SAMMANFATTNING Bakgrund Patienter som behöver avancerad sjukvård i hemmet, ASIH, har behov av en samordnad och säker vård. Sjuksköterskan har en nyckelroll i samarbetet med andra professioner, patienten och närstående där förmågan till empati beskrivs som något fundamentalt i omvårdnaden. Arbetsmiljön är viktig för hur en individ uppfattar sin situation och arbetsrelaterad stress kan ge negativa konsekvenser i hur sjuksköterskan utför sitt arbete. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors perspektiv av arbetsrelaterad stress samt huruvida denna stress kan påverka dem själva och deras empatiska förmåga. Metod Metoden var en kvalitativ intervjustudie inspirerad av en semistrukturerad metod. Nio sjuksköterskor från tre olika ASIH-verksamheter i Stockholm medverkade. Metoden för analysen var en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Ur intervjuerna framkom två kategorier samt fyra underkategorier. Kategorierna blev Arbetsrelaterad stress och Förmågan till empati i mötet med patienten. Resultatet visade att hög grad av arbetsrelaterad stress kan medföra att den empatiska förmågan blir försämrad, men att sjuksköterskorna i denna studie sällan upplevde att ASIH innebar hög grad av arbetsrelaterad stress. Slutsats Samtliga sjuksköterskors i studiens nuvarande arbetsplats upplevs välfungerande, både ur ett lednings- och organisatoriskt perspektiv men också ur perspektivet att samarbetet fungerar väl med kollegor och chefer. Sjuksköterskorna med tidigare arbetslivserfarenheter upplever trygghet i sin yrkesroll, och samtliga upplever att de får stöttning genom regelbunden reflektion samt att kraven sällan överstiger resurserna. Arbetsmiljön är således en viktig faktor i hur dessa sjuksköterskor upplever sitt psykosociala helhetsperspektiv, vilket gör att de sällan upplever höga nivåer arbetsrelaterad stress och således lyckas behålla sin förmåga till empati.

Bakgrund Under 2010 bedömdes cirka 80 procent av de 90 000 människor som avled i Sverige ha varit i behov av palliativ vård. Många patienter föredrar att bli vårdade sin sista tid i hemmiljö med hjälp av avancerad sjukvård i hemmet (ASIH), som möjliggörs av ett multiprofessionellt team som finns tillgängligt dygnet runt. Den palliativa vården utgörs till stor del av stöd till närstående då betungande effekter så som psykisk och fysisk ohälsa, ekonomiska förluster och isolering kan komma att drabba dem. I sjuksköterskans roll ingår att kunna ge stöd till närstående, vilket tidvis kan upplevas som bristfälligt både ur sjuksköterskors och närståendes perspektiv. Syfte Utifrån sjuksköterskors yrkeserfarenhet belysa faktorer som kan ha betydelse vid att stödja närstående till patienter som vårdas palliativt inom ASIH. Metod Kvalitativ intervjustudie med åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes. Det insamlade datamaterialet från intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat Resultatet visade att tid, information och kommunikation, kontinuitet, multiprofessionellt team, kompetens och att vara närvarande i nuet vid mötet med närstående var viktiga faktorer angående stöd till närstående. Slutligen betonades vikten av att sjuksköterskan själv skulle bli erbjuden stöd vid behov. Slutsats Tiden till förfogande, att ge individanpassad information och en fungerande kommunikation bedömdes som viktiga faktorer gällande att ge stöd till närstående. Kontinuitet, arbetet inom det multiprofessionella teamet, professionell kompetens och att närvara i nuet vid mötet med närstående var nödvändiga faktorer för att en relation och ett förtroende mellan sjuksköterska och närstående skulle uppstå. Om hänsyn togs till faktorerna genom att utgå från närståendes individuella behov skapades de bästa förutsättningarna för att ge ett stöd av hög kvalitet till närstående.

Advanced home care (ASIH) enables the patient to stay at home rather than to stay hospitalized in connection with severe medical conditions, while simultaneously this Thesis demonstrates that this is in fact not completely unproblematic and without risk. This partly because ASIH proves to be a complex form of care with many different kind of collaterally ongoing care contacts and efforts of care and concern, partly since ASIH concurrently can assume an overview over the treatment process and collaboration or cooperation between several treatment agents from different kinds of organizations and/or operations during all hours. This composes a relatively new heterogenetic and multifaceted context of care which to the professional practice means both new and less known problems within patient safety, which substantially can obstruct and rule out both the completion and the implementation of a safe home care. The Thesis is based upon an exploratory case study of problems within patient safety in correlation with an advanced home care, and where the research study has had its starting position in the professional practice with an interactive and qualitative research approach. The case study houses two part studies which show that the patient safety problems can be related to an intermediary and multi-organizational form of care, rather than an single operation. A command and control view upon the problems of patient safety, which the professional practice faces, show that missions within the frame of the care form ASIH can be regarded as either a complicated and not rarely a complex operation consistent with Alberts &amp; Hayes (2007) and Brehmers (2008a; 2009c) terminology and where the assignments includes dynamic decision tasks. The case study reveals that the patient safety problems which concretely can obstruct and rule out the completion or implementation of the assignments in a safe way, can be considered related to the layout of the description of the assignments and also a lack of operative and tactical command and control level (of the handling and care of patients) in correlation with the different sorts of assignments that prevails – coincidentally as there is no suitable organization (forums of cooperation) and no appropriate IT-resources for the liaisons which effectively manages to promote and support the forms of cooperation that the character of the assignments also needs. The implicit system of conduct which comes forth through the analysis indicates that there is a need of improvement in order to enable effective command and control for a safer care, since the form of the system of conduct according to Brehmer´s (2006a,b; 2007a,b; 2008a,b; 2009c, 2010, 2011) model fails to satisfy the needs set by the function of command and control. The conclusion of the case study is that advanced home care should be regarded as an intermediary and multi-organizational care form which includes dynamic decision tasks and character wise complex operations contemplated per patient, thus demanding substantial command and control resources, a new point of view upon management and new auxiliary means of management in order to maintain a safe care during the implementation. The hypothesis which has been crystallized during the conclusions of the case study is that a more effective control and command and appropriate auxiliary means of command and control in real time, concerning primarily the handling of patients at the time of a change in care form, can improve the conditions of work in the professional practice and also result in more patient time, which consequently can be expected to contribute to concept of “Good care” i.g. cost effective, patient safe and dignified care. / <p>QC 20120525</p>