Sammanfattning Syfte: Syftet med denna studie var att studera patienternas upplevelse av delaktighet, information och bemötande på den urologiska avdelningen på Akademiska sjukhuset. Syftet var vidare att jämföra patientens upplevelse av delaktighet, information och bemötande, med hur viktigt patienten ansåg de olika områdena var. Metod: Studien var en deskriptiv, korrelerande tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. En enkät utformad för studien med 12 påståenden har besvarats av 61 patienter. Resultatet presenterades med en statistisk korrelations metod, där samvarians mättes mellan patientens egen bedömning och hur betydelsefullt det var för patienten. Resultat: Information och bemötande är viktigt för patienterna. Resultatet visar att information till patienterna är tillräcklig vid in och ut skrivning från avdelningen och är det är viktigt, förståelsen av information vid utskrivning bedöms som mycket viktig. I patientens upplevelse av bemötande från personalen på avdelningen fanns en samvarians av upplevelse och betydelse. Det fanns även en samvarians i delaktighet i vården, där fanns dock i större utsträckning än i de andra faktorerna patienter som inte hade någon åsikt eller ansåg att detta inte var lika viktigt. I de öppna svaren framkom bilden av en öppen och trevlig avdelning men det framkommer att miljön runt patienten kan vara lite bättre.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Akutmottagningen syftar till att behandla patienter med akutsjukdom ellerhotande skada och tillstånd som uppkommit plötsligt. När patienter sökerakutmottagning förekommer ofta snabba möten mellan flera olika yrkeskategorier. Detär viktigt att sjuksköterskan utför sitt arbete på ett professionellt sätt. Sjuksköterskor kanmed kunskap om patienters erfarenhet av vården på akutmottagningen få en ökadförståelse och genom detta ges möjlighet att anpassa omvårdnaden utifrån patientensindividuella behov och öka patienternas tillfredställelse.Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters erfarenheter av sjuksköterskansbemötande på akutmottagningen.Metod: En beskrivande litteraturstudie. Resultatet baserades på sju kvalitativa artiklar,tre kvantitativa artiklar samt en mixedmetod.Huvudresultat: Resultatet visade både patienters positiva och negativa erfarenheter avsjuksköterskor på akutmottagningen där sjuksköterskans bemötande var avgörande förpatienters vårderfarenhet.Slutsats: Flera patienter var nöjda med bemötandet av sjuksköterskan påakutmottagningen. Detta genom att sjuksköterskan visade ömsesidig respekt, arbetadeprofessionellt och strukturerat, var tydlig i kommunikationen och individanpassadeinformationen. Patienters negativa erfarenheter av sjuksköterskans bemötandekopplades till brist på information och kommunikation, patienter kände sig inte sedda,kände sig i vägen och inte prioriterade. Det var tydligt att sjuksköterskans bemötandehade en avgörande roll i patienters vårderfarenhet. Kunskap om patienters erfarenheterav bemötandet på akutmottagningen kan främja sjuksköterskans arbete och i sin turbidra till en bättre hälsa och omvårdnad.

No description available.

Studiens syfte är att undersöka vilka erfarenheter patienter har av bemötande, integritet och miljö på en uppvakningsavdelning. Studien är kvantitativ med deskriptiv design och utgörs av en enkätundersökning som patienter vårdade på en uppvakningsavdelning, på ett länssjukhus i södra Sverige, har fått besvara. I bakgrunden beskrivs vad postoperativ vård innebär och vilka faktorer som påverkar patienten. Vidare beskrivs bemötande, integritet och miljö på uppvak-ningsavdelningar baserat på litteratur och tidigare forskning inom området. Den enkät som används i studien är utarbetad utifrån frågeformuläret KUPP (Kvalitet Ur Patientens Perspek-tiv) vilket anses vara väl beprövat. Enkätens 15 påståenden bedöms dels utifrån upplevd reali-tet och dels utifrån vilken subjektiv betydelse det har för patienten. Dessutom ingår två öppna frågor där patienterna fått möjlighet att kommentera sina erfarenheter fritt. Studien pågick under fyra på varandra följande dygn då ordinarie operationsverksamhet bedrevs. Enkäten besvarades av 59 patienter, vilket innebar en svarsfrekvens på 91 procent. Studiens huvudre-sultat visar att de deltagande patienterna har mycket positiva erfarenheter av personalens be-mötande på uppvakningsavdelning. Patienternas erfarenheter av integritet är mindre positiva, miljön är det område som patienterna har minst positiva erfarenheter av. Resultatet diskuteras utifrån Paterson och Zderads humanistiska omvårdnadsteori som betonar den intersubjektiva verkligheten, det som sker människor emellan. Nyckelord: patienterfarenhet, uppvakningsavdelning, bemötande, integritet, miljö

<p>Studiens syfte är att undersöka vilka erfarenheter patienter har av bemötande, integritet och miljö på en uppvakningsavdelning. Studien är kvantitativ med deskriptiv design och utgörs av en enkätundersökning som patienter vårdade på en uppvakningsavdelning, på ett länssjukhus i södra Sverige, har fått besvara. I bakgrunden beskrivs vad postoperativ vård innebär och vilka faktorer som påverkar patienten. Vidare beskrivs bemötande, integritet och miljö på uppvak-ningsavdelningar baserat på litteratur och tidigare forskning inom området. Den enkät som används i studien är utarbetad utifrån frågeformuläret KUPP (Kvalitet Ur Patientens Perspek-tiv) vilket anses vara väl beprövat. Enkätens 15 påståenden bedöms dels utifrån upplevd reali-tet och dels utifrån vilken subjektiv betydelse det har för patienten. Dessutom ingår två öppna frågor där patienterna fått möjlighet att kommentera sina erfarenheter fritt. Studien pågick under fyra på varandra följande dygn då ordinarie operationsverksamhet bedrevs. Enkäten besvarades av 59 patienter, vilket innebar en svarsfrekvens på 91 procent. Studiens huvudre-sultat visar att de deltagande patienterna har mycket positiva erfarenheter av personalens be-mötande på uppvakningsavdelning. Patienternas erfarenheter av integritet är mindre positiva, miljön är det område som patienterna har minst positiva erfarenheter av. Resultatet diskuteras utifrån Paterson och Zderads humanistiska omvårdnadsteori som betonar den intersubjektiva verkligheten, det som sker människor emellan.</p><p>Nyckelord: patienterfarenhet, uppvakningsavdelning, bemötande, integritet, miljö</p>

Bakgrund: Kris är en situation som kan uppstå ur ett trauma, både fysiskt och psykiskt. Den akuta krisen består av chock- och reaktionsfasen. Den akuta krisen kan innebära kroppsliga symtom som tillfälligt nedsatt kognitiv förmåga, oförmåga att ta in ny information och frånvaro av visade känslor. En situation som kan skapa en akut krisreaktion är vid svåra diagnosbesked. All personal inom vården, oavsett yrkesroll och arbetsplats, kan behöva bemöta en patient i akut kris. Därför är det av vikt att vårdpersonal har kunskap i området för att kunna bemöta patienterna. Syfte: Syftet var att beskriva akut krisdrabbade patienters upplevelse av hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande under och efter ett svårt diagnosbesked. Metod: Studien gjordes genom en litteraturöversikt. Sexton artiklar som kunde svara på syftet användes. Materialet analyserades genom en integrerad analys. Resultat: Fyra vårdbehov identifierades och ställdes i relation till hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande: behov av information, behov av begriplig terminologi, behov av socialt stöd och behov av hoppfull personal. Vårdbehoven tycks vara desamma för de flesta patienter i akut kris vid svåra besked. Hur väl vården har mött vårdbehoven har varierat i de olika studierna. Slutsats: När ett svårt diagnosbesked ges uppstår vissa tydliga vårdbehov hos patienterna. Vi ser att vården inte alltid bemöter dessa behov på det sätt som patienter önskar. Fortsatt forskning inom området kan fylla en samhällsnytta.

Background: It is valuable that the patients experience a good encounter with the nurse at the emergency department. There are several factors that can influence the encounter and the patients' perception of the nurses and the surroundings at the emergency department. To not be seen as the person you are or not treated well, is a common reason why patients feel health suffering. It is the patients' experience of the circumstances which determines whether situations cause health suffering or not. Aim: The aim of this study was to describe patients' experiences of the encounter with the nurse at the emergency department. Method: The method used in this study was a literature review, based on qualitative studies. Ten articles were analyzed according to Friberg's (2012) qualitative content analyze in five steps. Results: The researchers found five themes that specifically stood out when studies were researched. The themes were feelings of: participation, being seen, abandonment, being dependent and vulnerability. Conclusion: The experience of the encounter with the nurse at the emergency department differ from each patient. All patients want to meet a nurse who characterises kindness and warmth. The nurses are the ones who can control the outcome of the encounter at the emergency department.

Den psykiska ohälsan ökar mest i storstadsområdena, men ökar i alla regioner och i samtliga sociala grupper. Andelen stressrelaterade sjukskrivningar ökar, främst bland unga människor och kvinnor. Utmattningssyndrom tycks mest förekomma i s k välfärdsyrken; service, vård, skola och myndighetsutövande. Vid sekelskiftet 1900 uppvisades likartade symtom med fysisk och mental trötthet. Syftet var att beskriva hur personer med utmattningssyndrom upplever sin livssituation och effekterna av akupressurbehandling. Studien är kvalitativ, inspirerad av fenomenologi. Datainsamling har skett genom halvstrukturerade intervjuer med åtta kvinnor. Variation eftersträvades i urvalet. Genom analysen utkristalliserades sex huvudkategorier: symtombild – när orken tryter, emotioner vid utmattningsyndrom, det sociala samspelet, arbete – på gott och ont, vård och socialt skyddsnät samt akupressur och vägen tillbaka till livet. Resultatet visar att livssituationen kraftigt påverkas av sjukdomen. Sjukskrivningslängd liksom bemötande från arbetsgivare, sjukvård och försäkringskassa varierar. Såväl yrkesliv, familjeliv som socialt liv störs. Känslor av skam, skuld och värdelöshet är vanliga. Stöd från familjer, vänner och myndigheter påverkar rehabiliteringen i positiv riktning. Informanterna anser att akupressurbehandlingarna varit det som mest bidragit till att de återfått hälsan. Ytterligare studier av akupressurens effekter vid utmattningssyndrom behöver göras. / Mental disorders are increasing in all areas and in all social groups. Stress disorders are increasing, mostly among young people and women. Stress causes physical and mental illness. Employees in the service sector, the education field and in authorities are vulnerable groups. In 1900 there was also a physical and mental exhaustion. The aim of the study is to describe how burnout persons experience their life and the effects of acupressure treatment. It is a qualitative study, inspired by phenomenology. Data acquisition has been made through semi structured interviews with eight women. The analysis gave six main categories; symptoms – total fatigue, burnout emotions, social context, work – for good or for worse, care and social protection, acupressure and the way back to life. The result shows strongly influenced living conditions. Time on sick-leave, treatment from employers, health care system and regional social insurance offices vary. Working life, family life and social life are disrupted. Shame, guilt and feeling worthless are common feelings. Support from family, friends and authorities is essential for rehabilitation. The informants declare that acupressure has been essential for their recovery. Further studies of acupressure and burnout are needed.

<p>Den psykiska ohälsan ökar mest i storstadsområdena, men ökar i alla regioner och i samtliga sociala grupper. Andelen stressrelaterade sjukskrivningar ökar, främst bland unga människor och kvinnor. Utmattningssyndrom tycks mest förekomma i s k välfärdsyrken; service, vård, skola och myndighetsutövande. Vid sekelskiftet 1900 uppvisades likartade symtom med fysisk och mental trötthet. Syftet var att beskriva hur personer med utmattningssyndrom upplever sin livssituation och effekterna av akupressurbehandling. Studien är kvalitativ, inspirerad av fenomenologi. Datainsamling har skett genom halvstrukturerade intervjuer med åtta kvinnor. Variation eftersträvades i urvalet. Genom analysen utkristalliserades sex huvudkategorier: symtombild – när orken tryter, emotioner vid utmattningsyndrom, det sociala samspelet, arbete – på gott och ont, vård och socialt skyddsnät samt akupressur och vägen tillbaka till livet. Resultatet visar att livssituationen kraftigt påverkas av sjukdomen. Sjukskrivningslängd liksom bemötande från arbetsgivare, sjukvård och försäkringskassa varierar. Såväl yrkesliv, familjeliv som socialt liv störs. Känslor av skam, skuld och värdelöshet är vanliga. Stöd från familjer, vänner och myndigheter påverkar rehabiliteringen i positiv riktning. Informanterna anser att akupressurbehandlingarna varit det som mest bidragit till att de återfått hälsan. Ytterligare studier av akupressurens effekter vid utmattningssyndrom behöver göras.</p> / <p>Mental disorders are increasing in all areas and in all social groups. Stress disorders are increasing, mostly among young people and women. Stress causes physical and mental illness. Employees in the service sector, the education field and in authorities are vulnerable groups. In 1900 there was also a physical and mental exhaustion. The aim of the study is to describe how burnout persons experience their life and the effects of acupressure treatment. It is a qualitative study, inspired by phenomenology. Data acquisition has been made through semi structured interviews with eight women. The analysis gave six main categories; symptoms – total fatigue, burnout emotions, social context, work – for good or for worse, care and social protection, acupressure and the way back to life. The result shows strongly influenced living conditions. Time on sick-leave, treatment from employers, health care system and regional social insurance offices vary. Working life, family life and social life are disrupted. Shame, guilt and feeling worthless are common feelings. Support from family, friends and authorities is essential for rehabilitation. The informants declare that acupressure has been essential for their recovery. Further studies of acupressure and burnout are needed.</p>

: Stroke är ett samlingsnamn för kärlsjukdomar i hjärnan som ger upphov till akuta symtom. Vid stroke drabbas hjärnans vävnad av bristande blodtillförsel (ischemi). Orsaker till ischemi kan var blödning eller tilltäppning från en central artär . Patienterna som överlever stroke har ofta någon typ av fysisk funktionsnedsättning kvar. Detta kan medföra känslomässiga och kognitiva komplikationer, vilket i sin tur kan leda till isolering. Däremot finns det patienter som har hopp och acceptans trots tillståndet. Syfte : Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters erfarenheter efter en stroke. Vidare var syftet med studien att beskriva de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupp. Metod : Vår metod var en litteraturstudie av deskriptiv design som grundar sig i tolv vetenskapliga artiklar. Artiklarna valdes från databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat : Resultatet i studien visar på att patienter efter stroke ofta lider av någon grad av funktionsnedsättning, kognitiva eller känslomässig som leder till isolering. Dock får vissa patienter acceptansen av det nya tillståndet och bestämmer sig för att hantera sin vardag genom att lära sig nya sätt som är anpassade till nya aktiviteter. Slutsats : Samtliga deltagare har fått ett annorlunda liv med olika grad och form av funktionshinder som påverkar deras liv. Det dagliga livet blev svårare att hantera vilket ofta ledde till psykisk påfrestning. För de, med låg KASAM, som inte kunde acceptera sin förändrade livssituation kunde påfrestningarna medför isolering från omvärlden. Att var beroende av närstående kunde vara krävande men av stor betydelse under hela återhämtningsprocessen. Nyckelord :