• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 581
  • 413
  • 382
  • 154
  • 13
  • 10
  • 2
  • 1
  • Tagged with
  • 1564
  • 1564
  • 1174
  • 1085
  • 858
  • 855
  • 226
  • 220
  • 220
  • 133
  • 126
  • 124
  • 123
  • 121
  • 121
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
291

Etude de l'iridescence d'une bactérie marine, Cellulophaga lytica : caractérisation physico-optique, microbiologique et écologique

Kientz, Betty 21 November 2012 (has links) (PDF)
Lors de la prospection de bactéries d'intérêt dans le milieu marin, nous avons isolé des colonies aux couleurs brillantes sous illumination directe, ressemblant à l'iridescence de certains papillons. L'iridescence est une couleur physique induite par des structures nanoscopiques périodiques. Ce phénomène est peu détaillé chez les procaryotes. Dans cette thèse nous avons souhaité caractériser le phénomène par des analyses physico-optiques,microbiologiques et écologiques. La souche fut identifiée comme appartenant à l'espèce Cellulophaga lytica.Les premières étapes ont permis d'illustrer le phénomène et de prouver une coloration structurale des colonies par microspectrophotométrie. Une comparaison de diverses souches a démontré l'iridescence singulière de C. lytica,dénommée iridescence " glitter-like ". Nous avons ainsi proposé la première classification des iridescences bactériennes. Certaines souches du même phylum Bacteroidetes exprimaient le phénomène. Un lien entre cette iridescence et la motilité " gliding " fut mis en évidence. De façon intéressante, l'iridescence était conservée en conditions mimant le biotope C. lytica. De plus, diverses souches marines iridescentes ont pu être ré-isolées. Elles étaient particulièrement abondantes sur les macro algues (rouges, brunes), mollusques, cnidaires et dans l'eau de mer. Nous supposons alors que ce phénomène pourrait avoir des rôles bio-écologiques. Grâce à la microscopie électronique à transmission et une modélisation, nous avons pour la première fois élucidé des structures reponsables d'une iridescence bactérienne : une organisation populationnelle de cellules alignées équidistantes.Les bases fondamentales et méthodologiques de l'iridescence bactérienne sont données dans cette thèse. Les applications correspondraient aux domaines des nanotechnologies et de la biomimétique.
292

Etude de l'iridescence d'une bactérie marine, Cellulophaga lytica : caractérisation physico-optique, microbiologique et écologique

Kientz, Betty 21 November 2012 (has links) (PDF)
Lors de la prospection de bactéries d'intérêt dans le milieu marin, nous avons isolé des colonies aux couleurs brillantes sous illumination directe, ressemblant à l'iridescence de certains papillons. L'iridescence est une couleur physique induite par des structures nanoscopiques périodiques. Ce phénomène est peu détaillé chez les procaryotes. Dans cette thèse nous avons souhaité caractériser le phénomène par des analyses physico-optiques,microbiologiques et écologiques. La souche fut identifiée comme appartenant à l'espèce Cellulophaga lytica.Les premières étapes ont permis d'illustrer le phénomène et de prouver une coloration structurale des colonies par microspectrophotométrie. Une comparaison de diverses souches a démontré l'iridescence singulière de C. lytica,dénommée iridescence " glitter-like ". Nous avons ainsi proposé la première classification des iridescences bactériennes. Certaines souches du même phylum Bacteroidetes exprimaient le phénomène. Un lien entre cette iridescence et la motilité " gliding " fut mis en évidence. De façon intéressante, l'iridescence était conservée en conditions mimant le biotope C. lytica. De plus, diverses souches marines iridescentes ont pu être ré-isolées. Elles étaient particulièrement abondantes sur les macro algues (rouges, brunes), mollusques, cnidaires et dans l'eau de mer. Nous supposons alors que ce phénomène pourrait avoir des rôles bio-écologiques. Grâce à la microscopie électronique à transmission et une modélisation, nous avons pour la première fois élucidé des structures reponsables d'une iridescence bactérienne : une organisation populationnelle de cellules alignées équidistantes.Les bases fondamentales et méthodologiques de l'iridescence bactérienne sont données dans cette thèse. Les applications correspondraient aux domaines des nanotechnologies et de la biomimétique.
293

Vårdträdens resa i tid och tanke : en komparativ studie över tid om bakomliggande orsaker till ett landskapselements uppkomst

Holmqvist, Stefan January 2018 (has links)
Vårdträdet är ett landskapselement som har sitt kulturella ursprung i hedniska tider av träddyrkan. Dessa träd har förts från heliga lundar in till gårdsplanerna där de har planterats för att sedan tjäna som symbol för gårdens lycka eller olycka beroende på trädets hälsa och hur behandlingen av trädet utförts. I moderna tider tenderar vi att istället för en tro på ödet och sökandet efter omen för att sia om framtiden, resonera med hjälp av logik och rationalitet för att tolka vår omgivning. Hur dessa sätt att tänka står i kontrast till varandra har varit utgångspunkten för denna studien. Vårdträdet har tjänat som symbol för detta då landskapselementet fortfarande existerar på den skånska landsbygdens gårdstomter precis som det gjort i hundratals år. Hur kulturen, och resonerandet kring träden i fråga ser ut idag i jämförelse med då är dock den intressanta frågan och syftet med studien har varit att få en djupare förståelse för detta. Genom detta kan ett bidrag ges till diskussionen kring varför platser ser ut som de gör. Frågeställningen för studien har därför blivit "Vilka faktorer i då- och nutid ligger bakom skapandet av landskapselementet vårdträd?" Undersökningsmetoden som valts för detta har till en början varit att studera frågelistor från Lunds universitets Folklivsarkiv. Vidare har djupintervjuer genomförts tillsammans med människor som har ett vårdträd växande i anslutning till gården de bor på. På detta sätt har en historisk inblick skapats om vårdträden som sedan kan ställas i kontrast emot dagens människors tänkande om samma sorts träd. Resultaten visar på att vissa kulturella fenomen lever kvar medan andra har förändrats. Vårdträden anses idag liksom då, som kulturarvsobjekt som "tillhör gården". Träden används också fortfarande som socialiseringsplats samt som solskydd och i viss mån som offerplats av gröt på julen samt att trädet får växa fritt. Hur kulturen dock skiljer sig visar sig i hur rädslan vid trädets behandling ej existerar i samma grad längre. Vårdträden respekteras då liksom nu, men tron om bestraffning och otur vid "illa" behandling av vårdträdet är ej lika starkt manifesterat i de intervjuades tankar som det tenderade att vara enligt frågelistorna. Då vårdträden i traditionell mening ej rördes över huvud taget, gallras träden idag utan större eftertanke. Vad likheterna gällande synen på träden som kulturarvssymbol beror på, kan vara att träden p.g.a. sina höga åldrar genom denna konstant tillskrivs ett historiskt värde genom berättelser som hela tiden tillskrivs trädet desto äldre det blir. Därför har vårdträdet då liksom nu många gånger tjänat som släktklenod för gårdens invånare där minnen från alla livets skeden är knutna. Skiljaktigheterna kan bero på hur dagens rationella och logiska tänkande skiljer sig från folktrons ej ifrågasättande och okritiska synsätt. På grund av detta tenderar personerna att vifta bort de historiska föreställningarna och behandla sina vårdträd som de vill. Dock lever möjligen vårdträdskulturen kvar även som ett "mekaniskt" handlande, dvs att planteringen i sig, att träden ej rörs och att "ta i trä" är handlingar som utförs av automatisk karaktär utan att reflektera över deras historiska innebörd. Oavsett vad, fortsätter i alla fall vårdträdet vara ett inslag på den skånska landsbygden.
294

Untersuchungen zur ernährungsphysiologischen Bewertung unterschiedlich behandelter Sojabohnen in der Broilerernährung / Investigations about evaluation of nutritional and physiological effects of differently treated soybeans in chicken diets

Oumer Ahmed, Nassir 17 May 2001 (has links)
Ziel der vorliegenden Arbeit war es, den Einfluss von unterschiedlich behandelten Sojabohnen in einer Broilerration (Mais und behandeltes Soja) auf die ernährungsphysiologischen Parameter beim wachsenden Küken zu prüfen. Unter Berücksichtigung der Einflussgrößen (z. B. Zeit, mechanischer Energieeinsatz und Futterstruktur), die die Effektivität der Futterbearbeitungsverfahren beeinflussen, wurde zunächst die Behandlung einer einheitlichen Charge von Vollfettsojabohnen unter folgenden technische Bedingungen vorgenommen: A: Walzenstuhl (WS) + Konditionierung (40 min./100 °C, Standardverfahren); B: WS + Konditionierung (40 min./100 °C) + Flockierung; C: WS + Konditionierung (10 min./100 °C); D: WS + Konditionierung (10 min. /100 °C) + Expandieren (20 kWh/t); E: Hammermühle (HM) + Konditionierung (10 min./100 °C) + Extrusion (15 kWh/t); F: HM + Konditionierung (10 min./100 °C), G: HM + Konditionierung (10 min./100 °C) + Expandieren (20 kWh/t); H: HM + Expandieren (20 kWh/t); I: HM + Expandieren (20 kWh/t) mit Dampfzufuhr; K: HM + Expandieren (40 kWh/t). Mit 6 ´ 10 männlichen Broilern der Herkunft Cobb wurde im Zeitraum vom 7. - 28. Lebenstag (LT) je Behandlung ein Wachstumsversuch durchgeführt. Während des Wachstumsversuchs wurden Daten zum Futterverzehr, Lebendmassezuwachs und Futteraufwand sowie Energie- und Proteinansatz über Körperanalyse erfaßt. Die ileale Aminosäureverdaulichkeit der einzelnen Mischungen wurde in jeweils 4 gepoolten Chymusproben (9 Tiere / gepoolte Probe) mit Hilfe eines Indikators (HCl-unlösliche Rohasche, Zusatz von 1 % Celite) nach Verfütterung vom 21. - 28. LT bestimmt. Parallel zum Wachstumsversuch wurde ein Stoffwechselversuch (6 männliche Küken der Herkunft Cobb je Behandlungsstufe) im Zeitraum vom 15. - 21. LT bei Fütterung der Versuchsmischung durchgeführt. Dabei erfolgte 3-mal täglich eine quantitative Exkrementsammlung. Neben der N- Bestimmung in den Exkrementen der Basis für die N-Bilanzmessung wurde der Bruttoenergiegehalt erfaßt und auf dieser Grundlage der Gehalt an N-korrigierter umsetzbarer Energie (MEn) in den Futtermischungen bestimmt. Weiterhin wurde aus den Daten der Bilanzmessungen der physiologische Nutzwert (PNu) als Kriterium der Proteinqualitätsbeurteilung sowie die Lysinwirksamkeit abgeleitet. Am Ende des Stoffwechselversuchs wurden die Tiere geschlachtet und die Trypsinaktivität im Chymus des Jejunums bestimmt. Die Ergebnisse lassen sich folgendermaßen zusammenfassen: 1. In Abhängigkeit von den gegebenen Bedingungen der Futterbehandlungsverfahren konnten unterschiedliche Trypsininhibitoraktivitäten (TIA) in den behandelten Sojabohnen erzielt werden. Eine starke Reduzierung des TIA war insbesondere bei den behandelten Sojabohnen A bis G erkennbar. Die relative Restaktivität lag bei diesen Gruppen (im Vergleich zur rohen Sojabohne) bei 16-27 %. Im Gegensatz dazu wurde eine höhere relative Restaktivität in den behandelten Sojabohnen H, I und K in Höhe von 75 %, 32 % und 48 % festgestellt . 2. Die Futteraufnahme, Lebendmassezunahme und Futterverwertung waren bei der Gruppe H infolge der höchsten Restaktivität des Trypsininhibitors signifikant niedriger als bei der Kontrolle A und anderen Gruppen (B, C, D, E, F, G, I und K). Analog dazu führte die höchste TIA in den Sojabohnen H ebenfalls zu einem signifikant verminderten Nährstoffansatz im Ganzkörper. Der Einfluss der höchsten Restaktivität des Trypsininhibitors auf den PNu war bei Gruppe H wenig ausgeprägt. 3. Die N-korrigierte umsetzbare Energie in den Futtermischungen B (14,87 MJ /kg T) und F (14,70 MJ /kg T) war signifikant höher als bei der Kontrolle A (13,96 MJ /kg). Der Grund für die Steigerung der N-korrigierten umsetzbaren Energie bei B und F kann dabei in der möglichen Verbesserung der Energieverfügbarkeit durch die Behandlungsverfahren Flockierung und Expander liegen. 4. Aufgrund der höchsten Restaktivität des Trypsininhibitors wurde bei der Gruppe H eine verminderte ileale Aminosäure- und Stickstoffverdaulichkeit im Vergleich zu Kontrolle A und den anderen Gruppen (B, C, D un E) festgestellt. Durch zusätzliche Dampfzufuhr und Erhöhung des Energieeintrages in den Gruppen I bzw. K konnten die antinutritiven Faktoren in den Sojabohnen reduziert werden und demzufolge die ileale Aminosäure- und Stickstoffverdaulichkeit bei den Gruppen I und K gegenüber der Gruppe H signifikant verbessert werden. Obwohl bei der Gruppe H die ileale Lysinverdaulichkeit gegenüber der Kontrolle A signifikant niedriger lag, wurde in Bezug auf die Lysinwirksamkeit kein signifikanter Unterschied zwischen den Gruppen H und der Kontrolle A festgestellt. 5. Die Trypsinaktivität im Chymus wurde auch in Abhängigkeit von der Restaktivität des Trypsininhibitors in den Sojabohnen unterschiedlich beeinflusst. Eine signifikant verminderte Trypsinaktivität im Chymus war insbesondere bei den Gruppen H sowie K feststellbar.
295

Somatiska embryogenes-plantors överlevnad och höjdtillväxt vid fyra ljusförhållanden / Survival and height growth of somatic embryogenesis-seedlings in four different light conditions

Wetterskog, Robert January 2018 (has links)
Somatiska embryogenes är en mikroförökningsmetod som med hjälp av tillväxtreglerande medel får en växtdel att bilda skott och rötter i ett speciellt odlingssubstrat sterila förhållanden. Kunskapen vad gäller förutsättningar för groning och plantetablering efter detta laboratoriestudium är dock begränsad. I denna studie undersökte hur två kloner av SE-groddar av gran etablerade sig i olika ljusförhållanden avseende våglängd och intensitet i fyra växtmiljöer. Etableringen bedömdes utifrån plantornas överlevnad och höjdtillväxt. Vid sista inventeringstillfället var 62 SE-plantor vid liv och 18 plantor var döda. Ingen signifikant skillnad kunde påvisas i överlevnad mellan de olika växtmiljöerna, inte heller mellan klonerna i respektive miljö eller oberoende av miljö. Signifikant skillnad i höjdtillväxten mellan klonerna kunde påvisas inom alla växtmiljöer, men inte mellan växtmiljöerna oberoende av klon. Det fanns en tendens att ljusförhållanden med en ljusintensitet på 100 μmol och rött ljus inom våglängderna 610-760 nm gav bäst etablering för SE-groddarna. Studien visade också att det var skillnad i etablering mellan de två kloner som användes.
296

Value Activation with vertical annual rings : material, production, products

Sandberg, Dick January 1998 (has links)
Upprättat; 1998; 20140904 (dicsan)
297

A spatial analysis of Norwegian spruce cone developmental stages

Orozco, Alina January 2020 (has links)
The Norway spruce Picea abies is an economically important export to the Swedish economy. There are a number of environmental and endogenous factors that impact the generation time of this species meaning that it can take 20-25 years for a tree to mature. The long generation time creates a challenge for plant breeding programs in terms of how genetic mechanisms are able to be studied as well as how quickly trees can be produced for lumber. The characterization of gene expression patterns in the context of special tissue domains is essential to understanding the underlying functions behind complex biological systems and in the case of P. abies may prove more crucial to determining the activation of genes at specific reproductive growth points. There are several techniques available for the analysis of spatial expression profiles, however, the unique high throughput nature coupled to the morphological information provided by Spatial Transcriptomics creates new opportunities for exploratory analysis. Spatial Transcriptomics offers a distinct approach to answering fundamental questions about the genetic mechanisms that regulate reproductive phase change and cone-setting in conifers. This study focuses on spatial gene expression analysis and the integration of de novo transcriptome assembly contigs to confirm the spatial context of putatively discovered genes such as DAL1, DAL2, DAL3, and DAL10 from previous studies and to potentially localize transcripts that could not previously be identified due to the inability to obtain complete transcripts. The aim is to create a workflow to identify genes that contribute to the growth patterns in the naturally occurring acrocona mutant that could prove useful to improving tree breeding programs.
298

Processus d'évaluation et réponses émotionnelles chez les ovins: prévisibilité, contrôlabilité, correspondance aux attentes et contexte social

Greiveldinger, Lucile 26 October 2007 (has links) (PDF)
Le bien-être animal implique l'état physique mais également l'état mental. Les théories de l'évaluation en psychologie cognitive offrent un cadre conceptuel pour étudier le vécu émotionnel de l'animal qui est inféré de l'évaluation qu'il fait de la situation à laquelle il est confronté, de ses réponses comportementales et physiologiques. Les critères en fonction desquels les animaux évaluent leur environnement doivent être connus afin d'en déduire les émotions qu'ils pourraient ressentir. Nous avons montré que les ovins évaluent un événement en fonction : 1) de sa prévisibilité ; 2) de son adéquation avec les attentes préalablement construites ; 3) de la possibilité qu'ils ont de le contrôler ; 4) du contexte social (dominance/subordination) dans lequel il se produit. Ainsi, les ovins pourraient ressentir des émotions négatives telles que la peur, la colère, ou l'ennui, et des émotions positives comme le plaisir
299

ABCC11 dans le cancer du sein : régulation de l'expression par les stéroïdes et étude de la relation structure / activité (modélisation in Silico et rôle du polymorphisme génétique)

Meyer, Mylène 22 November 2010 (has links) (PDF)
Première cause de décès par cancer chez la femme, le cancer du sein développe souvent une résistance à la chimiothérapie pouvant impliquer des transporteurs ABC (ATP Binding Cassette). Ils transportent les médicaments hors de la cellule et diminuent leur efficacité thérapeutique. Nous nous sommes intéressés à la protéine ABCC11 ou MRP8 (Multidrug Resistance Protein 8), exprimée dans le sein et responsable de l'efflux de certains anticancéreux (5FdUMP et méthotrexate). Nous avons démontré que l'expression d'ABCC11 était dépendante des voies de signalisation impliquant ER (Récepteur aux œstrogènes) ou PR (Récepteurs à la Progestérone). De plus, le tamoxifène (antagoniste d'ER) et la dexaméthasone (activateur de PR), utilisés en association avec la chimiothérapie, induisent l'expression d'ABCC11 et influenceraient négativement la réponse aux traitements anticancéreux à base de substrats d'ABCC11. L'expression d'ABCC11 a été positivement corrélée à celles d'ER et PR dans des cancers du sein. En parallèle, nous avons généré 2 modèles in silico en conformation ouverte vers l'intracellulaire ou vers l'extracellulaire et identifier des acides aminés potentiellement critiques dans l'architecture de la protéine ainsi que dans la liaison avec certains substrats (5FdUMP et GMPc). Nous avons également généré les outils moléculaires permettant l'étude de l'impact de 13 SNP (Single Nucleotide Polymorphism) non synonymes d'ABCC11. En raison d'une instabilité des lignées cellulaires, l'étude n'a pu être menée à son terme. Notre travail a ainsi contribué à une meilleure caractérisation d'ABCC11 et souligne sa potentielle valeur pronostic et prédictive dans le traitement du cancer du sein.
300

Cultivo de células osteoprogenitoras em compósito 3-D hidroxiapatita-colágeno sob condições estática e dinâmica

Moura Campos, Doris 01 February 2012 (has links) (PDF)
L'organisme humain présente de nombreuses constantes de régénération tissulaires et c'est cette caractéristique essentielle qui maintient l'équilibre physiologique. Toutefois, l'existence de lésions importantes provoquée par un déséquilibre interne ou externe peut empêcher l'organisme de s'auto-régénerer. Dans ce cas, l'application des biomatériaux développés pour des applications biomédicales peuvent améliorer le processus de guérison. Pour les applications en tissus durs, les biomatériaux doivent posséder des propriétés similaires aux matrices naturelles tant sur le plan biologique que physico-mécanique. Dans les applications en bioingénierie osseuse, les composites à base de collagène (Col) et d'hydroxiapatite (HA) sont devenus tellement performant qu'ils peuvent être classifiés comme des matériaux biomimétiques. Cette thèse propose la production d'une matrice 3-D poreuse à base d'HA et de Col (50:50wt%). Ce composite réticulé par le glutaraldéhyde a été caractérisé par des différentes techniques et servira de support pour la culture cellulaire. Des cellules estromales ostéoprogénitrices ont été cultivées dans un environnement statique et dynamique (deux vitesse de flux) et leurs capacités de colonisation ainsi que leurs comportements d'adhésion, de prolifération, de différentiation seront observés. A travers les résultats de diffraction de rayons X et de spectroscopie infrarouge, il est possible d'affirmer la présence dans la matrice collagène d'une phase minérale peu cristalline constituée par de l'hydroxiapatite carbonatée du type-B déficiente en calcium. La viabilité cellulaire a été fortement influencée par les systèmes de culture au cours des 21 jours. Les résultats du système dynamique en haute vitesse montrent une excellente capacité du composite à supporter les processus cellulaires. Les cellules sont capables d'adhérer, de proliférer et de coloniser la matrice tridimensionnelle.

Page generated in 0.0589 seconds