No description available.

No description available.

SAMMANFATTNING   Syftet med detta examensarbete var att undersöka den fysiska aktiviteten hos barn och ungdomar med svårbehandlad fetma. Urvalet (n=58) kom till via ett konsekutivt urval vid Överviktsenheten, Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Data insamlades under tidsperioden februari 2008 till februari 2010 och omfattade barn och ungdomar med svårbehandlad fetma mellan 10 och 17 år. Information över deltagarnas fysiska aktiviteter insamlades med hjälp utav en subjektiv självrapporteringsmetod i form av en aktivitetsdagbok vilken sträckte sig över tre eller fyra på varandra följande dygn. Resultatet för samtliga deltagare visade ett medelvärde av PAL på 1,59. PAL är ett kvotvärde som beskriver den fysiska aktivitetsnivån. Det beräknas genom att dividera den totala energiomsättningen [TEE] med den basala ämnesomsättningen [BMR], som lägsta värde kan PAL anta siffran 1,0, vilket innebär att kroppen är i mental och fysisk vila. För gruppen pojkar var medelvärdet av PAL 1,60 och för gruppen flickor 1,56. Det fanns ingen signifikant skillnad i PAL mellan könen. Vid indelning av PAL i låg, moderat och hög aktivitetsnivå nådde 81 % upp till en låg aktivitetsnivå. 12 % uppnådde en moderat aktivitetsnivå och 7 % uppnådde en hög aktivitetsnivå. Slutsatsen av denna studie är att resultaten är representativa för de barn och ungdomar mellan 10 och 17 år med svårbehandlad fetma som finns inom Överviktsenhetens upptagningsområde.

Sammanfattning Syfte Syftet med denna studie var att undersöka om det skett en förändring i en grupp unga vuxnas upplevda stress mellan åren 2004-2010 och om detta samvarierar med fysisk aktivitet. Vidare ville vi undersöka om det fanns några skillnader mellan män och kvinnor.    Frågeställningar På vilket sätt kan respondenternas fysiska aktivitet och upplevda stress eventuellt ha förändrats? Hur ser ett eventuellt samband mellan fysisk aktivitet och stress ut? Hur ser ett eventuellt samband mellan olika stressorer och skattad stress hos deltagarna i studien ut? Studiens hypotes var att det fanns ett positivt samband mellan fysiskt aktivitet och avsaknad av stress, samt att det fanns skillnader mellan män och kvinnor. Metod Undersökningsgruppen bestod av deltagare i studien Skola-Idrott-Hälsa (SIH) som startade 2001 och genomfördes på Gymnastik- och idrottshögskolan. Vi har undersökt de deltagare som svarade på enkäten 2004 då de var 19 år samt samma grupp sex år senare då de besvarade enkäten 2010. Vårt urval blev totalt 274 respondenter som svarat på båda enkäterna. Deltagarna var födda år 1985.  Studien var kvantitativ och svaren behandlades i statistikprogrammet SPSS. Resultat och slutsats Resultatet visade att deltagarna i SIH-projektet angett att de blivit mindre stressade och mer fysiskt aktiva 2010. Fysiskt aktiva män var inte lika stressade som icke fysiskt aktiva män. Detta samband såg vi inte hos kvinnor. Underökningen visade att kvinnorna angett sig som mer stressade än männen. Arbete, utbildning och tid är de stressorer som flest deltagare uppgett leda till stress. Det visade sig också finnas ett samband hos både män och kvinnor mellan nedstämdhet och stress. Studiens hypotes stämmer till viss del då fysisk aktivitet och avsaknad av stress visat sig hos gruppen män.

Abstrakt Boija, L & Stark Isaksson, M. (2013) Förskolans arbete med barns fysiska hälsa – En enkätundersökning om tre förskolors arbete med barns fysiska hälsa. Examensarbete i pedagogik 15hp. Lärarprogrammet, akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle. Barns hälsa är ett stort område som alltid diskuteras på olika sätt. Trötta, stressade, överviktiga och med koncentrationssvårigheter är de ord som ofta beskriver dagens barn och unga. Syftet med denna studie är att undersöka om pedagogerna på berörda förskolor anser sig ha tillräcklig kunskap, tillgång till lokaler och andra förutsättningar för att ge barnen tillfälle till planerade fysiska aktiviteter. Fysiska aktiviteter är beroende av pigga, koncentrerade och inte stressade barn för att minimera skador vid lek och annan aktivitet. För att nå dit brukar kosten komma på tal vilket har gjort att vi även valt att lägga lite fokus på att se över livsmedelsverkets riktlinjer och de pedagogiska måltiderna. Vi valde att göra kvantitativa enkätundersökningar med hjälp av 31 pedagoger i två olika kommuner för att få svar på våra frågor. Resultatet visar på deras likheter och olikheter i arbetet med fysisk aktivitet inom förskolorna. Resultatet pekar även på att skillnader finns på utövandet av planerade fysiska aktiviteter beroende på om pedagogerna anser sig ha tillgång till anpassade lokaler. Vidare visar även resultatet att måltiderna skiljer sig åt på de olika förskolorna. Nyckelord: Pedagogik, förskola, fysisk hälsa.

Barn behöver röra på sig och vara fysisk aktiva för att må bra, detta är något som både WHO och andra forskare konstaterat i omgångar. Det har dock visats sig att det i dagens samhälle finns en brist på denna fysiska aktivitet. Det finns många bidragande faktorer som påverkar hurvida barn kan, får och vill röra på sig. Två av dessa hittar man på den arenan där barnen spenderar merparten av sin tid; skolan. Detta är en systematisk litteraturstudie vars syfte var att undersöka vad forskningen säger gällande elevers fysiska aktivitet, kopplat till skolans utomhusmiljö och lärares påverkan, vilket visat sig vara två viktiga pusselbitar. Efter analyser och diskussioner kring forskning visar de sammanställda resultaten i denna studie att utomhusmiljöns utformning och lärares engagemang har stor påverkan på elevers vilja och syn till fysisk aktivitet. Det finns en önskan om mer framtida forskning kring verktyg till skolor och lärare för att de ska kunna utveckla en mer fysisk aktiv miljö.

Bakgrund: Stress påverkar hälsan negativt. Påfrestningar i arbetslivet leder till arbetsrelaterad stress. Sjuksköterskor har många faktorer i sitt arbete som leder till arbetsrelaterad stress. Detta leder inte endast till negativa konsekvenser för sjuksköterskan utan kan även påverka patienten negativt. Fysisk aktivitet har i tidigare studier visat sig kunna leda till minskad stress i det dagliga livet. Studier tyder även på att fysisk aktivitet skulle kunna minska den arbetsrelaterade stressen. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om en fysiskt aktiv livsstil jämfört med en fysiskt inaktiv livsstil ger skillnader i sjuksköterskors skattning av arbetsrelaterad stress. Metodbeskrivning: 17 sjuksköterskor utrustades med accelerometrar under ett dygn för att mäta deras nivå av fysisk aktivitet. Samtidigt fick de besvara frågeformulär om fysisk aktivitet samt om arbetsrelaterad stress. Svaren undersöktes mellan de två grupperna för att finna eventuella skillnader. Huvudresultat: Inga signifikanta skillnader kunde ses i skatting av arbetsrelaterad stress mellan de två grupperna. Den fysiskt aktiva gruppen sjuksköterskor upplevde att en ökad arbetsbelastning och konflikter på arbetsplatsen var stressande. Gruppen fysiskt inaktiva sjuksköterskor upplevde främst att en ökad arbetsbelastning samt att inte veta vem som fattar beslut som berör arbetsplatsen som stressande, dock var skillnaderna inte signifikanta. Slutsats: Inga signifikanta skillnader kunde ses mellan de två grupperna. Då denna studie hade ett flertal svagheter kan inte för stora slutsatser dras utifrån studiens resultat. Ämnet fysisk aktivitets påverkan på arbetsrelaterad stress fortsätter därför att vara ett intressant forskningsämne.

Syfte och frågeställningar: Syftet med arbetet var att undersöka skolledares syn på fysisk aktivitet och ämnet idrott och hälsa. Följande frågeställningar behandlades: Vilken inställning har skolledarna till fysisk aktivitet?, Vilken syn har de på ämnet idrott och hälsa?, Vilka möjligheter till ökad fysisk aktivitet i skolan identifierar skolledarna? och Hur ser skolledarna på skolans roll när det gäller elevernas fysiska aktivitet utanför skoltid? Metod: Studien bygger på 17 kvalitativa intervjuer med skolledare, genomförda av tre forskare vid GIH år 2002. Intervjuerna gjordes ursprungligen som en del av projektet ”Skola – Idrott – Hälsa” (SIH), med syfte att beskriva skolor vars deltagande klasser utmärkte sig antingen i positiv eller negativ bemärkelse vad gällde elevernas fysiska aktivitet. I vår studie fanns dock ingen avsikt att ställa intervjusvaren i förhållande till dessa resultat – istället såg vi urvalet som en möjlighet att få med en stor mängd perspektiv, med skolledare från skolor spridda över hela landet. Tillvägagångssättet innefattade att sammanfatta och jämföra intervjusvaren, samt presentera dem uppdelade efter studiens frågeställningar. Slutligen diskuterar vi resultaten i förhållande till ramfaktorteori och tidigare forskning. Resultat: Skolledarna uttrycker att fysisk aktivitet och ämnet idrott och hälsa är viktigt. De beskriver i första hand idrott och hälsa som ett ämne som ska vara roligt och inspirera till ett fysiskt aktivt liv. Som begränsningar för ämnet nämns idrottshallen, elevernas tillgång till utrustning, samt resurser för simundervisningen. Omklädningssituationen och en alltför tävlingsinriktad undervisning lyfts som möjliga orsaker till minskad motivation och deltagande. Identifierade möjligheter för att öka elevernas fysiska aktivitet inom skolveckans tidsram inkluderar att integrera idrott och hälsa samt utomhusvistelse i andra skolämnen, samt att främja fysisk aktivitet på rasterna. En åsikt som framhålls är att skolan ska inspirera eleverna till fysisk aktivitet, samtidigt anser flera av skolledarna att ansvaret främst ligger hos föräldrarna när det gäller vad eleverna gör utanför skoltid. Slutsats: Den positiva inställning till fysisk aktivitet och ämnet idrott och hälsa som skolledarna uttrycker, visar sig endast delvis i genomtänkta strategier för elevernas fysiska aktivitet. De ramfaktorer som utifrån studiens resultat framstår som begränsande i skolans arbete för att främja fysisk aktivitet är följande: skolveckans längd (konstitutionell ram) och utrymmet för andra ämnen (konstitutionell/organisatorisk ram), ekonomi (organisatorisk ram), samt lokaler och utrustning (fysisk ram). Med tanke på de positiva effekter på skolresultaten som tidigare forskning visat, kan man ifrågasätta om tidsramen (skolveckans längd i kombination med utrymmet för andra ämnen) kan sägas vara definitiv. Även inom ett begränsat tidsutrymme är det möjligt att främja elevernas fysiska aktivitet, exempel på detta är de identifierade möjligheterna med ämnesintegrering och rastaktiviteter. / Aim The aim was to examine school leaders' views on physical activity and the subject Physical education. The following questions were discussed: What are the school leaders' attitudes towards physical activity?, What is their view on the subject Physical education?, Which possibilities to increase physical activity in school are being identified by the school leaders? and What are the school leaders' views on the role of the school regarding the pupils' physical activity outside school time? Method The study was based on 17 qualitative interviews with school leaders, made by three researchers from The Swedish School of Sport and Health Sciences in 2002. The interviews were originally conducted as a part of the project ”Skola – Idrott – Hälsa” (SIH), with the purpose to picture schools who's participating classes were standing out in either a positive or a negative way regarding the pupils physical activity. In our study, however, there was no intention to connect the answers to these results – instead we looked upon the selection as a possibility of getting a wide range of perspectives, including school leaders from schools spread over the country. The procedure included summarizing and comparing the interview responses, and presenting them arranged by the scientific questions. Finally we are discussing the results using ramfaktorteori (frame factor theory) and previous research. Results The school leaders expressed that physical activity and the subject Physical education is important. They mainly described Physical education as a subject which is supposed to be fun and give inspiration to a physically active life. As limitations for the subject, the gymnasium, the pupils' access to equipment, and resources for the swimming education, were mentioned. The dressing room situation and a too competitive instruction were highlighted as factors possibly lowering motivation and participation. Identified possibilities to increase the pupils' physical activity within the time frame of the school week, included integrating Physical education and outdoor activity into other subjects, and supporting physical activity in the breaks. A view that was pointed out is that the school should inspire the pupils to be physically active, at the same time a number of the school leaders considered the responsibility to mainly be with the parents when it comes to what the pupils are doing outside of school time. Conclusions The positive attitude towards physical activity and the subject Physical education expressed by the school leaders, became only partly visible in deliberate strategies for the pupils' physical activity. Based on the results of the study, these were the frame factors that stood out as limiting in the schools' work to support physical activity: the duration of the school week (constitutional frame) and the space for other subjects (constitutional/organizational frame), economy (organizational frame), and facilities and equipment (physical frame). Considering the positive effects on school results, shown by previous research, it can be questioned whether the time frame (the duration of the school week in combination with the space for other subjects) can be seen as definite. Even within a limited time frame it is possible to support the pupils' physical activity, examples of this are the identified possibilities of subject integration and break activity.

Syfte och frågeställning Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att kartlägga och evidensgranska tidigare forskning som undersökt om fysisk aktivitet kan minska sömnbesvär. Vetenskapliga studier har granskats för att undersöka om fysisk aktivitet påverkar sömnbesvär. Målsättningen var att undersöka om det finns ett vetenskapligt stöd för att rekommendera fysisk aktivitet till personer med sömnbesvär. Frågeställning: Kan fysisk aktivitet användas för att minska sömnbesvär? Metod En systematisk litteratursökning utfördes i databaserna Pubmed, Sportdiscus och Discovery. Detta resulterade i att sex randomiserade kontrollerade studier inkluderades för en systematisk analys medan 1649 artiklar exkluderades på grund av att de inte mötte de uppsatta inklusionskriterierna. Artiklarna evidensgranskades enligt Statens Beredning för medicinsk Utvärdering (SBU 2013).  Resultat Resultatet från de sex studierna indikerar att fysisk aktivitet kan användas för att minska sömnbesvär. Interventionen av fysisk aktivitet utgjordes av olika träningsformer där det ingick aerob träning, styrketräning, yoga och Tai Chi. Efter interventionen uppmättes signifikanta skillnader av sömnvariabler i samtliga studier. I fem av sex studier såg man en signifikant ökning av total sömntid och/eller sömneffektivitet och en minskning av total sömntid i steg 1 sömn (dåsighet uppstår och personen går från vakenhet till insomning) och/eller insomningstid. Slutsats I samtliga sex studier påverkades sömnen positivt genom en intervention av fysisk aktivitet. Av samtliga studier som inkluderats i denna systematiska översikt har fem av sex studier ett bevisvärde av måttligt vetenskapligt underlag. Det innebär att det är sannolikt att ny forskning kan komma fram till nya slutsatser (SBU 2013). Denna systematiska översikt indikerar att fysisk aktivitet kan användas för att minska sömnbesvär. / Aim The purpose of this systematic literature review is to identify and examine prior scientific studies that have examined whether physical activity can be used to reduce insomnia. Scientific studies where considered together to examine whether physical activity can affect insomnia. The purpose of this literature review was to examine if there is a scientific basis for recommending physical activity to reduce insomnia. Objective: Can physical activity be used to reduce insomnia? Method A systematic literature review was performed in the databases Pubmed, Sportdiscus and Discovery. This resulted in adding six randomized control trials to the systematic analysis wile 1649 articles were excluded because they did not meet the established inclusion criteria. Evidence examination of the articles was conducted with Statens Beredning för medicinsk Utvärdering (SBU 2013). Results The results from the six studies indicate that physical activity can be used to reduce sleep disorders. The intervention of physical activity consisted of various forms of exercise, which included aerobic exercise, strength training, yoga and Tai Chi. After the intervention period significant differences were measured in sleep variables in all of the studies. Five out of six studies measured a significant increase in total sleep time and / or sleep efficiency and a reduction of time in stage 1 sleep (drowsiness occurs and the person goes from being awake to sleeping) and / or sleep time. Conclusion In All six studies sleep was positively affected through an intervention of physical activity. Of all of the included articles in this systematic review, five out of six studies had a moderately probable scientific value. This means that it is likely that new research can arrive at new conclusions (SBU 2013). This systematic review indicates that it is likely that physical activity can be used to reduce insomnia.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett ökande folkhälsoproblem och sambandet med följdsjukdomar och hälsokonsekvenser tyder på vikten av tidig prevention. Övervikt debuterar ofta i tidig ålder och har en tendens att följa med i vuxenlivet. För att uppnå tidig prevention krävs att utarbetade metoder finns att tillgå samt att effekterna av dessa utvärderas och utvecklas.   Syfte: Syftet med studien var att jämföra skillnader hos överviktiga flickor och pojkar gällande total energiomsättning och fysisk aktivitetsnivå i åldrarna 14 – 17 år samt att undersöka fördelningen och genomsnittstiden av de skattade aktivitetsnivåerna mellan könen.   Metod: En retrospektiv studie där aktivitetsdagböcker från överviktiga remitterade ungdomar på pediatriska forskningslaboratoriet på Akademiska sjukhuset i Uppsala granskades. Urvalet bestod av 35 pojkar och 24 flickor med fyra dygns komplett ifyllda aktivitetsdagböcker.   Resultat: Studiens resultat visade att det fanns en statistisk signifikant skillnad gällande total energiomsättning och fysisk aktivitetsnivå mellan pojkar och flickor. Pojkar hade en högre energiomsättning än flickorna samt att de rapporterade en högre aktivitetsnivå genom självskattning. Fler pojkar, 17 %, jämfört med flickorna, 4 %, uppnådde rekommendationerna gällande fysisk aktivitet utifrån Nordiska näringsrekommendationer samt att pojkarna rapporterade fler antal skattade siffror och längre genomsnittstid på intensitetsnivåerna 6-8.   Slutsats: Skillnader mellan könen i åldersgruppen 14 – 17 år var påvisbara gällande självskattning av fysisk aktivitet. Aktivitetsnivån var generellt låg inom båda grupperna vilket tyder på att fler insatser krävs för att främja fysisk aktivitet som behandling av övervikt och fetma hos barn och ungdomar.