財務會計部門之作業倘若僅侷限於憑證彙總、報表編製，將無法於現在的競爭環境中，發揮部門應有的角色與功能，因應企業之所需提供具附加價值的服務。為探究財務會計部門發揮價值之所在，本研究以跨個案的方式，敘述在不同經營環境與管理背景下的個案公司，財務會計部門在什麼樣的契機之下進行轉型，發展出有別於過往認知的角色與功能，以及為企業創造價值之處。 研究分析的結果，財務會計部門可以從協助事業單位目標之達成，而據以發展出服務組合；襄助管理高層擬訂策略、推行管理制度與追蹤預算；或是發展出支援企業財務長所需的功能等。財務會計部門的角色與功能不再侷限於簿記與帳務，能從多元、全方位的角度進行服務上的轉型，展現出部門存在於企業中的價值。此外，若輔以平衡計分卡協助轉型，可提供部門運作上的藍圖與釐清價值創造上的邏輯，有助於服務部門之轉型。 / As the operating environment for business is becoming harsher, if the activities of financial and accounting department just limit to collate documents and issue financial reports, it can’t bring values which as the role and functions of business’ shared service unit should have into the company. To understand the financial and accounting department’s value in the company, the study uses cross-cases method to describe the department how to transform to play the role of value-added in different operating environment and management system. The study reveals that the financial and accounting department can bring values to company by assisting the business units to reach the operating goals, supporting top managers to frame strategies, or developing the specific functions to aid chief financial officer. With more abilities to satisfy the needs of business operation, financial and accounting department’s role and function is more multiple. Besides, the balanced scorecard can provide a guide and blueprint for the department to transform and identify the core of value-added process.

Komponentavskrivning blev aktuellt i samband med att EU valde att följa de standarder som IASB utfärdade. Efter införandet av K3-regelverk för svenska företag kom det att bli ännu mer aktuellt med komponentavskrivning i Sverige.Då tidigare forskning har riktat kritik mot komponentavskrivning, fann vi det intressant att undersöka vilka svårigheter som kan finnas med komponentavskrivning i ett petrokemiskt företag utifrån två olika perspektiv. Med detta som grund valde vi att undersöka vilka svårigheter som fanns utifrån ett redovisningsperspektiv och ett operativt perspektiv samt att undersöka hur interaktionen går till mellan dessa två perspektiv.Den teoretiska referensramen i arbetet innefattar svensk praxis, IAS 16, K3-regelverk, komponentavskrivning, kritik mot komponentavskrivning, redovisningsfunktionen och operativa verksamheten. Empirin utgörs av intervjuer som är utförda hos det petrokemiska företaget Borealis där vi har undersökt vilka svårigheter som finns med komponentavskrivning i redovisningsfunktionen samt den operativa verksamheten. Vi har även undersökt hur interaktionen gällande komponentavskrivning ser ut mellan redovisningsfunktionen och den operativa verksamheten. För att få bra fakta har vi valt att utföra flertalet djupintervjuer som har lagt grund till ett tillförlitligt empiriskt material.I analysen bearbetar vi den empiri och teori som har samlats in under studien för att få ett underlag för slutsatser baserat på problemformuleringen. Här sätts bland annat empirin i kontrast mot den teori som samlats in från tidigare forskning.Slutsatserna indikerar att det finns problem med komponentavskrivning ur både ett redovisningsmässigt och operativt perspektiv. Ur ett redovisningsmässigt perspektiv finns tydliga punkter som pekar på ökad dokumenthantering, svårigheter med att fördela kostnader till komponenter och att motivationsproblem hos anställda existerar. Ur ett operativt perspektiv har vi funnit svårigheter i form av arbetsbördan med anläggningsregistret, omdömet hos personal, ej homogena beslut kring vad som är en komponent och att det saknas kunskap hos den operativa avdelningen kring komponentavskrivning. Vidare menar vi att interaktionen mellan avdelningarna gällande komponentavskrivning kan brista men att det behövs ett fortsatt starkt samarbete samt en god kommunikation för att uppnå målen med komponentavskrivning. / Program: Civilekonomprogrammet