En återkommande uppgift för sjuksköterskor på en somatisk slutenvårdsavdelning är att på ett tryggt och säkert sätt lämna över information och ansvar om patienterna vid slutet av arbetspasset. Bedsiderapportering är en överrapporteringsmetod som möjliggör patientdeltagande. Fördelarna till trots, så verkar det vara en anonym företeelse på svenska vårdavdelningar. I denna litteraturöversikt var syftet att undersöka hur bedsiderapportering vid skiftbyte, inom somatisk slutenvård, påverkar patientsäkerheten. Sjuksköterskor anser att patientsekretessen är en anledning till oro, vilket inte delas av patienterna. Vid bedsiderapportering kan även säkerhetskontroll av patient genomföras. I Sverige verkar det finnas ytterst lite forskning inom området, och mer svensk forskning vore önskvärt. Överrapportering inom somatisk slutenvård är ett vanligt förekommande inslag i sjuksköterskans vardag, vilket ska vara ett tillfälle att erbjuda patientsäker vård som innebär skillnad i vårdkvalitet för den enskilde patienten. Information om överrapporteringsmetoder bör ges under sjuksköterskans yrkesförberedande utbildning, för att främja patientsäkerhet. Bedsiderapportering är en överrapporteringsmetod som involverar patienten vilket talar för en förbättrad patientsäkerhet.

<p>Bakgrund: Det är vanligt att sjukvårdspersonal inom den slutna somatiska vården vårdarpatienter med psykisk sjukdom. Eftersom den slutna somatiska vården ofta inte är anpassadtill att vårda psykiskt sjuka och personalen oftast inte har någon psykiatrisk vidareutbildning,är det viktigt att få reda på vilka faktorer som påverkar vårdandet av psykiskt sjuka patienter idetta vårdsammanhang. Syfte: Syftet är att belysa de faktorer som påverkar vårdandet avpatienter med psykisk sjukdom i den slutna somatiska vården. Metod: Studien ärlitteraturbaserad och grundad på sju vetenskapliga artiklar, både kvantitativa och kvalitativa,granskade med hjälp av kvalitetsgranskningsmallar. Resultat: Tre teman framkom: rädsla,olämplig arbetsmiljö och utbildning. I temat utbildning framkom även underkategorinnegativa attityder till följd av brist på utbildning och erfarenheter. Slutsats: För att underlättavårdandet av psykiskt sjuka i den slutna somatiska vården krävs det en arbetsmiljö som ärutformad på ett sätt som är lämplig vid vårdandet av psykiskt sjuka. Detta kan minska rädslanhos personalen och underlätta sjukvårdspersonalens arbete. Det finns även ett behov av merutbildning och erfarenhet för att öka kompetensen och för att minska negativa attityder.</p>

The purpose of this study is tounderstand the approach that the staff who works in the aftercare for juvenileoffenders have to the organizational structure in the organization they workin. SiS is the authority which is taking care of the juvenile offenders if theybeen sentence to closed youth institutional care, when they are done it is thesocial service were the adolescent live which is responsible for the aftercare.This is decided by the law since 1999, if a young person between 15 and 17commit a serious crime, they can be sentenced to closed youth institutionalcare. The interest for this study was the aftercare and what possibleparticipant was involved in the aftercare for this young people. By looking upearlier research in the area and doing six different interviews with bothsocial workers, staff on the SiS-institution and an organization for ex convictthe purpose was examines. To analyze the interviews the theory called newinstitutionalism was used. The study shows that aftercare is individual and notall of these young people need aftercare but if it is going to work the firstcondition is that the adolescent him/herself want to have support by socialservice. Another condition is that SiS and social service have a goodcooperation with each other, the adolescent, the family and other importantparticipant. Everything in the care for these young people has to be individualbecause no one is the same, everyone has their own needs and limits. The studyalso shows that the staff has a different approach to the organizationalstructure, depending on which organization they work in and what position theyhave in the organization. The most common approach in this study was that theyhave to do their job to fix these young people, but they always have tostruggle to that fact that it is other people who set the law and the rulesthat they are going work from.

Bakgrund: Det är vanligt att sjukvårdspersonal inom den slutna somatiska vården vårdarpatienter med psykisk sjukdom. Eftersom den slutna somatiska vården ofta inte är anpassadtill att vårda psykiskt sjuka och personalen oftast inte har någon psykiatrisk vidareutbildning,är det viktigt att få reda på vilka faktorer som påverkar vårdandet av psykiskt sjuka patienter idetta vårdsammanhang. Syfte: Syftet är att belysa de faktorer som påverkar vårdandet avpatienter med psykisk sjukdom i den slutna somatiska vården. Metod: Studien ärlitteraturbaserad och grundad på sju vetenskapliga artiklar, både kvantitativa och kvalitativa,granskade med hjälp av kvalitetsgranskningsmallar. Resultat: Tre teman framkom: rädsla,olämplig arbetsmiljö och utbildning. I temat utbildning framkom även underkategorinnegativa attityder till följd av brist på utbildning och erfarenheter. Slutsats: För att underlättavårdandet av psykiskt sjuka i den slutna somatiska vården krävs det en arbetsmiljö som ärutformad på ett sätt som är lämplig vid vårdandet av psykiskt sjuka. Detta kan minska rädslanhos personalen och underlätta sjukvårdspersonalens arbete. Det finns även ett behov av merutbildning och erfarenhet för att öka kompetensen och för att minska negativa attityder.

Affärssystemsprojekt är en väsentlig företeelse i organisationer. Allt ifrån små till större nationella och internationella företag har ett affärssystem som stöd för sina affärsprocesser. Införande och byte av affärssystem betraktas inom affärsvärlden som en av de mest krävande och riskfyllda förändringarna ett företag kan genomföra. Att studera affärssystemsprojekt är av intresse ur ett organisationsperspektiv eftersom resultatet får långvariga konsekvenser för organisationen. Interorganisatoriska affärssystemsprojekt består dessutom av parter från två organisationer, vilka har skilda typer av kompetenser och roller. I ett affärssystemsprojekt är begrepp som projektmål, tidsdimension, och interorganisatoriska team av vikt att diskutera. Kommunikation, funktionen som översättare mellan parterna och ledarnas delaktighet för att integrera informationsstrategier och affärsstrategier är, enligt tidigare forskning inom både informationssystems och projektforskning, av vikt att diskutera. Det finns olika synsätt på förändring och sambanden som råder vid genomförandet av affärssystemprojekt. Det ena är att projektdeltagarna bör vara slutna för förändring och det andra är att de bör vara öppna för förändring av projektmål, tid och team beroende på den kunskap som utvecklas. Studier som fokuserar på konsekvenser för organisationer av det ena eller andra synsättet är däremot begränsade. Studiens övergripande problem är att studera vilka konsekvenser det kan få för leverantörs respektive beställarorganisationerna om parterna är slutna respektive öppna för förändring. Avhandlingen avser att bidra till både näringsliv och affärssystemsforskningen genom att beskriva konsekvenser för leverantörs och beställarorganisationer av om parterna är slutna eller öppna för förändringar inom affärssystemsprojekt. Multipla och longitudinella fallstudier har genomförts för att uppmärksamma organisatoriska konsekvenser över tid. Studien har genomförts indelad i tre faser (1) en retrospektiv fas, (2) en observationsfas och (3) en longitudinell fas. Datainsamlingsmetoder som använts är intervjuer, observationer och dokumentgranskning för att beskriva konsekvenser för både leverantörs och beställarorganisationer som genomför affärssystemsprojekt. Resultaten visar att en öppenhet och en slutenhet för förändringar av projektmål, tid och team fick konsekvenser för de båda organisationerna. När båda parter var slutna för förändring blev det svårt att använda kunskap inom projekten. Leverantören identifierade strategiska lärandeprojekt innan de beslutade sig för att vara öppna för förändring. När beställarna var öppna för förändring och leverantören sluten för förändring genomförde beställarna lärande och förändringsprojekt utanför projekten och de gemensamma projekten sekventiellt. När båda parter var öppna för förändringar blev konsekvenserna varken system eller organisationsutveckling, vilket hade kunnat förväntas. Istället ledde det till kommunikationsbarriärer. I denna sammanläggningsavhandling sammanställs och beskrivs resultaten från studien av affärsystemsprojekt via fyra publicerade artiklar. / ERP-Projects are important activities within organizations. Most organizations use ERP-systems from small to large national and international companies. Actually, Business considers ERP projects as one of the most demanding and risky changes an organization can perform. An Investigation into ERP-projects is of interest from an organizational point of view because the result affects the organization in a long-term perspective. In addition, Interorganizational ERP-projects consists of team members from two different areas of business, who have different competencies and roles. Communication in-between the parties, the functionality for intermediary’s and the managers’ participation are important within information systems and project research. However, In ERP-projects are concepts such as project goal, timeframes and Interorganizational teams important to discuss. There are divergent approaches on change and associations that prevail in realization of the ERP-projects. One approach is that the project participants ought to be closed and the other is that they ought to be open for changes in project goals, time and team depending on the knowledge that is developed. The investigations comprehensive problem is to study organizational consequences within the supplier and the customers´ organizations if they are open or closed for change.   The aim of the dissertation is to contribute to both business and ERP research through a description of consequences for supplier and customer organizations if the parties are closed or open for change within ERP-projects.  Multiple and longitudinal case studies have been used to discover organizational consequences from a long-term perspective. The investigation is conducted in three phases (1) a retrospective phase (2) an observational phase and (3) a longitudinal phase. Data collection methods used is interviews, observations and document investigations to be able to describe consequences for both supplier and customers’ organizations that are performing ERP-projects. In the results, an openness and closeness to change of project goals, time frames and team resources within the projects were associated with consequences for both of the organizations. When both parties were closed to change it was difficult to utilize knowledge developed within the projects. The supplier identified strategical learning projects before they decided to be open for change. When the customers were open for change and the supplier closed for change the customers performed learning and change outside the common projects and the Interorganizational project sequential. When both parties were open for change the expected system and organizational development did not appear. Instead, when both parties had an openness for change there were plenty of communication barriers.  In this dissertation, the results from the investigation of ERP projects is compiled and described through four published articles.

Bakgrund: Läkemedelsrelaterade vårdskador framkom som ett av de största problem idagens hälso- och sjukvård. Sjuksköterskan hade stort ansvar för att värna ompatientsäkerhet vid hanteringen av läkemedel, men brist på detta kunde ha negativakonsekvenser i bland annat organisationen, patienterna och sjuksköterskan själv. Somteoretisk anknytning användes teorin av James Reason - Human error: models andmanagement. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vilka riskfaktorer som kundeorsaka fel vid läkemedelshantering utifrån sjuksköterskans ansvarsområde inom slutenvård. Metod: Arbetet gjordes som en litteraturöversikt, vid vilket artiklarna söktes viadatabaserna Pubmed och Cinahl, där användes samma kombinationer av söktermer i bådadatabaser för att få fram de femton relevanta artiklarna. Efter noggrant bearbetning ochanalys av artiklarna utformades fyra huvudområden. Resultat: Huvudområdena somframkom var brist på kompetens och kunskap, organisatoriska faktorer,arbetsmiljörelaterade orsaker samt brist på kommunikation. Diskussion: Sjuksköterskansvälmående ansågs ha en stark koppling till att felaktigheter vid hantering av läkemedelkunde förekomma. Detta innebar att organisation måste samarbeta med alla vårdaktörerframförallt med sjuksköterskorna för att kunna identifiera var i organisation förelåg felet,och varför skyddsbarriärer misslyckades. Slutsats: Förbättrad kunskap kring olika riskersom kunde uppstå i samband med läkemedelshantering krävdes för att höja patientsäkerhetoch effektivisera vården. / <p>Godkännande datum: 19-12-11</p>

No description available.

<p>Sluten ungdomsvård infördes som påföljd för unga lagöverträdare 1999. Påföljden ersatte till stor del möjligheten att döma ungdomar till fängelse. 30 ungdomar som genomfört verkställigheten av sluten ungdomsvård tvångsomhändertogs direkt efteråt. Individen går då från straffrätt till socialrätt. Ingen tidigare forskning har genomförts kring denna övergång. Uppsatsens syfte var att klargöra och jämföra de olika lagstiftningarna. Syftet var vidare att undersöka hur personal på ungdomshemmen arbetar med och hanterar de svårigheter som kan uppstå då ungdomarna går från sluten ungdomsvård till socialvård. Uppsatsen är en rättsligt inriktad kvalitativ studie. Lagtext, förarbeten och betänkanden har studerats och därefter kompletterats med intervjuer med personal på ungdomshemmen. Studien visade att det finns grundläggande skillnader i de två olika lagstiftningarna, men att de påminner om varandra i verkställigheten. Resultaten visade vidare att behandlingspersonalen upplever svårigheter med övergången från sluten ungdomsvård till tvångsvård. Resultaten analyserades utifrån sociologiska teorier som satte forskningsproblemet i ett samhälleligt perspektiv. Utifrån Foucaults teorier kan övergången ses som en förlängning av straffet. Garland resonerar kring hur andra aktörer inlemmats i det straffande systemet. Studien har visat att socialrätten kan ses som ett exempel på detta.</p>

Sluten ungdomsvård infördes som påföljd för unga lagöverträdare 1999. Påföljden ersatte till stor del möjligheten att döma ungdomar till fängelse. 30 ungdomar som genomfört verkställigheten av sluten ungdomsvård tvångsomhändertogs direkt efteråt. Individen går då från straffrätt till socialrätt. Ingen tidigare forskning har genomförts kring denna övergång. Uppsatsens syfte var att klargöra och jämföra de olika lagstiftningarna. Syftet var vidare att undersöka hur personal på ungdomshemmen arbetar med och hanterar de svårigheter som kan uppstå då ungdomarna går från sluten ungdomsvård till socialvård. Uppsatsen är en rättsligt inriktad kvalitativ studie. Lagtext, förarbeten och betänkanden har studerats och därefter kompletterats med intervjuer med personal på ungdomshemmen. Studien visade att det finns grundläggande skillnader i de två olika lagstiftningarna, men att de påminner om varandra i verkställigheten. Resultaten visade vidare att behandlingspersonalen upplever svårigheter med övergången från sluten ungdomsvård till tvångsvård. Resultaten analyserades utifrån sociologiska teorier som satte forskningsproblemet i ett samhälleligt perspektiv. Utifrån Foucaults teorier kan övergången ses som en förlängning av straffet. Garland resonerar kring hur andra aktörer inlemmats i det straffande systemet. Studien har visat att socialrätten kan ses som ett exempel på detta.

Syftet med studien var att belysa hur professionella från två olikaverksamheter, en öppenvårdsmottagning och en slutenvårdavdelning, tänker kring självskadebeteende och sitt arbete medindivider med denna problematik. Studiens frågeställningar var;hur tänker professionella kring självskadebeteende och dessbehandlingsarbete. Vilka likheter och skillnader finns det mellanen öppenvårdsmottagning och en sluten vårdavdelning. Studienutgår från en hermeneutisk forskningstradition och bygger påsemistrukturerade intervjuer med fyra professionella inomområdet. Studiens teoretiska utgångspunkter är det professionellaförhållningssättet och behandlingsrelationen mellan professionellaoch individer med självskadebeteende. Resultatet visar på attprofessionellas personliga egenskaper är det som är viktigast imötet med individer som har ett självskadebeteende. DBTbehandlinghar visat sig vara en effektiv metod, men andrametoder som används är även miljöterapi och motiverande samtal.Det är problematiskt att jämföra behandlingsarbetet mellan öppenochslutenvård då verksamheterna har olika förutsättningar.