Syftet med föreliggande studie var att identifiera lämplig aktivitetsfrekvens och aktivitetsduration för att upprätthålla en adekvat D-vitaminstatus hos postmenopausala kvinnor. Databasen PubMed har använts för litteratur- och informationssökning i syfte att söka fakta om teori, begrepp och metoder. Mesh-filter har använts för att begränsa området till fysisk aktivitet och dess effekter i terapeutiskt syfte. Sammanlagt sju artiklar, varav sex tvärsnittsstudier och en randomiserad kontroll/fallstudie valdes ut för vidare studium. Resultaten visar samband mellan D-vitaminstatus och god fysisk kondition, muskelstyrka, fall- och frakturfrekvens, bentäthet samt träningsduration, vilket även medför ökad solexponering. Tvärsittsstudierna tillåter dock inte utläsning av kausalitet, då observerade samband endast används till att förutsäga förväntad effekt av en viss parameter. Det vore lämpligt att undersöka träningens kortsiktiga effekter i form av epidemiologiska och kliniska metoder. Idag förefaller adekvat information om träningens relevans vad gäller kortsiktiga effekter på D-vitaminstatus otillräcklig för fullt ut uppnå undersökningens syfte. / The aim of this study was to investigate the frequency and duration of physical activity required to maintain adequate vitamin D status in postmenopausal women. PubMed was used as a search tool for assessing relevant information about theory, concept and methods. Mesh-filter was applied in order to narrow down the search area to physical activity and its use in a therapeutic purpose. Seven articles in total were considered relevant for evaluating the purpose of the study. Among the seven articles, six were analytical cross sectional studies and one study was a randomized control trial. The investigations present associations between vitamin D and physical function, muscle-strength, fall and fracture, BMD and duration of physical activity, which is also correlated to increased sun exposure. However, cross sectional study alone are limited in terms of their causality. The associations observed mainly predict the expected effect of a certain parameter. Based on these facts, it would be interesting to investigate the effects of physical activity on vitamin D assessing epidemiologic and clinical methods in order to acquire short-term results. Adequate information regarding the relevancy of physical activity on vitamin D status today appears inadequate to support distinct recommendations on this topic.

Fysisk inaktivitet och stillasittande är stora hälsorisker då samhället idag blir allt mer beroende av teknologin både under fritid, inom arbetslivet och i skolan. Vårt syfte med denna studie är att undersöka om teknologin på något sätt påverkar barnens fysiska aktivitet negativt. Detta är en kvalitativ fallstudie med intervjuer och observationer som genomförts i två lågstadieklasser på två olika skolor med olika regler gällande användandet av teknologi. Ena skolan använder sig av surfplattor från och med förskoleklass medan den andra skolan inte börjar med teknologi, i form av datorer, förrän i sjundeklass. Undersökningens resultat visar att barnens fysiska aktivitet i skolmiljö inte påverkas nämnvärt av att skolorna har regler angående användandet av tekniska resurser. Utifrån våra observationer kan vi också se att det behövs mer fokus och riktlinjer på hur man kan förminska förslitningsskador från barnens dåliga hållning vid användandet av surfplatta i framtiden. Intervjuerna visar också att lärare tycker att mer ansvar bör läggas på föräldrarna än på skolorna för att få barnen mer aktiva och intresserade av en fortsatt aktiv livsstil. / Physical inactivity and sedentary are today big health risks when today's society is becoming increasingly dependent on technology both in leisure, in the workplace and at school. Our purpose with this study is to investigate whether the technology in any way affect the children's physical activity negatively. This is a qualitative case study with interviews and observations conducted on two primary school classes in two different schools with different rules and use of technology. One school uses tablets from preschool while the other school does not start with technology, in the form of computers, until the seventh grade. The results of this survey show that children’s physical activity in the school environment not is significantly affected by the schools regulations on the use of technical resources. Based on our observations, we can also see the need of more focus and guidance on how to reduce repetitive strain injuries from children's bad posture in their use of tablets. The interviews also show that teachers think that more responsibility should be placed on the parents than on schools to get kids more active and interested in an active lifestyle.

My studies are based on finding out what impact science has on the children. I presented a simple experiment with oranges. What is it the kids reflect on during a science activity? With the help of video recordings (I -pad) and phenomenography as a starting point, I get the verbal and non-verbal expression, which is important in my research. Collected data were transcribed and divided into different categories. Children are certainly aware, committed and focused. The children became familiar with the scientific words float and sink. Children should have the opportunity to explore, compile, test, experiment, and this is also included in the curriculum (Lpfö 98, rev 2010). Based on my understanding, the children have great fun when they are doing experiments and testing, and that is what is most important. They are learning at the same time lots of new words, new concepts and gain an understanding of why things happen.

<p>Fysisk aktivitet kan främja både fysisk och psykisk hälsa. På senare tid har uppmärksamhet ägnats åt att nå förståelse för vilka faktorer som påverkar individers fysiska aktivitet. Syftet med studien var att, bland fysiskt aktiva personer, få ökad förståelse i vilka faktorer som motiverar till fysisk aktivitet samt vilka eventuella försvårande omständigheter som finns och vad individerna gör för att överkomma dem. Åtta intervjuer genomfördes och analyserades genom induktiv tematisk analys. I enlighet med tidigare forskning och beteende- och motivationsteorier visade resultatet att det var viktigt att det var nöjesfyllt att vara fysiskt aktiv, att individerna upplevde att deras fysiska och mentala hälsa påverkades positivt samt att det var en betydelsefull social aktivitet. Försvårande omständigheter kunde vara den mörka årstiden och tidsbrist. Resultaten ger information om faktorer som kan behöva tas hänsyn till vid utformandet av interventioner för att öka individers fysiska aktivitet och välbefinnande.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att, med hjälp av Friskis & Svettis rörelseprogram Röris, undersöka om det går att upptäcka eventuella skillnader i elevers koncentration före och efter fysisk aktivitet. Under två veckor har vi observerat tio elever i årskurs fem och sex där en vecka var utan fysisk aktivitet och den andra veckan var med fysisk aktivitet. Därefter har vi under 60 minuter undervisning granskat elevernas koncentrationsnivå på skolarbetet. Resultatet visade att åtta av tio elever påverkades positivt efter fysisk aktivitet, en elev som inte påverkades alls och en elev som påverkades negativt. Utöver rörelseexperimentet och observationer har vi genomfört intervjuer med eleverna samt deras klasslärare. Intervjuerna visade att av de tio elever som deltog ansåg majoriteten att det blev lättare att koncentrera sig efter fysisk aktivitet. Även klassläraren märkte skillnader i elevernas koncentration efter fysisk aktivitet gentemot fysisk inaktivitet. I vår studie har vi använt oss av Röris, ett rörelseschema till musik, framställt av Friskis & Svettis. Detta rörelseschema är utformat så att det går att använda både utomhus och inomhus och kan även användas i klassrummet.</p>

<p>Syftet med denna studie är att titta närmare på om det finns några skillnader mellan pojkar och flickor, barn som bor på landsbygd respektive stad i deras motivation till fysisk aktivitet. Vi har även undersökt vilka faktorer som kan ligga till grund för ett barns motivation. Alla barnen, oavsett kön och bostadsort var väldigt positiva till fysisk aktivitet och de hade alla en inre motivation till fysisk aktivitet, d.v.s. de var aktiva av eget intresse. Närmiljön var en viktig faktor i barnens val av aktiviteter. Barnen i staden tillbringade ofta sin fritid på närmiljöns lekplatser, medan barnen på landsbygden tog tillvara på den naturliga miljön i deras lek. I barnens val av aktiviteter, både på fritid och i organiserade aktiviteter såg vi vissa skillnader mellan pojkar och flickor. Pojkarna utförde typiskt manliga aktiviteter och flickorna typiskt kvinnliga. Detta tror vi beror på de attityder och förväntningar samhället och barnens omgivning har. Barnens primära omgivning påverkade även i viss grad barnens val av aktiviteter. I resultatet såg vi dessutom att skolan har stor betydelse för barnens motivation.</p>

<p>Vår vardag är präglad av skönhetsideal och kroppsfixering och vi bryr oss mer om hur vi ser</p><p>ut utåt än hur vi mår inåt. Genom fysisk aktivitet kan man åstadkomma en harmoni som får</p><p>en att må bra med sig själv, vare sig det är att se bra ut eller må bra med sig själv.</p><p>Detta arbete behandlar frågorna: Hur ser den fysiska aktiviteten ut bland barn i årskurserna 45?</p><p>Om de inte är fysiskt aktiva, vad beror det då på? Vad är fysisk aktivitet för dessa barn och</p><p>hur ser de på sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa? Hur förhåller sig den fysiska</p><p>aktiviteten mellan pojkar och flickor?</p><p>Vi vill ta reda på hur verklighetens ser ut och om tidigare forskning stämmer då det påstås</p><p>att dagens ungdomar är mer inaktiva än någonsin. Vi vill även se vad som kan ligga bakom</p><p>denna inaktivitet och om barn kan sätta in fysisk aktivitet i ett hälsoperspektiv. Vi vill även se</p><p>om det är någon skillnad mellan pojkar och flickors fysiska aktivitet.</p><p>Arbetsfördelningen mellan oss författare har varit lika fördelad under hela arbetets gång.</p><p>Vårt resultat visar på att dagens ungdomar är väldigt aktiva både i skolan och på rasterna. För</p><p>de som är inaktiva så är att de tycker att andra saker är roligare/viktigare en bidragande</p><p>orsaken. Hos både killarna så är det den tekniska utvecklingen som tar över deras vardag, hos</p><p>killarna TV-spel och hos tjejerna TV:n. Vårt resultat pekar på att våra respondenter kan sätta</p><p>in fysisk aktivitet på både fysisk-, psykisk- och social nivå.</p><p>Vi har använt oss aven enkätundersökning och kommer att inrikta oss på barn i årskurserna</p><p>4-5, då detta är vår framtida målgrupp som lärare.</p>

<p>Syftet med arbetet är att belysa hur en skola bedriver undervisningen i idrott och hälsa. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med en rektor, en lärare och två elever i årskurs fyra respektive årskurs sex på en skola i södra Halland. Bakgrunden till arbetet är den okunskap som finns hos elever i dagens samhälle om hälsa respektive ohälsa. Under min skoltid fanns ingen undervisning om varför det är bra att vara fysisk aktiv och det bör därför belysas hur det idag kan se ut på en skola. Metoden som används är kvalitativa intervjuer med fyra personer som har olika anknytningar till skolan som ligger i södra Halland. Resultatet i undersökningen är att lärarna arbetar mycket lite med teoretisk undervisning i ämnet idrott och hälsa och lärarna hade som motivering att det saknas tid samt att de tror att eleverna skulle tröttna på ämnet om det blev både teoretisk och praktisk undervisning i ämnet. Det som var bra var att skolan använde sig av elevråd där eleverna kan påverka i hälsofrågorna. Det framkom från de två eleverna önskemål i teoretiska lektioner i ämnet idrott och hälsa samt gästföreläsare och studiebesök. Även att undervisningen ska ske i mindre grupper. Det kan dock diskuteras om det funnits bättre sätt att få fram resultatet. I efterhand är tanken att det vore bättre om det gjordes en kvantitativ undersökning med enkäter för att få en mer helhetssyn hur skolor arbetar med idrott och hälsa. Råd till skolan efter utförda intervjuer är att lyssna mer på varandra om vilka behov som finns på skolan.</p>

<p>Knäartros är ett globalt och vanligt förekommande problem som årligen kostar samhället enorma summor pengar och mycket lidande. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder relaterat till träning som behandling för att lindra smärta hos vuxna patienter med knäartros. Studien utfördes som en litteraturstudie och grundades på analysen av tio vetenskapliga artiklar. I resultatet framkommer att träning som behandlingsalternativ vid knäartros är en tidskrävande behandling. Positiva följder som reducerad smärta och stelhet uppnås först efter sex till åtta veckors träning, medan förbättring av livskvalitet visade sig tidigare. Enligt svensk medicinsk förskrivningslag har all legitimerad sjukvårdspersonal rätt att skriva ut fysisk aktivitet på recept, det här gör att sjuksköterskan initialt har en viktig roll i behandlingen. Sjuksköterskan informerar och undervisar patienten på ett individanpassat sätt för att sedan göra en uppföljning och ge feedback. Alternativ till läkemedelsbehandling borde integreras mer i grundutbildningen till sjuksköterska för att bredda studenternas tänkande. Sjuksköterskor ute i organisationen borde även få mer utbildning om alternativ till läkemedelsbehandling genom till exempel årligt återkommande utbildningar.</p>

<p>Fysisk aktivitet är idag en bristvara hos många människor och inaktiviteten har blivit ett samhällsproblem som innebär stora hälsorisker. Förutom fysiska konsekvenser för detta med sig negativa ekonomiska konsekvenser för både individ och samhälle. Sjukvården använder sig idag av en metod som ett komplement till traditionell medicinering. Metoden har fått namnet FaR – Fysisk aktivitet på Recept och den bygger på tidigare projekt och internationell erfarenhet av liknande metoder. För att patienter ska kunna träna och använda receptet finns det vissa gymverksamheter som arbetar med metoden och erbjuder patienter träning.</p><p>FaR-verksamheten innebär inte enbart träning på gym utan det kan även gälla typer av fysisk aktivitet såsom simning, promenader, cykling och stavgång med mera. Receptet är individanpassat och bara en del patienter har behov av gymträning.  </p><p>Syftet med vår uppsats var att undersöka om en ideell gymverksamhet, Friskis & Svettis, valt att erbjuda motionärer FaR med syfte att påverka verksamhetens ekonomiska resurser. Det som framkom i slutsatsen var bland annat att en gymverksamhet som arbetar med och erbjuder FaR till patienter har till en viss del som syfte att öka medlemsantalet och indirekt också öka resurserna. Syftet med uppsatsen var även att undersöka på vilka sätt FaR kan finansieras i en verksamhet. Det framkom då att FaR idag finansieras av patienterna själva och att träningskorten till en viss del subventioneras av Friskis & Svettis. Alternativ till finansiering kan vara kommunala eller statliga bidrag, men i nuläget är inte detta aktuellt.</p>