Student Number : 9601703X - MA research report - School of Human and Community Development, Centre for Psychology - Faculty of Humanities / Domestic violence is recognized as a pervasive problem in South Africa. This study focused on the narratives of four abused women and attempted to establish the significance of sheltering in their lives. A qualitative research design was used based on semi-structured interviews and a short follow-up questionnaire, which were analysed thematically. The findings supported past research, indicating that the women’s experiences were very diverse, and they contained many similar features to those reported in previous studies. Each of the four women was not a passive victim, having taken the decision to leave an abusive and violent relationship. Sheltering provided for these women the protected space necessary to move beyond, and in addition provided structure and social support necessary to start to transcend the abuse. Sheltering was found to fill in the gaps created by a society in transition, in which abuse and violence are often tolerated or condoned within the existing social and family structures.

Background: Intimate partner violence is a structural problem in our society because of the inequality between men and women. Nurses are often the first person to meet the abused woman in health care and therefore have an important role in identifying the violence and in trying to influence the women's future choices in life. Aim: To illustrate nurses' experiences of meeting women exposed to partner violence. Method: A literature-based study based on analysis of 10 qualitative scientific articles. Results: Nurses meeting women subjected to partner violence experienced a lot of emotions both at work and in private. They experienced that the lack of time in care was crucial to how they were able to respond to the women. According to the nurses, lack of training and knowledge were the main reasons to why they refrained from posing questions on experiences of violence. Fear, frustration, suffering and the feeling of not being able to perform good care affected the well-being of the nurses. Conclusion: Knowledge about the topic and time for the healthcare encounter are crucial for nurses to create trustworthy relationships and provide a good care for women subjected to partner violence. Importantly, the findings in this study show that time and knowledge are the major barriers in the care of these women. / En av fyra kvinnor i Sverige blir utsatta för partnervåld. Partnervåld förklaras vanligen med att vi lever i ett ojämställt samhälle där män som grupp strukturellt har mer makt än kvinnor. Forskning visar att orsaken till våldet framförallt handlar om mannens behov av att kontrollera kvinnan. Våld mot kvinnor går långt tillbaka i tiden och var länge ett accepterat beteende för män i samhället. Våldet är i dagens samhälle ett tabubelagt problem vilket gör att många våldsutsatta kvinnor lever i tystnad med skam och rädsla för att anmäla. Det är känt att våldsutsatta kvinnor ofta söker vård för andra symtom än de våldet orsakat. Det är därför av stor vikt att sjuksköterskan har kunskap och tid för att kunna identifiera de eventuella underliggande orsakerna till vårdbesöket samt det våld som kvinnan utsatts för. Mötet mellan den våldsutsatta kvinnan och sjuksköterskan utspelar sig olika beroende på hur sjuksköterskan väljer att bemöta henne. Personcentrerad vård lyfts ofta fram som nyckeln till bättre förutsättningar för sjuksköterskan att möta den våldsutsatta kvinnan där hon befinner sig psykiskt. En utmaning är samtidigt den emotionella påfrestning som dessa möten utgör för sjuksköterskan. Ledningen inom sjukvården har här ett stort ansvar att stötta sjuksköterskor för att kunna möta kvinnor som är utsatta för partnervåld. Studien är en kvalitativ evidensbaserad litteraturstudie. I studien har artiklar från olika länder systematiskt och osystematiskt sökts fram och använts i resultatet. Artiklarna som valdes att inkluderas har sjuksköterskor som är erfarna av att möta våldsutsatta kvinnor. De artiklar som valdes att exkluderas var där de våldsutsatta kvinnorna hade barn eller då den våldsutsatta inte var en kvinna i partnerrelation till mannen som utövade våldet. Samtliga artiklar är granskade med Fribergs (2012) femstegsanalysmetod. Samtliga artiklar granskades även med kvalitetsbedömningsmall samt att alla artiklar har ett etiskt förhållningssätt.  Resultatet är uppbyggt på tre teman och nio subteman som visade att sjuksköterskor har brist på utbildning, brist på tid, är rädda och upplever frustration under mötet med den våldsutsatta kvinnan. Dessa faktorer kunde leda till att sjuksköterskan valde att inte fråga eller se våldet. Många sjuksköterskor var också rädda för att mötet kunde drabba det personliga välmåendet. Resultatets olika teman som framkom var påverkan på sjuksköterskans personliga liv, sjuksköterskans upplevda känslor och att våga fråga om våld. Sjuksköterskor behöver mer stöd i arbetet med våldsutsatta kvinnor. Både en ökad praktisk samt teoretisk utbildning är nödvändigt för att kunna minska våld mot kvinnor.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett folkhälsoproblem som förekommer över hela världen och en av tre kvinnor utsätts någon gång i livet. Våldet utsätter kvinnan för fysiskt samt psykiskt lidande och kvinnor upplever dessutom ofta att vårdpersonal inte tar deras situation på allvar.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att möta kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design innehållande elva vetenskapliga artiklar som söktes i databasen Pubmed.  Huvudresultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna ansåg att de i mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relation hade ett ansvar att vårda, stötta och ge information om vilken hjälp som finns att få. Faktorer som sjuksköterskorna upplevde som hinder var i brist på utbildning i ämnet våld i nära relation, brist på erfarenhet av att möta  våldsutsatta kvinnor samt arbetsmiljöfaktorer såsom hög arbetsbelastning. Möten med kvinnor utsatta för våld i nära relation väckte starka känslor av oro för kvinnans hälsa, rädsla och ilska gentemot mannen samt hjälplöshet och frustration om kvinnan valde att vara kvar i relationen. Slutsats: Studien visar att sjuksköterskor upplever olika svårigheter i mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relation. Många svårigheter kan uppstå på grund av bristande kunskap och erfarenhet samt tidsbrist. Detta resulterar i att kvinnor inte får den hjälp de behöver, vilket gör att sjuksköterskor känner sig otillräckliga. / Background: Intimate partner violence is a public health problem that occurs worldwide and one of three women are exposed to it at some point in their lives. The violence exposes the woman to physical and psychological suffering, and women also often feel that healthcare professionals do not take their situation seriously. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of meeting women exposed to intimate partner violence. Method: A literature study with descriptive design with eleven scientific articles that were searched in the database Pubmed.  Findings: The results showed that the nurses considered that in the meeting with women exposed to intimate partner violence they had a responsibility to provide care, support and information about what help is available. Factors that the nurses experienced as obstacles were a lack of education on the subject of intimate partner violence, a lack of experience in meeting abused women and work environment factors such as high workload. Meetings with women exposed to intimate partner violence evoked strong feelings of concern for the woman's health, fear and anger towards the man, and helplessness and frustration if the woman chose to remain in the abusive relationship. Conclusion: The study shows that nurses experience various difficulties when dealing with women exposed to intimate partner violence. Many difficulties can arise due to lack of knowledge and experience, as well as lack of time. This results in women not getting the help they need, making nurses feel insufficient.

The aim of this study was to explore the self-concept of battered South African women. The ecosystemic approach was used to ground the battering experience. This qualitative framework was exploratory and also included an in-depth analysis of the battering experiences as narrated by abused women. Semi-structured interviews were conducted, and the data obtained were analysed through the use of the hermeneutic method. The following were the themes that emerged out of the narratives: dominance, control versus loss of control, connection versus disconnection, security versus insecurity, and feelings of degradation. The study provides a holistic understanding of battering and its impact on women’s selfconcept. / Psychology / M.A. (Clinical Psychology)

The aim of this study was to explore the self-concept of battered South African women. The ecosystemic approach was used to ground the battering experience. This qualitative framework was exploratory and also included an in-depth analysis of the battering experiences as narrated by abused women. Semi-structured interviews were conducted, and the data obtained were analysed through the use of the hermeneutic method. The following were the themes that emerged out of the narratives: dominance, control versus loss of control, connection versus disconnection, security versus insecurity, and feelings of degradation. The study provides a holistic understanding of battering and its impact on women’s selfconcept. / Psychology / M.A. (Clinical Psychology)

This diploma thesis focuses on the topic of women as victims of home violence in crisis intervention. The aim of the theoretical part is to point out basic characteristics typical for an abused woman, with the support of professional literature and further on to be used as the basis for empirical investigations. The theoretical part further aims to show the specifics of social pedagogical work with the victims of home violence by presenting an example from good practice. The empirical part is elaborated in the form of a collective case study, individual cases are described in a casuistic form. The practical part follows three main lines. First aim is to find out whether an image of a woman as a victim of home violence presented in professional literature corresponds with the knowledge from the practice of The Crisis Center in Chrudim. The second examines to what extent it is possible to implement the recommendation from experts in providing crisis intervention to women at risk. The third aim is to answer the question whether it is possible to use the education of victims as an effective tool in social pedagogical work. These aims of the practical part relate to the answering of one main and three partial research questions. The main research question: Does the typical image of an abused woman...