Syftet är att få en fördjupad förståelse av hur man på organisationsnivå kan stimulera utveck­lingen av lärarnas undervisningsformer så de gynnar elever i läs- och skrivsvårigheter och vilka möjligheter och/eller hinder som kan uppstå. I studien utgår vi från är en kvalitativ ansats där vi använder halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsteknik. Åtta rektorer/biträdan­de rektorer och fem speciallärare/specialpedagoger intervjuas om sin syn på vilka faktorer som påverkar möjligheterna att stimulera lärare till användning av alternativa verktyg i sin under­visning. Resultatet i vår studie visar att rektorers förutsättningar för att stimulera lärare i användningen av datorn som kompensatoriskt stöd för elever i läs- och skrivsvårigheter är begränsade. Delvis beror svårigheterna på att inga tydliga IT-planer funnits, varken på förvaltningsnivå eller lokal skolnivå. Osäker nätuppkoppling och bristande teknisk funktion har också orsakat problem på skolorna. Den viktigaste faktorn, enligt speciallärare/special­pedagoger, för att stimulera lärarna i användningen av kompensatoriskt stöd, var möjligheter till utbildning i de stödprogram som används. Rektorer och speciallärare/specialpedagoger anser att den största utmaningen är att hitta tiden för att samordna utbildningsinsatsen. Vi kom fram till att implementeringen av 1:1-datorer i den studie vi gjort inte var genomtänkt, eftersom planer för användning och utveckling av IT saknades. Det i sin tur ledde till att skolledningen och speciallärare/specialpedagoger inte fick tillräckliga förutsättningarna att skapa en gynnsam lärmiljö för elever i allmänhet och för elever i läs- och skrivsvårigheter i synnerhet.

Idag används 1:1 datorer, d.v.s. en dator för varje elev, i svenska skolor. Detta ämne är intressant att undersöka i vårt växande globala digitalsamhälle där kommuner och skolor strävar efter att erbjuda en hög tillgänglighet och kompetens till eleverna. Syftet med mitt arbete är att belysa 1:1 datoranvändning, samt om det förekommer skillnader mellan manliga och kvinnliga elevers användning. Det empiriska materialet har samlats in genom enkäter och intervjuer. Detta har bearbetats och därefter analyserats enligt tre kategorier: datorns användning, kommunikation, och samarbete. Resultatet visar att samtliga deltagare i undersökningen är överlag positiva till projektet, både lärare och elever anser att det är lättare att ta kontakt med varandra och skolarbetet underlättas. Det som upplevts som negativt är viss bristande uppmärksamhet under lektionerna pga. sociala medier. Elevernas användarkunskap skiljer sig inte åt könsmässigt, däremot visar undersökningen skillnader i användning efter intresseområden.