No description available.

Konceptuella modeller är vanligt förekommande i plandriven utveckling men åsikterna om vad konceptuell modellering är och bör användas till är vitt skilda. Agil systemutveckling har växt fram som en motreaktion på den plandrivna systemutvecklingen och forskning har visat att många traditionella verktyg som förknippas med plandriven utveckling förkastas i detta relativt nya sätt att arbeta. Syftet med denna studie är att belysa hur yrkesverksamma inom agila projekt ser på konceptuell modellering i relation till det agila manifestet. Detta har åstadkommits genom intervjuer med flera utövare av agila projektmetoder. Studien visar att det agila manifestet har låg grad av förankring hos utövarna av agila metoder och att endast vissa av principerna efterlevs. Konceptuella modeller är vanligt förekommande i agila projekt och används i samma typer av aktiviteter som i plandriven utveckling. Motiven bakom användandet i agila projekt är relaterade till de konceptuella modellernas egenskaper som visualiserings- och kommunikationsverktyg.

Istället för att arbeta enligt den traditionella vattenfallsmetoden så blir det allt vanligare att projekt använder sig av agila metoder. Det agila ramverket föreskriver att det inte ska finnas någon projektledare i agila projekt och tillför istället agila roller. Trotts att det agila ramverket menar att det inte ska finnas någon projektledare i agila projekt så visar studier att det ändå ofta finns en agil projektledare. Syftet med denna studie är att undersöka den agila projektledarens roll i agila projektEn djupare undersökning av hur den agila projektledarens roll kan se ut i ett svenskt företag utfördes genom kvalitativa intervjuer med två intervjupersoner från ett företag. Kvalitativ textanalys av tre stycken blogginlägg skrivna av agila projektledare på webbsidor har genomförts för att få en mer internationell syn på den agila projektledarrollen.Resultaten från studien visar att det finns behov av en agil projektledare i vissa agila projekt.Stora komplexa projekt som behöver mycket ledning kan ha stor nytta av en agil projektledare. Även när projektet producerar en produkt till en kund så finns det anledning till att ha en agil projektledare som ansvarar för affären med kunden och ekonomin.I studien presenterats olika roller som den agila projektledaren kan ha och viktiga egenskaper som den agila projektledaren behöver för att vara framgångsrik.

<p>Enligt statistik från The Standish Group’s artikel Extreme Chaos (2001) tenderar IT-projekten att oftare få problem med tid, kostnad och kvalité aspekten i jämförelse med andra typer av projekt. I vår uppsats vill vi försöka förstå vad det är som skiljer IT-projekt i jämförelse med andra projekt. Kan det exempelvis vara så att man använder sig av fel projektledningsmodell?</p><p> </p><p>I denna studie har vi jämfört hur projekt utförts i byggbranschen respektive IT-branschen. Under studiens gång har fyra intervjuer inom dessa sektorer utförts, studien har även införskaffat ytterligare betydande information genom två expertintervjuer inom området. Studien är uppbyggd kring en rubrikstruktur utifrån viktiga kriterier som Extreme Chaos (2001) tar upp, även några kriterier från teorin ligger till grund för denna struktur. Det vi hittade var att det är av stor betydelse att man verkligen är införstådd med vad kunden vill få ut av projektet, att man verkligen talar samma språk. Att man använder sig av en begreppslista för att förtydliga svårbegripliga ord.</p><p> </p><p>Studien framhäver även att projektledarens roll inom IT-projekt mer är av stödjande karaktär i jämförelse med bygg, där projektledarrollen mer är av styrande karaktär. Det finns även tydliga tecken på att projektledningsmodellen har en stor betydelse för projektets utgång. Inom IT-projekt är ofta vägen till resultatet tämligen diffus på grund av dess komplexitet. Analysen visar en illustration över hur vi ser på projektutförandet. Den visar att det finns två typer av IT-projekt, den ena är industri-IT, vilket vi menar är installationer av redan färdigutvecklade produkter. Den andra är innovativ-IT, vilket vi menar är IT-projekt där målet är känt men vägen dit är okänd. I dessa fall är det av fördel att använda sig av en iterativ metod som exempelvis Scrum för att successivt ta sig an IT-projektet.</p>

Enligt statistik från The Standish Group’s artikel Extreme Chaos (2001) tenderar IT-projekten att oftare få problem med tid, kostnad och kvalité aspekten i jämförelse med andra typer av projekt. I vår uppsats vill vi försöka förstå vad det är som skiljer IT-projekt i jämförelse med andra projekt. Kan det exempelvis vara så att man använder sig av fel projektledningsmodell?   I denna studie har vi jämfört hur projekt utförts i byggbranschen respektive IT-branschen. Under studiens gång har fyra intervjuer inom dessa sektorer utförts, studien har även införskaffat ytterligare betydande information genom två expertintervjuer inom området. Studien är uppbyggd kring en rubrikstruktur utifrån viktiga kriterier som Extreme Chaos (2001) tar upp, även några kriterier från teorin ligger till grund för denna struktur. Det vi hittade var att det är av stor betydelse att man verkligen är införstådd med vad kunden vill få ut av projektet, att man verkligen talar samma språk. Att man använder sig av en begreppslista för att förtydliga svårbegripliga ord.   Studien framhäver även att projektledarens roll inom IT-projekt mer är av stödjande karaktär i jämförelse med bygg, där projektledarrollen mer är av styrande karaktär. Det finns även tydliga tecken på att projektledningsmodellen har en stor betydelse för projektets utgång. Inom IT-projekt är ofta vägen till resultatet tämligen diffus på grund av dess komplexitet. Analysen visar en illustration över hur vi ser på projektutförandet. Den visar att det finns två typer av IT-projekt, den ena är industri-IT, vilket vi menar är installationer av redan färdigutvecklade produkter. Den andra är innovativ-IT, vilket vi menar är IT-projekt där målet är känt men vägen dit är okänd. I dessa fall är det av fördel att använda sig av en iterativ metod som exempelvis Scrum för att successivt ta sig an IT-projektet.