Affärssystemsprojekt är en väsentlig företeelse i organisationer. Allt ifrån små till större nationella och internationella företag har ett affärssystem som stöd för sina affärsprocesser. Införande och byte av affärssystem betraktas inom affärsvärlden som en av de mest krävande och riskfyllda förändringarna ett företag kan genomföra. Att studera affärssystemsprojekt är av intresse ur ett organisationsperspektiv eftersom resultatet får långvariga konsekvenser för organisationen. Interorganisatoriska affärssystemsprojekt består dessutom av parter från två organisationer, vilka har skilda typer av kompetenser och roller. I ett affärssystemsprojekt är begrepp som projektmål, tidsdimension, och interorganisatoriska team av vikt att diskutera. Kommunikation, funktionen som översättare mellan parterna och ledarnas delaktighet för att integrera informationsstrategier och affärsstrategier är, enligt tidigare forskning inom både informationssystems och projektforskning, av vikt att diskutera. Det finns olika synsätt på förändring och sambanden som råder vid genomförandet av affärssystemprojekt. Det ena är att projektdeltagarna bör vara slutna för förändring och det andra är att de bör vara öppna för förändring av projektmål, tid och team beroende på den kunskap som utvecklas. Studier som fokuserar på konsekvenser för organisationer av det ena eller andra synsättet är däremot begränsade. Studiens övergripande problem är att studera vilka konsekvenser det kan få för leverantörs respektive beställarorganisationerna om parterna är slutna respektive öppna för förändring. Avhandlingen avser att bidra till både näringsliv och affärssystemsforskningen genom att beskriva konsekvenser för leverantörs och beställarorganisationer av om parterna är slutna eller öppna för förändringar inom affärssystemsprojekt. Multipla och longitudinella fallstudier har genomförts för att uppmärksamma organisatoriska konsekvenser över tid. Studien har genomförts indelad i tre faser (1) en retrospektiv fas, (2) en observationsfas och (3) en longitudinell fas. Datainsamlingsmetoder som använts är intervjuer, observationer och dokumentgranskning för att beskriva konsekvenser för både leverantörs och beställarorganisationer som genomför affärssystemsprojekt. Resultaten visar att en öppenhet och en slutenhet för förändringar av projektmål, tid och team fick konsekvenser för de båda organisationerna. När båda parter var slutna för förändring blev det svårt att använda kunskap inom projekten. Leverantören identifierade strategiska lärandeprojekt innan de beslutade sig för att vara öppna för förändring. När beställarna var öppna för förändring och leverantören sluten för förändring genomförde beställarna lärande och förändringsprojekt utanför projekten och de gemensamma projekten sekventiellt. När båda parter var öppna för förändringar blev konsekvenserna varken system eller organisationsutveckling, vilket hade kunnat förväntas. Istället ledde det till kommunikationsbarriärer. I denna sammanläggningsavhandling sammanställs och beskrivs resultaten från studien av affärsystemsprojekt via fyra publicerade artiklar. / ERP-Projects are important activities within organizations. Most organizations use ERP-systems from small to large national and international companies. Actually, Business considers ERP projects as one of the most demanding and risky changes an organization can perform. An Investigation into ERP-projects is of interest from an organizational point of view because the result affects the organization in a long-term perspective. In addition, Interorganizational ERP-projects consists of team members from two different areas of business, who have different competencies and roles. Communication in-between the parties, the functionality for intermediary’s and the managers’ participation are important within information systems and project research. However, In ERP-projects are concepts such as project goal, timeframes and Interorganizational teams important to discuss. There are divergent approaches on change and associations that prevail in realization of the ERP-projects. One approach is that the project participants ought to be closed and the other is that they ought to be open for changes in project goals, time and team depending on the knowledge that is developed. The investigations comprehensive problem is to study organizational consequences within the supplier and the customers´ organizations if they are open or closed for change.   The aim of the dissertation is to contribute to both business and ERP research through a description of consequences for supplier and customer organizations if the parties are closed or open for change within ERP-projects.  Multiple and longitudinal case studies have been used to discover organizational consequences from a long-term perspective. The investigation is conducted in three phases (1) a retrospective phase (2) an observational phase and (3) a longitudinal phase. Data collection methods used is interviews, observations and document investigations to be able to describe consequences for both supplier and customers’ organizations that are performing ERP-projects. In the results, an openness and closeness to change of project goals, time frames and team resources within the projects were associated with consequences for both of the organizations. When both parties were closed to change it was difficult to utilize knowledge developed within the projects. The supplier identified strategical learning projects before they decided to be open for change. When the customers were open for change and the supplier closed for change the customers performed learning and change outside the common projects and the Interorganizational project sequential. When both parties were open for change the expected system and organizational development did not appear. Instead, when both parties had an openness for change there were plenty of communication barriers.  In this dissertation, the results from the investigation of ERP projects is compiled and described through four published articles.

<p>Affärssystem är en växande marknad och en självklarhet för många företag idag. Ett affärssystem kan medföra många fördelar, bland annat kortare ledtider, ökad datakvalitet och effektivare processer. För att genomföra ett så lyckat affärssystemsprojekt som möjligt behöver företag ta vissa faktorer i beaktning. Dessa faktorer kallas kritiska framgångsfaktorer. Denna studie behandlar sju kritiska framgångsfaktorer i syfte att se hur dessa beaktats i praktiken. Framgångsfaktorerna är projektplanering, projektstyrning, användarinvolvering och utbildning, förändringsledning, stöd från ledningen, korrekt data och övervakning och mätning. Vi har kommit fram till dessa genom att studera vetenskapliga artiklar och böcker. Undersökningen har utförts med en kvalitativ ansats där intervjuer genomförts på två företag, med en representant från vardera projektgrupp, som nyligen implementerat ett affärssystem. Även användare av affärssystemet på respektive företag har intervjuats för att få deras synvinkel på affärssystemsprojektet. Resultatet av undersökningen visar på att inget av företagen medvetet har tagit kritiska framgångsfaktorer i beaktning vid deras affärssystemsprojekt. De har inte tänkt på kritiska framgångsfaktorer i den bemärkningen, men ändå tagit hänsyn till vissa av de punkter som vi identifierat i teorin. Den slutsats vi kan dra är att företag kan lyckas med affärssystemsprojekt även om de inte tagit alla kritiska framgångsfaktorer i beaktning.</p> / <p>ERP systems is a growing market and very important for many businesses today. An ERP system can bring many advantages, including shorter lead times, improved data quality and more efficient processes. In order to execute successful ERP projects businesses need to take certain factors into consideration. These factors are called critical success factors. This study addresses seven critical success factors in order to see if these are taken into consideration in a real project. The seven critical success factors are project planning, project management, user involvement and training, change management, top management support, accurate data and monitoring and measuring. We identified these by studying scientific papers and books. The study was conducted with a qualitative approach in which interviews were conducted in two companies, with one representative from each project team, which recently implemented an ERP system. Users of the ERP system at each company were also interviewed to obtain their view on the ERP project. The result of the study shows that none of the companies deliberately took the critical success factors into consideration in their ERP projects. The companies had not thought of critical success factors in those terms but they still took some of the points that we had identified in the theory into consideration. The conclusion is that companies can succeed in ERP projects, even if they don’t take all of the critical success factors into consideration.</p>

Affärssystem är en växande marknad och en självklarhet för många företag idag. Ett affärssystem kan medföra många fördelar, bland annat kortare ledtider, ökad datakvalitet och effektivare processer. För att genomföra ett så lyckat affärssystemsprojekt som möjligt behöver företag ta vissa faktorer i beaktning. Dessa faktorer kallas kritiska framgångsfaktorer. Denna studie behandlar sju kritiska framgångsfaktorer i syfte att se hur dessa beaktats i praktiken. Framgångsfaktorerna är projektplanering, projektstyrning, användarinvolvering och utbildning, förändringsledning, stöd från ledningen, korrekt data och övervakning och mätning. Vi har kommit fram till dessa genom att studera vetenskapliga artiklar och böcker. Undersökningen har utförts med en kvalitativ ansats där intervjuer genomförts på två företag, med en representant från vardera projektgrupp, som nyligen implementerat ett affärssystem. Även användare av affärssystemet på respektive företag har intervjuats för att få deras synvinkel på affärssystemsprojektet. Resultatet av undersökningen visar på att inget av företagen medvetet har tagit kritiska framgångsfaktorer i beaktning vid deras affärssystemsprojekt. De har inte tänkt på kritiska framgångsfaktorer i den bemärkningen, men ändå tagit hänsyn till vissa av de punkter som vi identifierat i teorin. Den slutsats vi kan dra är att företag kan lyckas med affärssystemsprojekt även om de inte tagit alla kritiska framgångsfaktorer i beaktning. / ERP systems is a growing market and very important for many businesses today. An ERP system can bring many advantages, including shorter lead times, improved data quality and more efficient processes. In order to execute successful ERP projects businesses need to take certain factors into consideration. These factors are called critical success factors. This study addresses seven critical success factors in order to see if these are taken into consideration in a real project. The seven critical success factors are project planning, project management, user involvement and training, change management, top management support, accurate data and monitoring and measuring. We identified these by studying scientific papers and books. The study was conducted with a qualitative approach in which interviews were conducted in two companies, with one representative from each project team, which recently implemented an ERP system. Users of the ERP system at each company were also interviewed to obtain their view on the ERP project. The result of the study shows that none of the companies deliberately took the critical success factors into consideration in their ERP projects. The companies had not thought of critical success factors in those terms but they still took some of the points that we had identified in the theory into consideration. The conclusion is that companies can succeed in ERP projects, even if they don’t take all of the critical success factors into consideration.

Affärssystem har blivit ett betydelsefullt verktyg för verksamheter som vill upprätthålla konkurrenskraft på marknaden. Affärssystem som stöd gör det möjligt att digitalisera och automatisera affärsprocesser, vilket ger utrymme att fokusera på mer ändamålsenliga processer och skapa tillväxt. Trots betydande investering i form av tid och pengar, är det ett utbrett problem att affärssystemet inte genererar de långsiktiga affärsnyttorna som förväntas. En vanlig missuppfattning är att affärssystemsprojektet är avslutat efter implementationen är slutförd. I själva verket är det är först när affärssystemet används i sin rätta miljö som dess brister går att identifiera, vilket gör förvaltningsarbetet mycket viktigt för att motverka lägre matchningsgrad mellan affärssystem och affärsprocesser. Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att identifiera, beskriva och förklara kritiska framgångsfaktorer under post-implementeringsfasen i ett affärssystemsprojekt för att uppnå långsiktiga affärsnyttor genom användandet av ett affärssystem ur ett kund–systemimplementatörsperspektiv i en mellanprojektsrelation. I denna studie har fallstudiemetoden tillämpats och en litteraturstudie genomförts. Baserat på litteraturstudien har en analysmodell utformats. Semistrukturerade intervjuer har genomförts för att samla in primära empiriska data. Vissa semistrukturerade intervjuer har varit personliga och vissa utförts via Teams. Fyra intervjuer med projektmedlemmar har genomförts, tre med företrädare från fallföretaget Two och en med företrädare från kundföretaget Grandpa. Studiens viktigaste slutsatser är; att systemimplementatörens projektgrupp har kompetensbredd, särskilt i form av teknisk kunskap och verksamhetskunskap. Att kommunikationen inom dyaden är ändamålsenlig, vilket är viktigt för att skapa förståelsemellan varandra. Dessutom är det viktigt att kundens projektgrupp arbetar med de interna affärsprocesserna: dels för att förbättra de processer som inte fungerar, dels för att uppnå en högre förståelse för vilka behov som finns och dels för att optimera passformen till affärssystemet. Slutligen är det viktigt att det finns utbildade superanvändare som stöttar och sprider kunskap till användarna av affärssystemet. Kunskapsbidraget från denna studie är två indikatorer som adderats i den modifierade analysmodellen, vilka är Grad av stöd från superanvändare och Ökad kontroll.