• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2159
  • 51
  • 9
  • 2
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 2221
  • 1911
  • 738
  • 664
  • 494
  • 483
  • 476
  • 282
  • 271
  • 259
  • 230
  • 215
  • 175
  • 170
  • 160
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
101

Vad gör eleverna på lektionerna i idrott och hälsa? : en observationsstudie om lektionsinnehåll och fysisk aktivitet i idrott och hälsa

Wall, Simon January 2012 (has links)
Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka elevers fysiska aktivitet under lektioner i idrott och hälsa samt att se vad lektionstiden används till. Ytterligare ett syfte är att studera sambandet mellan lektionsinnehållet och den fysiska aktiviteten. Hur är lektionstiden fördelad på olika kategorier av lektionsinnehåll? Hur stor del av lektionstiden för idrott och hälsa är eleverna måttligt till kraftigt fysiskt aktiva? Vilket lektionsinnehåll ger mest respektive minst fysisk aktivitet? Metod Metoden som användes var systematisk observation. Ett observationsprotokoll utformades och användes vid observationstillfällena. En årskurs 6-9 skola valdes för genomförande av observationen. Åtta lektioner i idrott och hälsa observerades. Elevernas fysiska aktivitet och lektionsinnehåll observerades och data fördes in i observationsprotokollet. Resultat Resultatet visar att motoriskt innehåll var det lektionsinnehåll som upptog mest lektionstid. Av det motoriska innehållet var spel den kategori som var vanligast, kunskapsinnehåll var minst vanligt. Eleverna var måttligt till kraftigt fysiskt aktiva 43 procent av lektionstiden. Det lektionsinnehåll som gav mest måttlig till kraftig fysisk aktivitet var kategorin fysisk träning. Av det motoriska innehållet var spel den kategori som minst effektivt gav eleverna fysisk aktivitet. Slutsats Att motoriskt innehåll förekommer mest i undervisningen stämmer överens med Skolinspektionens senaste rapport som visar att kunskapsområdet rörelse prioriteras. Bollspel, som ingår i kategorin spel, har varit dominerande i undervisningen i idrott och hälsa sedan lång tid tillbaka och är det än idag, enligt flera olika undersökningar. Kategorin kunskapsinnehåll tillägnas en väldigt liten del av lektionstiden, detta trots att idrott och hälsa är ett kunskapsämne. Den observerade fysiska aktiviteten är högt i jämförelse med tidigare forskning. Det är bra att eleverna får möjlighet att röra på sig så mycket som möjligt i undervisningen, så länge undervisningen bedrivs i enlighet med kursplanen. Kategorierna fysisk träning och färdighetsträning är att föredra, framför spel, om målet är att få eleverna att vara fysiskt aktiva.
102

"För deppig för att springa" : En kvantitativ studie om sambandet mellan upplevd nedstämdhet, upplevd smärta och fysisk aktivitet hos flickor i åk 9

Peirano, Sandra January 2012 (has links)
Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns ett samband mellan upplevd nedstämdhet och smärta och graden av fysisk aktivitet hos flickor i åk 9. Den upplevda nedstämdheten och smärtan kommer i denna studie att mätas genom att undersöka hur dessa flickor skattat olika psykosomatiska besvär såsomont i huvudet, trött & hängig, ensam, ledsen, ont i kroppen, ont i magen och problem med att sova. För att besvara syftet kommer jag utgå från följande frågeställningar: Hur ofta upplevde flickor i åk 9 känsla av nedstämdhet och smärta i form av olika psykosomatiska besvär under åren 2001 och 2007 och skiljer det sig mellan åren? I vilken utsträckning var dessa elever fysiskt aktiva under 2001 samt 2007, har den fysiska aktiviteten förändrats mellan åren? Samvarierar den fysiska aktivitetsgraden med skattningen av den upplevda nedstämdheten och smärtan hos dessa flickor år 2001 och 2007? Metod Som utgångspunkt för denna uppsats kommer data från två tidigare datainsamlingar att användas. Båda datainsamlingarna är gjorda under projektet Skola- Idrott- Hälsa som är en longitudinell nationell studie av barns och ungdomars fysiska status, fysiska aktivitet samt hälsomässiga tillstånd. För att besvara frågeställningarna och syftet i denna uppsats kommer två olika tvärsnittsstudier genomföras med data som samlats in under SIH projektet. Den ena tvärsnittsstudien kommer att vara baserad på data som samlats in under 2001 och den andra med data från 2007. Resultat Huvudresultaten visar att de flickor som uppgav en högre grad av fysisk aktivitet även uppgav att de kände sig mindre ensamma, ledsna samt mindre trötta & hängiga, ett samband som var signifikant under båda 2001 och 2007 (p£0,001). Sambandet var även signifikant för andra psykosomatiska faktorer såsom huvudvärk (p£0,001) och ont i magen (p£0,017). 86% av flickorna skattade sin fysiska aktivitetsnivå som hög under 2001 och motsvarande siffra uppgick till 83% under 2007. Vidare visade resultaten att det fanns en positiv korrelation mellan de olika psykosomatiska besvären. Slutsats De viktigaste fynden med denna studie är att flickor som anger att de är fysiskt aktiva på en högre nivå mår bättre än de som anger att de är mindre fysiskt aktiva. Flickor som är femton år går ofta in i puberteten vid denna ålder vilket innebär att det sker en hel del hormonella förändringar i kroppen. Vid denna ålder går dessa flickor i årskurs 9 vilket innebär att man står inför viktiga gymnasieval som kräver att man presterar i skolan samtidigt som man ska bestämma sig hur nästkommande tre år i livet ska se ut. Både de hormonella förändringarna och de yttre förändringarna som sker vid denna ålder kan många gånger innebära stora påfrestningar på den psykiska hälsan. Av dessa anledningar kan det vara extra viktigt för dessa flickor att vara fysisk aktiva då resultaten från denna studie och från tidigare forskning pekar på att flickor i 15 års åldern som rör på sig mer mår bättre. Dock är det i denna studie svårt att uttala sig om flickornas egentliga aktivitetsnivå. Den fysiska aktivitetsnivån i denna studie har endast baserats på information där flickorna själva angivit hur mycket de rör på sig i veckan.
103

Företagshälsa  : - Vad gör att arbetsgivare väljer att bedriva företagshälsa i form av fysisk aktivitet under eller efter arbetsdagen? / Företagshälsa : - Vad gör att arbetsgivare väljer att bedriva företagshälsa i form av fysisk aktivitet under eller efter arbetsdagen?

Ekman Hägglund, Cecilia, Junusova, Lilja January 2012 (has links)
Företagshälsa har utvecklats genom åren. Idag lägger arbetsgivarna större fokus på personalens välbefinnande och det förebyggande hälsoarbetet som exempelvis fysisk aktivitet under eller efter arbetstid. Bidragande orsaker till detta är den ökade  arbetsrelaterade sjukfrånvaron samtidigt som stillasittande ökar på arbetsplatserna. Forskare rekommenderar att bryta långvarigt stillasittande med någon form av fysisk aktivitet. En genomsnittlig anställd spenderar en tredjedel av dagen på arbetet vilket gör arbetsplatsen till en viktig arena för hälsoarbete. Syftet med studien är att få djupare förståelse för arbetsgivarnas beslut av att bedriva företagshälsa i form av fysisk aktivitet under eller efter arbetsdagen. Informationen har erhållits genom intervjuer från sex företag som är indelade i två kategorier. De olika faktorerna som bidrog till arbetsgivarnas beslut och som framkom under intervjuerna var delaktighet, samhörighet, trivsel, glädje, kostnadseffektivt, lägre sjukfrånvaro, belastningsskador, stress, arbetsprestationer, livskvalité och individansvar. Informanterna likaväl som forskarna är oeniga om hur företagshälsan skall bedrivas för att vara mest kostnadseffektiv, vilket kan bero på de olika förutsättningar och arbetssituationer som företagen har. Dock behövs det mer forskning kring ämnet då de finns bristande kunskap inom området.
104

Idrottsbakgrund : och nutida träningsbeteende

Olsson, Jonatan, Ottosson, Mikael January 2012 (has links)
Syftet med  studien är att undersöka om det finns specifika faktorer inom idrottsutövande i en förening som ung som påverkar träningsbeteendet som vuxen. Studien är retrospektiv med en kvantitativ metod i form av enkäter. Urvalet består av 132  respondenter, 64 män och 68 kvinnor. Resultatet visar signifikanta skillnader mellan idrottsbakgrund och träningsbeteende. Män idrottar mer än kvinnor generellt och män utövar även i större omfattning lagidrott än kvinnor, när de är i vuxen ålder (> 19 år). Av de som utövar någon form av lagidrott idag så är det signifikant fler som också har en bakgrund inom lagidrotten som ung, de individer som har hållit en hög nivå i sin idrott som ung är till större del representerade hos de som utövar lagidrott idag. Av de som håller på med en individuell idrott idag så är det signifikant fler som även utövat en individuell idrott som ung. De som tränat lagidrott som unga tränar oftare idag än de som inte tränat lagidrott som ung och de som utfört 3 idrotter eller fler i en förening som unga tränar oftare idag än de som har utövat 1-2 idrotter. De som är 26 år eller äldre tränar oftare än de som är under 26 år och de med högskoleutbildning tränar fler gånger i veckan än de med grundskole-/gymnasieutbildning.
105

Fysisk aktivitet i förskolan : En studie på en förskola

Karlsson Lövdahl, Sanna January 2012 (has links)
Studien handlar om fysisk aktivitet i förskolan. Syftet med studien är att undersöka förekomst av fysisk aktivitet på förskolan utifrån tre aspekter: miljö, pedagoger och barnen själva. Jag har valt två metoder för att undersöka dessa saker: intervju och observation. Jag har intervjuat tre verksamma pedagoger och en biträdande förskolechef för att ta reda på hur de tänker kring fysisk aktivitet. Jag har observerat barnen i olika situationer som utomhusvistelse, planerade aktiviteter inomhus och planerade aktiviteter utomhus. För att få bredare kunskap i ämnet har jag tagit hjälp av aktuell forskning genom att läsa avhandlingar, böcker och styrdokument. Jag har undersökt hur forskningsläget ser ut, vikten av fysisk aktivitet för barn både fysiologiskt och motoriskt och hur forskning kring utomhusmiljön ser ut. Resultatet av studien visar på att det finns en medvetenhet hos pedagogerna och förskolechefen på förskolan och att man har planerade rörelseaktiviteter minst en gång i veckan. Ut över det vistas man utomhus på förskolan varje dag med syfte om att detta ska verka hälsofrämjande och att barnen ska få möjlighet att röra sig med större rörelser.
106

Kan fysisk aktivitet leda till lägre insulindoser och bättre blodsockervärden hos personer med diabetes typ 1?

Fridén, Isak, Elvingson, Veronika January 2011 (has links)
Syfte: Att sammanställa vilken forskning det finns kring relationen mellan fysiskt aktivitet och insulindoser samt blodsockervärden hos personer med diabetes typ 1. Metod: Litteraturstudie. En artikelsökning gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Sökningen resulterade i 17 studier. Efter granskning och analys av studierna synliggjordes två kategorier som redovisas i resultatet. Resultat: Flera studier kom fram till att fysisk aktivitet sänker blodsockervärdena hos personer med diabetes typ 1. En studie belyste att fysisk aktivitet måste pågå regelbundet för att resultat skall ses på lång sikt. Några studier belyste att medelintensiv träning sänker blodsockervärdena mer än högintensiv träning. Fem studier fann ett samband mellan fysisk aktivitet och behov av mindre insulindoser. Några studier upptäckte inte något samband mellan fysisk aktivitet och sänkta blodsockervärden. Om fysisk aktivitet är kopplat till bättre eller sämre glykemisk kontroll är studierna oense om. Viktigt är att mängden insulin anpassas efter den fysiska aktiviteten. Slutsats: Ett flertal av studierna visade att fysisk aktivitet sänker blodsockervärdena i blodet. För att då uppnå glykemisk kontroll behöver insulindosen justeras. Det är nödvändigt att det ges rekommendationer gällande både fysisk aktivitet och insulinmängd baserat på individen och inte ett generellt antagande.
107

Tillgänglighet för rullstolsburna och rollatoranvändare i nöjeslokaler i Sundsvalls kommun / Tillgänglighet för rullstolsburna och rollatoranvändare i nöjeslokaler i Sundsvalls kommun : - En kvantitativ studie

Jason, Karolina, Nygren, Linnea January 2011 (has links)
Enligt den nationella handlingsplanen för handikappolitiken ska samhället vara tillgängligt för alla personer med funktionsnedsättningar år 2010. Syftet med studien var att undersöka tillgängligheten för rullstolsburna och rollatoranvändare i allmänna byggnader som erbjuder passiva nöjesaktiviteter i Sundsvalls kommun. Utvalda områden ur instrumentet Housing enabler (2010) användes för att undersöka tillgängligheten i de besökta byggnaderna. För att undersöka åskådarplatserna utformades en checklista utifrån Bygg ikapp handikapp (2001). Resultatet visade att det råder brist på tillgänglighet i de besökta nöjeslokalerna med bland annat höga trösklar och instabil ytbeläggning utomhus. Det var i regel godkända anpassningar vid de besökta byggnaderna dock fanns det brister i utformningen av åskådarplatser för rullstolsburna. I studien framkom likheter för rullstolsburna och rollatoranvändare gällande de faktorer som hindrar tillgänglighet i byggnaderna.
108

Fysisk aktivitet på Recept : här för att stanna?

Gustafsson, Ida, Olsson, Camilla, Petersson, Frida January 2009 (has links)
Fysisk aktivitet är idag en bristvara hos många människor och inaktiviteten har blivit ett samhällsproblem som innebär stora hälsorisker. Förutom fysiska konsekvenser för detta med sig negativa ekonomiska konsekvenser för både individ och samhälle. Sjukvården använder sig idag av en metod som ett komplement till traditionell medicinering. Metoden har fått namnet FaR – Fysisk aktivitet på Recept och den bygger på tidigare projekt och internationell erfarenhet av liknande metoder. För att patienter ska kunna träna och använda receptet finns det vissa gymverksamheter som arbetar med metoden och erbjuder patienter träning. FaR-verksamheten innebär inte enbart träning på gym utan det kan även gälla typer av fysisk aktivitet såsom simning, promenader, cykling och stavgång med mera. Receptet är individanpassat och bara en del patienter har behov av gymträning.   Syftet med vår uppsats var att undersöka om en ideell gymverksamhet, Friskis & Svettis, valt att erbjuda motionärer FaR med syfte att påverka verksamhetens ekonomiska resurser. Det som framkom i slutsatsen var bland annat att en gymverksamhet som arbetar med och erbjuder FaR till patienter har till en viss del som syfte att öka medlemsantalet och indirekt också öka resurserna. Syftet med uppsatsen var även att undersöka på vilka sätt FaR kan finansieras i en verksamhet. Det framkom då att FaR idag finansieras av patienterna själva och att träningskorten till en viss del subventioneras av Friskis & Svettis. Alternativ till finansiering kan vara kommunala eller statliga bidrag, men i nuläget är inte detta aktuellt.
109

Effekt på leukocyter efter ett långvarigt fysiskt arbete : En studie gjord under Vasaloppet

Edgren, Beatrice January 2015 (has links)
BAKGRUND: Leukocyter ingår i kroppens immunförsvar vilket skyddar oss mot b.la. angrepp av bakterier och virus. Vid högintensivt fysiskt arbete så hamnar vi i ett s.k. ”open window” där vi är som mest mottagliga för sjukdomar. Tidigare studier har visat att vid långvarig, högintensivt fysiskt arbete ökar leukocytantalet, vilket leder till att kroppen sätter upp ett försvar mot angrepp.SYFTE: Studiens syfte var att undersöka effekten på leukocyter och dess undergrupper, om de ökade efter ett långvarigt högintensivt fysiskt arbete, i detta fall Vasaloppet. METOD: Mätningar har gjorts via kapillärt blodprov, de gjordes innan start och efter målgång och analyserades sedan i Hemocue WBC Diff. RESULTAT: Totala leukocytantalet ökade med 6,8, neutrofila granulocyterna ökade med 6,7, monocyterna ökade med 0,2 och de basofila granulocyterna ökade med 0,03. Lymfocyterna minskade med  -0,1 och de eosinofila granulocyterna minskade med -0,55.  KONKLUSION: Långvarigt, ansträngande, fysiskt arbete, leder till en ökning av leukocyter och vissa undergrupper. Detta innebär att immunförsvaret påverkas och man hamnar i det så kallade ”open window”. Till framtida studier skulle det vara intressant att se hur immunförsvaret påverkas av träning under en längre period.
110

Betydelsen av biologiska aktivitets- och experimentmaterial i förskolan / The importance of biological activity- and experimentmaterial in preschool.

Björndahl Svensson, Jennifer January 2015 (has links)
The purpose of this study was to gain greater knowledge of how preschool teachers and children using an experimental- and activity box in biology. To find this out, I have used the participant observation method and semi-structured interviews since my study is qualitative. The result of the work led to a greater understanding of the biologybox. It was shown that preschool teachers' involvement is very important for children and that the biologybox contained good and inspiring materials. Although educators desired that there was more material to choose from as well as the usage time of the biologybox should be longer than 3 weeks.

Page generated in 0.0864 seconds