Syftet med  studien är att undersöka om det finns specifika faktorer inom idrottsutövande i en förening som ung som påverkar träningsbeteendet som vuxen. Studien är retrospektiv med en kvantitativ metod i form av enkäter. Urvalet består av 132  respondenter, 64 män och 68 kvinnor. Resultatet visar signifikanta skillnader mellan idrottsbakgrund och träningsbeteende. Män idrottar mer än kvinnor generellt och män utövar även i större omfattning lagidrott än kvinnor, när de är i vuxen ålder (> 19 år). Av de som utövar någon form av lagidrott idag så är det signifikant fler som också har en bakgrund inom lagidrotten som ung, de individer som har hållit en hög nivå i sin idrott som ung är till större del representerade hos de som utövar lagidrott idag. Av de som håller på med en individuell idrott idag så är det signifikant fler som även utövat en individuell idrott som ung. De som tränat lagidrott som unga tränar oftare idag än de som inte tränat lagidrott som ung och de som utfört 3 idrotter eller fler i en förening som unga tränar oftare idag än de som har utövat 1-2 idrotter. De som är 26 år eller äldre tränar oftare än de som är under 26 år och de med högskoleutbildning tränar fler gånger i veckan än de med grundskole-/gymnasieutbildning.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka hur elever på idrottsgymnasium upplever omklädningsrummen i skolans kontext samt hur deras bakgrund inom idrotten påverkade deras upplevelse. Studien söker svar på frågorna: - Hur påverkar elevernas bakgrund deras upplevelse av miljön i omklädningsrummen? - Hur upplever elever på ett nationellt idrottsgymnasium miljön i omklädningsrummen? Teori och metod Studien genomfördes med kvalitativ metod där datainsamlingen skedde genom intervjuer med sex elever på olika nationella idrottsgymnasium. Respondenterna handplockades utifrån ett strategiskt urval, då samtliga var studerande på idrottsgymnasium och utgjordes av lika många tjejer som killar, samt studerade på tre olika skolor. Därefter analyserades datan med grund i Bourdieus begrepp om habitus, fält och kapital. Resultat Samtliga deltagare hade positiva erfarenheter kopplade till omklädningsrummet, och deras idrottsbakgrund möjliggjorde deras odramatiska inställning till omklädningsrummet även i skolans kontext. Omklädningsrummets funktion rapporterades primärt som en plats för ombyte men också till viss del för socialt umgänge och avkoppling. Endast en av eleverna i studien duschade i skolans omklädningsrum, övriga duschade inte av logistiska skäl. Respondenterna menade att en god sammanhållning var viktig för den upplevda tryggheten i omklädningsrummet, men även omklädningsrummets utformning angavs som en viktig punkt. Det framkom även att deltagarna följer de normer som råder i omklädningsrummet de befinner sig i. Slutsats Individernas idrottsbakgrund påverkar hur de upplever skolans omklädningsrum men inte till den grad att de är immuna mot rådande normer. Omklädningsrummen i skolans kontext har ett annat syfte än omklädningsrummen i idrottsliga sammanhang. Vidare konstaterades att omklädningsrummets utformning påverkar tryggheten oberoende av tidigare vana, men att sammanhållningen utgör en grundläggande pelare för den positiva upplevelsen. För att främja miljön bör således riktas mot att skapa god gemenskap och utforma omklädningsrummen på ett tryggare sätt. / Aim  This study aimed to investigate how students' backgrounds at sports upper secondary schools affect their experience and how they perceive the changing rooms. The study seek to answer: - How do students' backgrounds in sports affect their experience of the changing room in the school context? - How do students' at an upper secondary sport school experience the changing room? Theory and method This qualitative study was conducted through interviews with six students at different schools, after which Bourdieu's concepts of field, capital, and habitus were used to analyze the answers. Results The results showed that encounters of changing rooms in the students' leisure time positively affected the experience and that the participants had positive thoughts regarding changing rooms in the school context. Regardless of experience, the students follow the prevailing norms. The function was primarily practical, but also a place for social interaction. Additionally, fellowship, as well as the design of the changing rooms, showed to impact the sense of security. Conclusion In conclusion, extensive previous experience in sports positively impacts how they perceive the changing rooms; however, they are still prone to follow the established norms. The changing rooms in the sport context compared to the school context serve different purposes; thus, the positive associations are not transferred to the school context. Regardless of experience, the sense of security requires a sense of belonging and fellowship. Finally, the design of the changing room impacts how it is perceived. In order to improve the environment of the changing room, efforts should be directed towards fellowship and design of the room.

This quantitative study was done within the research field of sports pedagogy, and in cooperation with the Swedish Ice Hockey Association (SIHA). The study was about the parents of young hockey players, and it focused on the parents' sporting backgrounds as well as their commitment to and interest in ice hockey. Data was collected with the help of a questionnaire (n=134) among 5 ice hockey clubs in the north of Sweden. The results show that the majority of the parents did not have a background in ice hockey themselves, and those who had such a background were all male. The results also show other differences between female and male parents in terms of commitment to and interest in ice hockey. There were also results that showed a relationship between the parents’ educational background and their levels of commitment to ice hockey. The study also contains a discussion about its possible contribution regarding knowledge about the parents of young hockey players and suggestions for future research.

Around the sports world, a considerable shift and trend reversal from organized club-based sportsengagement to unorganized forms of sport participation, also known as informal sports, is taking place. As a result, Swedish communities allocate funds from tight budgets for informal sports facilities and encourage investments due to concerns that fewer children and young people are active in sports clubs and that physical activity is no longer seen as an obvious part of leisure activities. However,previous research shows that such interventions often fail to effectively engage the sedentary and inactive target demographic, instead offering additional opportunities for individuals who are already physically active to engage in sports. When the pandemic broke out and authorities recommended avoiding shared indoor spaces many chose to spend their new found free time outdoors in recreational areas. This study's aim was to generate knowledge about engagement in informal sports in recreational areas and its relation to individuals’ sports backgrounds. During four observation occasions a participatory observation study was conducted to obtain a broader picture of the various individuals who visits a recreational area in a city in northern Sweden. The results suggest that sports background and athletic experience play a significant role in determining who visits the recreational area for informal sports. These visitors are not a societal group that policymakers should be concerned about in terms of promoting a healthy lifestyle.