns and practices amongst themselves. In this thesis, the question of how much individuals know about their own CO2 emissions created from the modes of transportation they use on an everyday basis, is explored. The paper examines how a visualization of personal movement and transport data affects individuals' understanding of their own CO2 emission as well as their motivation towards using more sustainable modes of transportation. A two-week user-study was conducted with 15 participants. The participants tracked their movements and transports using a mobile application on a smart phone, and their data was presented in a web-application. Prior and post to the user-study, a self-evaluation questionnaire based on the COM-B model was handed out. Results showed that participants' understanding increased regarding putting their emission amounts in relation to what is low and what is high between transportation modes. An increased awareness of personal transportation patterns and what the environmental impact the choice of transport mode has, was indicated. Further, participants' motivation towards using more sustainable modes of transportation seems to be dependent on realizing if they have low or high emissions but also if there exist available alternative transport options to switch to. / Transportsystem står för en stor del av världens koldioxidutsläpp. För att nå utsatta utsläppsmål måste färre resor göras med bil och användandet av hållbara transportmedel öka hos individer. Genom att börja spåra sig själv inom olika områden, och genom att bli presenterad sin insamlade data, kan individer upptäcka och lära sig om vanor, mönster och praxis bland dem själva. I denna avhandling undersöks hur mycket individer vet om sina egna koldioxidutsläpp som skapas av de transportmedel som de använder dagligen. I studien undersöks hur en visualisering av personlig rörelse- och transportdata påverkar individens förståelse av sitt eget koldioxidavtryck samt dennes motivation till att använda mer hållbara transportmedel. En användarstudie genomfördes med 15 deltagare över två veckor. Under denna period fick deltagarna spåra sina förflyttningar och vilka transportmedel som användes med hjälp av en applikation på en smart telefon. Det insamlade transportdata presenterades därefter i en webb- applikation med avseende på deltagarnas koldioxidutsläpp. Innan och efter användarstudien fick deltagarna svara på ett självutvärderingsformulär baserat på beteendemodellen COM-B. Resultaten visade att deltagarnas förståelse ökade när det gäller att sätta sina utsläppsmängder i förhållande till vad som är lågt respektive högt mellan olika transportmedel. En ökad medvetenhet om personliga transportmönster och hur stor miljöpåverkan valet av transportläge har, indikerades. Vidare verkar deltagarnas motivation att använda mer hållbara transportmedel vara beroende utav om de inser att de har låga eller höga utsläpp, men också om det finns tillgängliga, alternativa, transportmedel att byta till.

Chatbots are increasing in popularity and interacting with humans via written language. Previous research has looked at chatbots within several domains, but not towards women’s general sexual and reproductive health. This offers a need to extend the small body of current research.  This report aimed to do so by describing women’s experiences of a sexual and reproductive health chatbot used as a decision support tool. The chatbot was designed based on a user-centered approach, allowing women to express desired personality traits in a person when discussing the topic. This resulted in the design creation of two chatbots with two different personalities. Exploratory Wizard of Oz studies were conducted with 6 users by simulating interaction with both chatbots operated by a human. Users were followed up with a survey and interview creating insights to their experiences with each chatbot. Findings resulted in contributing to research with proposed guidelines for how to design a sexual and reproductive health chatbot. / Chatbots blir allt mer populära och interagerar med människor genom skriftligt språk. Tidigare forskning har utforskat olika användningsområden för chatbots, men kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa har inte varit en av dessa områden. Detta skapar ett behov att expandera den nuvarande smala forskningen. Denna studie syftar till att göra det genom att beskriva kvinnors erfarenheter av en chatbot för sexuell och reproduktiv hälsa som används som ett beslutsstödsverktyg. Chatboten utformades utifrån ett användarcentrerat tillvägagångssätt, vilket tillät kvinnor att uttrycka önskade personlighetsdrag hos en person som man diskuterar ämnet med. Detta resulterade i ett design skapade av två chatbots med två olika personligheter. Wizard of Oz studier genomfördes med 6 användare genom att simulera interaktionen med båda chatbots drivna av en människa. Deltagarna följdes upp med en enkät, följt av en intervju för bättre insikt till deras erfarenhet med varje chatbot. Resultaten resulterade i att bidra till forskning med förslag på riktlinjer för hur man utformar en chatbot för sexuell och reproduktiv hälsa.

Structural gendered inequality permeates intelligent systems, shaping everyday lives and reinforcing gender oppression. This study investigates how uncertainty, as an inherent characteristic of Machine Learning (ML) models, can be translated as a design material to highlight gender bias in Artificial Intelligence (AI) systems. It follows an HCI feminist methodology with a threefold horizon: the re-conceptualisation of the design space that considers human and non-human perspectives (Giaccardi & Redström, 2020); the exploration of ML uncertainty as design materiality (Benjamin et al., 2020) to underscore imbued gender inequality in intelligent systems; and the disputed relations of ML uncertainty as materiality with unpredictability in Explainable AI systems, more specifically Graspable AI (Ghajargar et al., 2021, 2022). As a critical exploratory process, the knowledge contribution is the development of a set of guidelines for the design of better and more equal ML systems.