Revisionsplikten i Sverige avskaffades för några år sedan för de minsta aktiebolagen och idag är det ett omdiskuterat ämne. Det är dock först nu som effekterna börjar visa sig. Idag är det cirka 80 procent av de minsta bolagen som inte anlitar en revisor. Studien har utförts ur företagens perspektiv och syftet med vår studie har varit att undersöka om bolag som inte anlitar en revisor har fattat ett ekonomiskt rationellt beslut. För att genomföra studien har vi använt oss av kvantitativ metod med deduktiv ansats som utgått från positivistisk kunskapssyn.   Vi har bland annat undersökt om ett antal nyckeltal skiljer sig mellan reviderade och oreviderade bolag. Nyckeltalen som vi har undersökt är “avkastning på eget kapital”, skuldsättningsgrad samt två olika nyckeltal för räntenivåer. Det kan finnas många skäl till varför nyckeltalen skiljer sig åt mellan grupperna därför har vi även tagit ett antal förklaringsvariabler i beaktande. Exempel på sådana förklaringsvariabler är omsättning och bransch. Till vår hjälp har vi laddat ner data från företagens årsredovisningar från cirka 70 000 bolag genom en databas.   Vi har även undersökt om företagsägarna anser att nyttan med revision överväger kostnaderna samt om utbildningsnivån inom redovisning skiljer sig mellan bolag som anlitar och inte anlitar revisor. Vi undersökte också hur rationellt företagsägarna agerar samt ett av studiens delsyften var att undersöka om oreviderade bolag köper mer hjälp med bokföringen än reviderade bolag. Urvalsramen bestod av företag som inte omfattas av revisionsplikt. För att genomföra studien har vi skickat ut en enkät via sms till 2 000 små onoterade aktiebolag.   Totalt formades sju nollhypoteser varav fyra fick förkastas. Slutsatserna av studien visade att bolag inte fattar ett ekonomiskt rationellt beslut med att inte anlita en revisor om de är i stort behov av extern finansiering. Anledningen är att dessa bolag betalar högre räntor som vid en hög belåning kan skillnaden i ränta mellan reviderade o oreviderade företag vara högre än revisionsarvodet. För övriga bolag som inte har stora skulder finner studien bevis för att företagsägarna fattar ett ekonomiskt rationellt beslut med att inte anlita en revisor eftersom de inte påverkas av räntenivåerna. Studien visade också att bolag utan revisor har lägre omsättning och lönsamhet samt har en lägre skuldsättningsgrad. Från enkäten kom vi fram till att företagsägare som inte anlitar en revisor har en högre utbildningsnivå inom redovisning/bokföring. Vi fann däremot inga bevis för att oreviderade företag köper mer konsultation inom redovisning än reviderade bolag.

Syfte: K3-regelverket kom att bli tvingande för företag att tillämpa från januari i år. En nyhet med regelverket var komponentavskrivning, en avskrivningsmetod som innebär att företagens tillgångar ska delas in i olika komponenter som är av betydelse och som har en nyttjandeperiod som väsentligt skiljer sig från hela tillgången i sig. SABO var redan innan införandet kritisk till metoden och uttalade sig om att byggnader är komplexa tillgångar och menar att metoden innebär att kostnaden kommer att överstiga nyttan, speciellt för fastighetsbolagen. Med det som utgångspunkt kommer studiens syfte att behandla hur ledande befattningshavare i allmännyttiga bostadsföretag tillämpar och upplever det strikta kravet på komponentavskrivning. Vidare undersöks vilka faktorer som kan tänkas påverka det föregående. Metod: Studien utgår från en tolkande forskningstradition som ämnar att skapa en bättre förståelse kring hur ledande befattningshavare i allmännyttiga bostadsföretag upplever komponentavskrivning och hur tillämpningen av metoden kommer att ske. För att kunna genomföra studien ansågs en kvalitativ forskningsdesign och en deduktiv forskningsansats vara bäst lämpad för studiens syfte. Som tillvägagångssätt har semistrukturerade intervjuer tillämpats. En beskrivande analys har använts och grundar sig i studiens två delsyften. Resultat och slutsats: Utifrån studien har det konstaterats att företag tillämpar och upplever metoden olika. Det har även framkommit ett antal faktorer som påverkar hur metoden upplevs och tillämpas bland allmännyttiga bostadsföretag. Faktorer som anses påverka hur metoden upplevs är att det råder såväl osäkerhet som informationsasymmetri på marknaden. Innebörden av att regelverket är principbaserat har också betydelse för företagens upplevelse. Andra faktorer som kan påvisas ha påverkan för metodens tillämpning är företagens storlek. Förslag till vidare forskning: Studien är av kvalitativ art vilket gör att den ej kan ses som generaliserbar då den inte är tillräckligt omfattande. När undersökningen kring syftet påbörjades fanns tron om att de representerade företagen hade kommit längre i arbetet med implementeringen av komponentavskrivning. Förslag till vidare forskning är därför att om ett antal år studera ämnesområdet igen då det skulle vara intressant att se hur metoden har utvecklats, gällande hanteringen samt om det skett någon åtstramning i regelverket.

This dissertation consists of three papers that examine how aspects of public policy may impact private sector corporate governance. The first two examine the relationship between personal-tax policy and corporate agency costs. The first paper is a theoretical analysis based on an agency model of managerial behavior. A unique element of this paper is that it assumes a discontinuous compensation function, which reflects the occurrence of performance thresholds associated with the dismissal incentive and many common bonus plans. The analysis results in three main findings. First, the relative magnitude of proportional taxation has an indeterminate effect on managerial performance. Second, an increase in tax progressivity is associated with reduced managerial performance and increased agency costs. Third, the inclusion of performance thresholds and compensation discontinuities can cause tax system changes to have surprisingly large impacts on managerial performance. The second paper is an empirical investigation of the relationship between personal-tax progressivity and corporate operating efficiency. The analysis is based on variations in across-state tax policy and utilizes a sample of US-based firms. Using matched-pair testing and regression analysis, evidence is found that is consistent with the hypothesis that increased personal-tax progressivity negatively impacts managerial performance. Together, the analysis contained in the first two papers suggests a need to further examine the relationship between personal taxation and corporate agency costs, an issue that is largely absent from the research literature. The third paper investigates whether variations in state corporate law affect firm value. Previous research in this area generally treats all states other than Delaware as having homogeneous corporate law. I relax this assumption and analyze a large panel sample of US firms. Evidence is found that Delaware firms are worth more, on average, than non-Delaware firms. However, this effect is not consistent across all non-Delaware jurisdictions. The valuation differences are correlated to differences in statutory law. Specifically, corporate law that provides greater entrenchment of management is associated with reduced firm value. The results indicate that corporate law does affect corporate governance. Furthermore, the findings are inconsistent with the “race to the bottom” theory of corporate law.

This dissertation consists of three papers that examine how aspects of public policy may impact private sector corporate governance. The first two examine the relationship between personal-tax policy and corporate agency costs. The first paper is a theoretical analysis based on an agency model of managerial behavior. A unique element of this paper is that it assumes a discontinuous compensation function, which reflects the occurrence of performance thresholds associated with the dismissal incentive and many common bonus plans. The analysis results in three main findings. First, the relative magnitude of proportional taxation has an indeterminate effect on managerial performance. Second, an increase in tax progressivity is associated with reduced managerial performance and increased agency costs. Third, the inclusion of performance thresholds and compensation discontinuities can cause tax system changes to have surprisingly large impacts on managerial performance. The second paper is an empirical investigation of the relationship between personal-tax progressivity and corporate operating efficiency. The analysis is based on variations in across-state tax policy and utilizes a sample of US-based firms. Using matched-pair testing and regression analysis, evidence is found that is consistent with the hypothesis that increased personal-tax progressivity negatively impacts managerial performance. Together, the analysis contained in the first two papers suggests a need to further examine the relationship between personal taxation and corporate agency costs, an issue that is largely absent from the research literature. The third paper investigates whether variations in state corporate law affect firm value. Previous research in this area generally treats all states other than Delaware as having homogeneous corporate law. I relax this assumption and analyze a large panel sample of US firms. Evidence is found that Delaware firms are worth more, on average, than non-Delaware firms. However, this effect is not consistent across all non-Delaware jurisdictions. The valuation differences are correlated to differences in statutory law. Specifically, corporate law that provides greater entrenchment of management is associated with reduced firm value. The results indicate that corporate law does affect corporate governance. Furthermore, the findings are inconsistent with the “race to the bottom” theory of corporate law.

Universiẗat, Diss.--Freiburg (Breisgau), 1998.

NY, Columbia Univ., Graduate School of Arts and Sciences, Diss.--New York, 2004. / Kopie, ersch. im Verl. UMI, Ann Arbor, Mich. - Enth. 3 Beitr.

Univ., Diss.--Bern, 2007.

Wash., Univ. of Washington, Diss.--Zugl.: Seattle, 2004. / Kopie, ersch. im Verl. UMI, Ann Arbor, Mich. - Enth. 4 Beitr.

Conn., Yale Univ., Diss.--New Haven, 2005. / Kopie, ersch. im Verl. UMI, Ann Arbor, Mich.

Fern-Univ., Habil.-Schr.--Hagen, 2004.