I över 100 år har Sveriges pensionssystem existerat och genomgått flertalet reformer för att ständigt anpassas och förbättras för en växande demografi. Under reformen år 2000 infördes dagens premiepensionssystem vilket var ett nytt tillägg till den allmänna pensionen där pensionssparare erbjöds valmöjligheten att placera en del av sin intjänade pension inom utvalda fonder. Premiepensionssystemet erbjuder över 450 valbara fonder varav en statligt förvaltad fond kallad AP7 Såfa vilket är förvalsalternativet inom systemet. Inom systemet finns en möjlig separering av hållbara och traditionella fonder där hållbara fonders fokus är inom miljö, social och ägarstyrnings aspekter vilket en investerare kan överväga vid en investering. Det stora utbudet av systemets fonder medför svårigheter för pensionssparare att genomföra ett informativt investeringsbeslut vilket påverkar den långsiktiga utvecklingen av individens premiepensionskapital. Detta gör det intressant för oss att undersöka hur ett aktivt val av fond påverkar pensionsspararnas riskjusterade avkastning och om ett aktivt val av hållbara eller traditionella fonder presterar bättre i form av riskjusterad avkastning än statens AP7 Såfa. Studiens frågeställning besvaras genom att undersöka månatlig statistik över en femårsperiod från Pensionsmyndigheten, datamängden bestod av 117 fonder varav 94 traditionella samt 23 hållbara fonder. Vidare har två multipla linjära regressioner med robusta standardavvikelser applicerats inom studien för att undersöka hur signifikanta resultaten är för att kunna förkasta eller behålla studiens nollhypoteser. Resultaten visar att ingen signifikant skillnad kan påvisas i den riskjusterade avkastningen mellan inget och ett aktivt val av fond inom systemet för studiens första regression prestationsmåttet Sharpekvot. Däremot visar resultaten för studiens andra regression med prestationsmåttet Treynorkvot att statens förvalsalternativ AP7 Såfa presterat en högre riskjusterad avkastning än ett aktivt val av fond inom systemet och detta kan styrkas på en statistisk signifikansnivå. Gällande fondkategorierna hållbara och traditionella visar resultaten att traditionella fonder presterat en högre riskjusterad avkastning än hållbara fondalternativ inom studiens båda regressioner och detta kan styrkas på en statistisk signifikansnivå. / Sweden's pension system has existed for over 100 years and undergone several reforms in order to be constantly adapted and improved for a growing population. The current premium pension system was introduced during the reforms in 2000 which was a new addition to the general pension where pension savers were offered the option of investing part of their earned pension in selected funds. The premium pension system offers over 450 eligible funds, of which a state-managed fund is called AP7 Såfa, which is the pre-selection alternative within the system. There is a possible separation of sustainable and traditional funds within the system where the focus of sustainable funds is on environmental, social and corporate governance aspects that an investor can consider when investing. The large number of funds in the system entails difficulties for pension savers to implement an informative investment decision, which affects the long-term development of the individual's premium pension capital. This makes it interesting for us to investigate how an active choice of fund affects the pension savers risk adjusted returns and whether an active choice of sustainable or traditional funds performs better in terms of risk adjusted returns than the state's AP7 Såfa. To answer the study's question, we have used monthly statistics between the years 2015-2019 from the Swedish Pensions Agency, the data set consisted of 117 funds, of which 94 are traditional and 23 sustainable funds. Furthermore, two multiple linear regression with robust standard errors has been applied within the study to investigate how significant the results are in order to be able to maintain or reject the study's null hypotheses. The results show that no significant difference in the risk-adjusted return can be proven between no choice and an active choice of fund within the system for the study's first regression with Sharpe ratio as a performance measure. However, the results for the study's second regression with Treynor ratio as a performance measure shows that the government preselected fund AP7 Såfa performed higher risk-adjusted returns than an active choice of fund within the system and that can be proven on a statistical significance level. Regarding the fund categories sustainable and traditional, the results show that traditional funds performed a higher risk-adjusted return than sustainable fund alternatives in the study's both regressisons and this result is proven at a statistically significant level.

Pensionen är idag ett aktuellt och omdebatterat ämne som berör hela den svenska befolkningens framtid. I och med att Sveriges pensionssystem reformerades år 1999 försköts ett större ansvar till den enskilda pensionsspararen, men det innebar även att den enskilda pensionsspararen fick ett större inflytande över sitt pensionssparande. Premiepensionen tillkom det nya pensionssystemet och utgörs av 2,5 procent av pensionssparares skattepliktiga och därmed pensionsgrundande inkomster. Premiepensionens kapital placeras i fonder på den finansiella marknaden och är en del av pensionen som kan påverkas på individnivå. Individen ges möjlighet till att aktivt välja fonder inom systemets fondutbud eller låta Sjunde AP-fonden förvalta kapitalet i fondportföljen AP7 Såfa. Kapitalets utveckling påverkas således av fondmarknadens utveckling, men även av den årliga kapitalinsättningen till premiepensionskontot. Pensionssparandet inom premiepensionen kan skilja sig i jämförelse med andra sparformer och studiens fokus hamnade därmed i att besvara vilka faktorer som är mest betydelsefulla för pensionssparandet inom dagens premiepensionssystem, samt hur pensionssparandet kan anpassas efter dessa faktorer.  Studiens syfte var att undersöka olika finansiella och individanpassade faktorer för att utreda vilka faktorer som är viktigast för premiepensionssparandet idag, samt undersöka hur sparandet i premiepensionen kan formas efter faktorerna. Studien utformades efter ett induktivt angreppssätt med ett inslag av deduktiv teori. Data insamlades med hjälp av den kvalitativa forskningsmetoden där fem intervjuer ansikte mot ansikte genomfördes. Respondenterna valdes efter ett subjektivt urval med hänsyn till respondenternas expertis. Insamlad data bearbetades och sammanställdes i studiens empiri, vilken kom att skapa ett underlag för att kunna besvara frågeställningen och uppfylla studiens syfte. Med utgångspunkt från studiens empiri drogs slutsatsen att flertalet faktorer är viktiga för sparandet inom premiepensionen. De finansiella faktorerna som bedömdes som mest betydelsefulla för pensionssparandet inom Sveriges premiepensionssystem var risk och avkastning, diversifiering och tillgångsallokering. Faktorerna avgift och rådgivning ansågs som betydelsefulla för pensionssparandet, men utifrån tolkning av empirin drogs slutsatsen att dessa inte riktigt var lika viktiga för sparandet inom premiepensionen. Utifrån empirin drogs slutsatsen att de individanpassade faktorerna som var mest betydelsefulla för pensionssparandet inom dagens premiepensionssystem var faktorerna ålder och annat sparande. Övriga individanpassade faktorer bedömdes inte ha lika stor betydelse för pensionssparandet inom premiepensionen.

Bakgrund: Var dag ställs människor inför val som har högre eller mindre utsträckning påverkan på dess framtid. En av de vanligaste ekonomiska beslutssituationer människor ställs inför är beslut gällande pensionen. Det svenska pensionssystemet är komplext och särskilt inom premiepensionen ställs individen inför en mängd valmöjligheter. Där kan individen välja egna premiepensionsfonder eller välja att inte göra ett aktivt val och därmed ha kvar förvalsalternativet AP7 Såfa. Samtidigt som kraven är höga på individens beslutsfattande visar beteendeekonomisk forskning att individens förmåga att fatta rationella beslut inte är på den nivå som traditionella ekonomiska teorier utgår ifrån. Den stora mängd valmöjligheter som finns inom premiepensionen förefaller skapa problem och leder till att åtskilliga individer väljer att inte göra något aktivt val. Tidigare forskning visar att ett flertal demografiska faktorer samt individens finansiella förmåga och kännedom om finansiella marknaden påverkar individens beslut gällande pensionen, samt att det finns ett behov av vidare forskning på vad som påverkar individer gällande pensionssparandet. Denna studie ämnar bygga vidare på de tidigare studier som gjorts för att kartlägga vilka egenskaper som leder till att en individ fattar aktiva beslut inom premiepensionssparandet samt koppla de beslut de gör till beteendeekonomiska teorier för att få en djupare förståelse för individens agerande gällande premiepensionsvalet. Med studiens resultat hoppas vi kunna bidra med ökad förståelse för vad som påverkar de val som görs gällande premiepensionen. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka samband mellan en individs egenskaper och om denne gör ett aktivt val gällande premiepensionemn, samt undersöka bakomliggande beteendeekonomiska biases gällande individens val inom premiepensionen. Detta med avsikt att genom en kvantitativ metod skapa ökad förståelse kring varför individer fattar de beslut de gör kring premiepensionssparandet. Genomförande: Denna kvantitativa studie antar en iterativ ansats där studien präglas av en tvärsnittsdesign och data har samlats in genom ett snöbollsurval med hjälp av enkäter. Sammantaget ingår 172 individer i denna studie. Slutsats: Resultatet av studien visar att hur länge en individ har befunnit sig i arbetslivet, inkomstnivån samt om individen investerar i aktier på fritiden har en positiv påverkan på sannolikheten att denne har valt egna fonder till premiepensionen. Resultatet skiljer sig mot vad viss tidigare forskning visat. Studien identifierade även ett antal beteendeekonomiska biases som påverkar individen inom premiepensionsvalet. Resultatet tyder på att de individer som har gjort ett aktivt premiepensionsval påverkas av mentala genvägar när det kommer till att välja premiepensionsfonder. Vidare indikerar resultatet på IV att de som inte gör ett aktivt val påverkas av beteendeekonomiska biases som leder till inaktivitet. / Background: Every day people have to make choices that have a greater or lesser impact on their future. One of the most common financial decision-making situations people face is the decision regarding the pension. The Swedish Pension System is complex and, in particular, within the Premium Pension the individual is faced with a variety of choices. There individuals can choose their own Premium Pension funds or choose not to make an active choice and thus retain the AP7 Såfa. While the demands are high on the individual’s decision-making, behavioral finance research shows that the individual’s ability to make rational decisions is not at the level of traditional economic theories. The wide range of options available within the Premium Pension seems to create problems and leads to the fact that several individuals choose not to make any active choice. Previous research shows that a number of demographic factors, as well as the individual's financial literacy and financial market awareness, influence the individual's decision regarding the pension. Previous research also shows that there is a need for further research on what affects individuals in terms of pension savings. This study aims to build on previous studies to map which characteristics affect an individual to make active decisions in the Premium Pension and to link the decisions they make to behavioral finance theories to gain a deeper understanding of the individual's actions regarding the Premium Pension choice. With the result of the study, we hope to contribute with better understanding of what influences the choices made within the Premium Pension. Purpose: The purpose of this study is to investigate the relationship between an individual's characteristics and if they make an active choice regarding premium pension funds, as well as investigate underlying behavioral finance bias that affect an individual’s choice within the Premium Pension. With the intention, through a quantitative method, to create a better understanding of why individuals make the decisions they make regarding the Premium Pension. Completion/methodology: This quantitative study assumes an iterative approach where the study is characterized by a cross-sectional design and the data has been collected through snowball sampling using surveys. Altogether, 172 people are included in this study. Conclusion: The result of the study shows that how long an individual has been working, the income, and if the individual invests in shares has a positive impact on the probability that the individual has chosen own funds for the premium pension. This differs from what some previous research has shown. The study also identified a number of behavioral biases that affect the individual in the Premium Pension Plan. The result indicates that those individuals who have made active Premium Pension choices are affected by shortcuts when it comes to choosing Premium Pension funds. Furthermore, the result indicates that those who do not make an active choice are affected by behavioral biases that lead to inactivity.

In order to assure a livelihood for the working population after retirement, the national retirement pension was developed. The system is based on 18.5% of each tax-paying worker’s annual salary. The national retirement pension system in Sweden consist of two parts. The first and largest part contributing with 16 percentage points, of the 18.5%, is a defined benefit plan, named the income pension. The second part contributing with 2.5 percentage points, of the 18.5%, is the premium pension, which is a defined contribution plan. The premium pension is the sole part of the national retirement pension controlled by the individual employee, with the opportunity to actively invest in a broad selection of domestic and international funds. Investors not making a choice will be transferred into the governments default fund, named the seventh AP fund. By investing in funds, the premium pension is partly based on each worker’s annual salary but also on the development of the financial market. This thesis has two purposes, the first is to investigate if the default alternative, the seventh AP fund has had a superior risk-adjusted return compared to fifty of the most commonly selected equity funds available in the premium pension selection. The second purpose is to construct portfolios for active investors with different risk-tolerance in order to compare the risk-adjusted return between an investor that has made an active investment in comparison to an investor that has not made an active choice. To conclude, this thesis shows that there are superior funds to select, with regard to risk-adjusted return and risk-exposure, as an alternative to the seventh AP fund. In addition to this, the portfolio construction included in this thesis has proven that active participants can achieve results that are more compatible with their risk preferences in comparison to remaining in the default fund option. However, it is important for investors to remain active and alter their fund selections throughout the years, in order to attain the preferable outcome.