Eftersom ämnet kring covid-19 är nytt samt att det inte har hunnits utforska helt finns det flera möjligheter till ny forskning. Då den svenska idrottsrörelsen är en stor del av svenskars fysiska aktivitet har denna studie sin grund i detta. Syftet med denna studie är att undersöka om föreningsidrotten i Skåne har minskat under coronapandemin, samt hur RF-SISU:s projektstöd har använts i föreningarna för att hålla igång träningen. Projektstödet som RFSISU delade ut till föreningar skulle hjälpa dem att bibehålla sin verksamhet under corona och kunna förhålla sig till de restriktionerna. Genom ett utvärderande synsätt och modellen ADKAR har enkäter från föreningar analyserats. Enkäter skickades ut till föreningar som fått beviljat stöd under 2020, och genererade 28 svar av totalt 36 föreningar. Resultaten visar att majoriteten av föreningarna har fått hjälp av stödet men att mer än hälften dessutom blivit mindre aktiva medlemmar. Den åldersgrupp som har fått ta del av störst del av stödet är åldrarna 8–11, men många föreningar har använt sitt stöd till flera olika åldersgrupper. Föreningarna har använt stödet till material för utomhusbruk, mer material, material för ny träning, hyror och så vidare. Slutsatsen i denna studie är att stödet har underlättat för föreningarna men inte i vilken grad det har hjälpt föreningarna. Majoriteten av idrottsföreningarna har kunnat fortsätta bedriva sin verksamhet, men hälften av alla föreningar har minskat i antal aktiva medlemmar. Majoriteten av föreningarna beskriver också att RF-SISU:s projektstöd har hjälpt föreningarna att kunna fortsätta bedriva sin verksamhet. Det framkommer även att stödets syfte inte har följts i alla fall av RF-SISU och föreningar har köpt in material som inte bidrar till träningen.

Studiens syfte är att undersöka hur förändringsmodellen ADKAR har använts bland enhetschefer på Försäkringskassan och vilken betydelse den har haft för de under en organisationsförändring. För att uppfylla studiens syfte har en organisationsförändring studerats utifrån ett första linjens chefsperspektiv. Studiens teoretiska utgångspunkter baseras på teori och begrepp relaterat till översättning och meningskapande. Utgångspunkterna har använts för att studera hur ADKAR- modellen översatts och skapat mening kring förändringen. Studiens metod är kvalitativ med fokus på fyra semistruktuerade intervjuer och fyra textdokument. Resultatet av studien påvisar att förändringsmodellen ADKAR internaliserats hos cheferna i samband med deras chefsintroduktion. Modellen har blivit ett etablerat sätt att kommunicera och tänka utifrån vid förändring. ADKAR- modellen idientifieras genomgående under förändringen som en vattenfallsmodell. / The purpose of this thesis is to investigate how the change model ADKAR has been used among section directors at the Swedish Social Insurance Agency and what significance it has had for them during an organizational change. To fulfill the purpose of the study, an organizational change has been studied through the perspective of a first line director. The thesis theoretical starting points are based on theory and concepts related to translation and sensemaking. The starting points have been used to study how the ADKAR model has been translated and created sensemaking around the change. The study method is qualitative with a focus on four semi-structured interviews and four text documents.The results of this thesis shows that the change model ADKAR has been internalized in the managers in connection with their manager introduction. The model has become an established way of communicating and thinking from the outside in the event of change. The ADKAR model is consistently identified during the change as a waterfall model.