För närvarande pågår en flyktingkatastrof som påverkar hela Europa. Hanteringen av flyktingströmmen inom Europa styrs av EU-rätten, närmare bestämt Dublinförordningen. Konsekvenserna av Dublinförordningens tillämpning de senaste månaderna har lett till att dess funktion har ifrågasatts. Dublinförordningen har reviderats i syfte att bland annat minska de sekundära förflyttningarna inom EU. Syftet med denna uppsats är dels att redogöra för innehållet i den reviderade förordningen och de rättsfall som ledde fram till revideringen, dels att undersöka om de ändringar som genomförts har inneburit att förordningens bestämmelser bättre motsvarar dess mål. Den metodik som har använts i denna uppsats är traditionell juridisk metod. De rättskällor som har undersökts är avgöranden från Europadomstolen och EU-domstolen samt svenska rättsfall från Migrationsöverdomstolen. Doktrin har använts vid redogörelsen av EU-rätten. Uppsatsens slutsats är att den nuvarande Dublinförordningen har bidragit med att koncentrera asylsökande till specifika länder där sedan mottagningssystemen har kollapsat, vilket i sin tur har resulterat till att förordningen inte anses som hållbar. EU-länderna ska anses som säkra rättsstater gentemot varandra och tillgodose asylsökandes behov likvärdigt, vilket enligt rättsfallen nämnda i uppsatsen inte har upprätthållits.

Globala konflikter har under 2010-talet utmanat den Europeiska Unionen på många sätt ochdärmed har migrationen blivit ett prioriterat område på den europeiska agendan. Dennauppsats studerar EU:s migrationsdiskurs under tidsperioden 2011-2016 för att analysera deneuropeiska identiteten och hur vi och dom konstrueras inom diskursen. Uppsatsen tar sinutgångspunkt i tidigare forskning inom området och de teoretiska och metodologiska ramverksom ligger till grund för uppsatsen. Studien bygger på en modernistisk identitetsteori medfokus på antagonism och utgår från diskursanalys som metodologiskt tillvägagångssätt medinfluenser från diskursteoretikerna Ernest Laclau och Chantal Mouffe samt av andradiskursiva analysmodeller. De empiriska materialet studeras i form av migrationspolitiskadokument från EU-kommissionen och analyseras utifrån teori och metod.Sammanfattningsvis avslutas studien med resultatet att EU inte konstruerar ett tydligt vi menatt det finns flertalet tydliga dom, där vissa ses som en tillgång för EU och andra somantagonister.

EU competition law rhetoric attributes particular importance to ‘consumer interest’. However, despite these often repeated pronouncements, final consumers and their respective interests play only an ancillary role in EU competition law enforcement. This thesis embarks from this observation with the aim of strengthening the importance attributed to ‘consumer interest’ in the application and enforcement of EU competition law. Taking into account the difficulty in adopting a ‘final consumer welfare standard’ as the substantive enforcement standard in EU competition law, the thesis shall explore an alternative route and focus predominantly on consumer participation in private competition law enforcement. The analysis is conducted at three levels. First normative justifications for the advocated consumer involvement are provided (‘added value spectrum’ of consumer participation); these include deterrence of competition law violations and compensation to affected consumers (principal aims), as well as aligning the substantive enforcement standard with policy pronouncements, legitimise EU competition policy and contribute to empowering and informing EU consumers (derivative aims). Second, practical proposals in relation to remedial and procedural measures enabling consumer involvement are formulated. Third, in so far as institutional and political limitations impede the adoption of effective measures in the field of private enforcement, alternative routes of consumer participation in public competition law enforcement (that possess the potential to promote the ‘added value spectrum’) are also examined. In light of the above, practical proposals will also be formulated.

This dissertation examines employment and unemployment in the European Union. Its aim is to survey whether the rate of unemployment is influenced by the employment policy and whether it has been declining since the turn of the millennium. Firstly, the author generally explains several important terms. Further she analyses the situation in the whole European Union and subsequently the situation in Austria and Germany, especially between 2000 and 2010. The author presents particular measures of the employment policy introduced in these countries. The results of these measures are documented by reached levels of unemployment rate.

In a world that is increasingly growing in awareness on the detrimental effects that global warming may have on nature and human population in the short and long run, it seems reasonable to have a look at how the country which is going to be more affected by it in the EU is tackling it. Spain is going to be the country more affected by the increase of global surface temperatures but is going to be the one lagging behind in regards to CO2 reduction as established by the Kyoto Protocol. In order to know the reasons why Spain is at the bottom of the list against global warming among western European countries we have carried out a comparative study with one of the more successful member states on environmental protection in the EU, Germany. By comparing them we wanted to highlight how their different historical past combined with the political choices of their different leaders and participation of their citizens means a lot in their environmental outcome. We have made a research on their historical economic background since after WWII and also had a look at the different government approaches towards the environment and global warming. We have also looked at the evolution of green parties and how the civil society, media and NGOs had a say on this matter. The results we found is that after WWII...

No description available.

No description available.

Diplomová práce se zabývá procesem formování Evropské měnové unie od počátku samotného integračního procesu v Evropě a úlohou Itálie v tomto procesu. Naznačuje hlavní charakteristiky země, které později podmínily pozici a zájmy Itálie, které prosazovala při postupném vytváření měnové unie. Na druhou stranu ukazuje, jakým způsobem a do jaké míry má evropská měnová integrace vliv na Itálii a její hospodářství. Hlavním cílem práce je zjistit jakou úlohu Itálie v tomto projektu hrála a zda současná podoba integrace je pro ni výhodná.

Zahraničně obchodní politika ČR. Vstup ČR do EU, vliv na zahraniční obchod ČR. Evropská dohoda mezi ČR a EU. Vývoj komoditní struktury ČR. Strategie prosazování obchodně ekonomických zájmů ČR v EU. Exportní strategie ČR pro období 2006 - 2010. Zemědělská poltika.

Diplomová práce shrnuje vývoj harmonizace přímých daní v EU s důrazem na daňové aspekty fúzí a akvizic. Podrobně se věnuje zejména nástrojům sekundárního evropského práva a jejich odrazu v české právní úpravě. Věnuje se také opatřením k odstranění dvojího zdanění na evropské a světové úrovni a aplikaci těchto nástrojů v ČR.