Entreprenadrätten, till skillnad från många andra juridiska läror, omfattas inte av någon speciallagstiftning. Regleringen på området sker istället i huvudsak med hjälp av standardavtal. Ett av dessa är AB 04, ett avtal som i skrivande stund undergår ett revideringsarbete. Ansvarsreglerna i avtalet är omfattande och de ansvarspåföljder som kan drabba parterna varierar. Ett av de villkor som ofta utgör föremål för diskussion är AB 04 5:11. 5:11 är omfångsrik och i bestämmelsens omfattningsområde ingår både ett culpaansvar och ett felansvar. Bestämmelsens omfattning begränsas emellertid genom att skador som behandlats tidigare i det femte kapitlet faller utanför bestämmelsens tillämpning. I 5:11 2 st. framgår dessutom en friskrivningsklausul som undantar ansvar för skada som uppstår på grund av avbrott eller störning i industriell verksamhet eller kommersiell verksamhet. Paragrafens karaktär, som sekundär i förhållande till övriga regler, är i viss mån problematisk. Inte nog med det, har bestämmelsen även tydliga försäkringsrättsliga inslag genom hänvisning till avtalets försäkringsregler som framgår senare i avtalets femte kapitel. Utifrån uppsatsens resultat framgår att ordalydelsen och vissa aspekter av 5:11 kan problematiseras. Anledningen består huvudsakligen i tvivelaktiga ordval och oklarheter i hur paragrafen förhåller sig till andra bestämmelser i avtalet, exempelvis försäkringsplikten, förhållandet till tredje man, felaktig projektering och ansvaret efter garantitiden. Framgår gör en bild av en svårtolkad bestämmelse som ger flera uppslag för diskussion. Uppsatsen har resulterat i ett förslag till en ny lydelse, mer anpassad till avtalsförfattarnas sannolika avsikt med 5:11. Förslaget ger även ett större utrymme för bestämmelsens försäkringsrättsliga aspekter, vilka i den nuvarande lydelsen har en till synes undanskymd roll. Den läsare som är intresserad av huvudsakligen den nya lydelsen, hänvisas direkt till kapitel 8. Där redogörs för den nya lydelsen, och i korthet de reflektioner som föranlett den.

Purpose: This study aims to identify shortcomings in the turnkey contract, to further find solutions and determine what improvements can be made to the construction process in the turnkey contract for renovations. Method: The work is based on a literature study, which is further used as a theoretical basis for the work. Interviews with project managers and clients have been carried out in collaboration with the Real Estate Office in the Fastighetskontoret in Västerås and one redevelopment project at a school within the City of Västerås was investigated. Results: Collected data from the literature regarding the turnkey contract for redevelopment constitute a theoretical basis for the work. The theoretical part is used for a comparison with data collected from the interviews and the studied project, which shows the worker’s part. The comparison focuses on large parts of a construction process which include, for and disadvantages of turnkey contracts, shortcomings that arise in the application of turnkey contracts for renovation work, the division of responsibilities over correction between the client and the contractor and views on the standard agreement ABT06. Discussion: The project studied did not have major shortcomings, but on the other hand, the work points out some shortcomings regarding communication during the work and coordination planning. No major errors are caused due to the shortcomings of the project, but it would be helpful to take those shortcomings into account to avoid those in future projects. Improvement proposals are further presented to streamline the work on new renovations within the city of Västerås with the Real Estate Office. Conclusion: The improvement proposals that the work has arrived at include instructions for customers to submit clearer tender documents to contractors, and that both partners in the work maintain good communication when needed to avoid delays and extra additional costs.