SAMMANFATTNING Bakgrund Sjuksköterskor möter regelbundet patienter som befinner sig i akuta krissituationer, vilket är ett naturligt tillstånd i svåra lägen. För att identifiera och ge möjlighet att lindra patienters lidande i dessa situationer samt stödja patienter i en konstruktiv återhämtning, har sjuksköterskor ett betydelsefullt ansvar. Insikt i krisprocesser, sorgbearbetning, Dual-Process Theory samt klinisk definition av lidande kan då vara ett viktigt stöd. Detta då lindring av lidande är ett av sjuksköterskors fundamentala ansvarsområden. Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att möta patienter i akuta kristillstånd. Metod Studien utfördes som en litteraturöversikt. Datainsamlingen utgick från databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Totalt inkluderades 16 vetenskapliga artiklar, varav 13 med kvalitativa och tre med kvantitativa ansatser. Dessa redovisades i en matris och i löpande text med en efterföljande integrerad analys. Resultat Efter analys av resultaten identifierades tre kategorier. ”Kunskaper och erfarenheter” skildrade sjuksköterskors brist på kunskap inom krishantering samt värdet av erfarenheter. ”Utmanande omvårdnadsarbete” beskrev sjuksköterskors utmanande yrkesroll i krissituationer. ”Sjuksköterskors hanteringsstrategier” belyste självinsikt, självreflektion, stöd samt hanteringsförmåga. Slutsats Kunskapsbrist i krishantering och behov av mer utbildning upplevdes hos sjuksköterskor. Med rätt kunskap kan patienters behov mötas i akuta kriser och onödigt lidande undvikas, vilket kan resultera i lägre vårdkostnader. Sjuksköterskerollen ansågs betydelsefull för krisens utveckling och bör präglas av närvaro, lyhördhet, empati och existentiell reflektion. Omvårdnadsarbetet upplevdes utmanande utifrån patienter och anhörigas krav, samt ett integrerat teamarbete, vilket blir avgörande i krissituationer. Behovet av emotionell vård var omfattande och vårdlidande uppstod genom olika livsvärldsperspektiv hos sjuksköterska och patient.

Bakgrund: Kris är en situation som kan uppstå ur ett trauma, både fysiskt och psykiskt. Den akuta krisen består av chock- och reaktionsfasen. Den akuta krisen kan innebära kroppsliga symtom som tillfälligt nedsatt kognitiv förmåga, oförmåga att ta in ny information och frånvaro av visade känslor. En situation som kan skapa en akut krisreaktion är vid svåra diagnosbesked. All personal inom vården, oavsett yrkesroll och arbetsplats, kan behöva bemöta en patient i akut kris. Därför är det av vikt att vårdpersonal har kunskap i området för att kunna bemöta patienterna. Syfte: Syftet var att beskriva akut krisdrabbade patienters upplevelse av hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande under och efter ett svårt diagnosbesked. Metod: Studien gjordes genom en litteraturöversikt. Sexton artiklar som kunde svara på syftet användes. Materialet analyserades genom en integrerad analys. Resultat: Fyra vårdbehov identifierades och ställdes i relation till hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande: behov av information, behov av begriplig terminologi, behov av socialt stöd och behov av hoppfull personal. Vårdbehoven tycks vara desamma för de flesta patienter i akut kris vid svåra besked. Hur väl vården har mött vårdbehoven har varierat i de olika studierna. Slutsats: När ett svårt diagnosbesked ges uppstår vissa tydliga vårdbehov hos patienterna. Vi ser att vården inte alltid bemöter dessa behov på det sätt som patienter önskar. Fortsatt forskning inom området kan fylla en samhällsnytta.