Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros (ALS) är en nervsjukdom som det idag inte finns något botemedel mot. Sjukdomen har ett hastigt förlopp där musklerna förtvinar och försvagas samtidigt som sinnet är opåverkat. Livskvalitet innefattar fysiska, psykiska och sociala faktorer. Att få stöd av familj, vänner och fritidsintressen är något som bidrar mycket till ökad livskvalitet.

Bakgrund   Drygt tio procent av jordens befolkning lever med diabetes. Tidigare forskning visar dessutom att sjukdomsincidensen tenderar att öka. Diabetes typ 2 är den vanligaste formen av diabetes. Den orsakas ofta av livsstilsfaktorer, varför livsstilsförändringar och efterföljande egenvård är en viktig del i behandlingen. Således finns ett behov av att sammanställa aktuell forskning för att identifiera patienters erfarenheter av egenvården. Syfte Syftet med studien var att undersöka vuxna patienters erfarenheter av egenvård vid diabetes typ 2. Metod Förevarande litteraturöversikt är icke-systematisk och baseras på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Inledningsvis inhämtades artiklarna från databaserna PubMed och CINAHL. Därefter granskades artiklarnas kvalitet utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Slutligen analyserades och sammanställdes resultatet med hjälp av en integrerad dataanalys.   Resultat Resultatet identifierades och sorterades in under fyra olika kategorier, vilka utgjorde resultatdelens huvudrubriker. Kategorierna var; erfarenheter av att förändra individuella levnadsvanor, betydelsen av sociala och samhälleliga nätverk, påverkan av levnads- och arbetsförhållanden samt påverkan av allmänna socioekonomiska-, kulturella- och miljörelaterade faktorer. Därefter sorterades resultatet in ytterligare under sammanlagt 10 underkategorier. Slutsats En av slutsatserna i föreliggande studie är att livsstilsförändringar var det mest utmanande inom egenvården. Framförallt var kostvanor det som ansågs som svårast att förändra, vilket dels berodde på suget av ohälsosam mat, dels känslan av utanförskap av att välja annan mat än sällskapet. Vidare har hälso- och sjukvården stor påverkan på patienter med diabetes när det gäller följsamheten på egenvården. Brister i hälso- och sjukvården, vad gäller förståelse kring patienternas kultur eller förutsättningar, kan utgöra hinder för en långsiktigt god egenvård. / Background About ten percent of the world’s population lives with diabetes. Previous research shows that the incidence of the disease tends to increase. Type 2 diabetes is the most common form of diabetes. It is often caused by lifestyle factors and that's why lifestyle changes and subsequent self-care are important parts of the treatment. Thus, there is a need to compile current research to identify patients experiences of self-care.  Aim The purpose of the study was to investigate adult patients’ experiences of self-care in type 2 diabetes. Method The present literature review is non-systematic and is based on 15 scientific articles with a qualitative design. Initially, the articles were obtained from the databases PubMed and CINAHL. Then, the quality of the articles was reviewed based on Sophiahemmet University's assessment basis for scientific classification and quality. Finally, the results were analyzed and compiled using integrated data analysis.  Results The results were identified and sorted under four different categories, which formed the main headings of the results section. The categories were; experiences of changing individual lifestyles, the importance of social and societal networks, the impact of living and working conditions and the impact of general socio-economic, cultural and environmental factors. The results were then further sorted into a total of 10 subcategories. Conclusions One of the conclusions of the present study is that lifestyle changes were the most challenging in self-care. Above all, eating habits were considered the most difficult to change, partly due to the desire for unhealthy food, and partly the feeling of exclusion from choosing food other than the company. Furthermore, the healthcare system has a large influence on patients with diabetes in terms of adherence to self-care. Healthcare deficiencies in terms of understanding the patient’s culture or conditions can be obstacles to good long-term self-care.

Bakgrund Att leva med smärta leder till onödigt lidande och en av sjuksköterskans huvuduppgifter är att lindra detta lidande. Ofta är smärttillstånd komplexa och kan bero på flera orsaker. För att kunna uppnå god smärtlindring krävs det ibland därför olika typer och kombinationer av smärtlindring för att lindra smärta. Akupunktur är en omvårdnadsmetod som sjuksköterskan kan använda för att minska patientens smärta. Den teoretiska anknytningen till denna litteraturöversikt är Katie Erikssons omvårdnadsteori som beskriver tre typer av lidande: vårdlidande, sjukdomslidande och livslidande. Syfte Syftet var att belysa effekten av akupunktur som omvårdnadsmetod vid långvarig smärta med inriktning på patienters erfarenheter. Metod En litteraturöversikt med 16 inkluderade studier, publicerade mellan år 2010 och 2020. De använda databaserna är PubMed och CINAHL Complete. Insamlade data har bearbetats med integrerad analysmetod. Resultat Fyra områden framkom: smärtlindring, välbefinnande, patienters negativa erfarenheter och patienters förväntningar av akupunktur. I flera av artiklarna framkom det att akupunktur hade en smärtlindrande effekt. Den smärtlindrande effekten visades genom patienters smärtskattningar, fysiska tecken samt en minskad användning av analgetika. Patienterna upplevde även ett ökat välbefinnande genom en ökad känsla av autonomi, ökad livskvalitet och förbättrad psykisk hälsa. Patienternas upplevda negativa erfarenheter grundade sig i smärta eller rädsla vid nålinstick eller en utebliven effekt av behandlingen. Slutsats Akupunkturbehandling har en smärtlindrande effekt och kan minska patientens lidande på flera sätt. Majoriteten av deltagarna i de valda studierna upplevde att akupunkturbehandlingarna lindrade deras långvariga smärta. Oavsett smärtlindrande effekt så upplevde flera deltagare att akupunktur hade lett till ett ökat välbefinnande, vilket i sin tur kan minska lidande. / Background Living with pain leads to unnecessary suffering and one of the nurse's main tasks is to alleviate this suffering. Pain conditions are often complex and can be due to several causes. In order to achieve good pain relief, therefore, different types and combinations of pain relief are sometimes required to relieve pain. Acupuncture is a nursing method that the nurse can use to relieve the patient’s pain. The theoretical connection to this literature review is Katie Eriksson's nursing theory which describes three types of suffering: suffering related to care, suffering related to illness and suffering related to life. Aim The aim of this study was to describe the effect of acupuncture as a nursing method on chronic pain with focus on the patients' experiences. Method A literature review was conducted with 16 research articles, published between 2010 and 2020. The databases used were PubMed and CINAHL Complete. The collected data has been processed using an integrated analysis method. Results Four areas were found: pain relief, well-being, patients' negative experiences and patients' expectations of acupuncture. In several of the articles, it was found that acupuncture had a pain-relieving effect. The pain-relieving effect was shown through patients' pain measurement instruments, physical signs and a reduced use of analgesics. Patients also experienced increased well-being in the form of increased autonomy, increased quality of life and improved mental health. The patients' negative experiences were based on pain or fear of needle insertion or a lack of effect of the treatment. Conclusions Acupuncture treatment has a pain-relieving effect and can reduce patients suffering in several ways. The majority of the participants in the selected studies experienced that the acupuncture treatments relieved their long-term pain. Regardless of the pain-relieving effect several participants felt that acupuncture had led to increased well-being.

Bakgrund: Sex miljoner människor globalt avlider till följd av trauman årligen. De vanligaste orsakerna är trafikrelaterade skador, suicid, dråp och fallskador. Ett fysiskt trauma inträffar vanligen oväntat där den drabbade har behov av fysisk och psykisk hjälp. Det är betydande att en vårdrelation etableras mellan vårdpersonal och patient för att patienten ska kunna göras delaktig i sin vård. Personcentrerad vård är viktigt vid det initiala mötet och sedan fortlöpande genom vårdkedjan. Fysiska trauman orsakar belastning på vård och samhälle samtidigt som det medför stort lidande för patienten. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av vårdpersonals omvårdnad efter fysiskt trauma.  Metod: Litteraturstudie med beskrivande design. Elva kvalitativa originalartiklar som belyser patienters erfarenheter identifierades genom artikelsökning i databaserna PubMed och CINAHL. Kvalitetsgranskningen genomfördes utifrån Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU:s) granskningsmall. Artiklarna ansågs vara av medel eller hög kvalitet.  Resultat: Patienters erfarenheter av vårdpersonalens omvårdnad efter fysiskt trauma, besvarades av tre teman, vilka var: ha stort informationsbehov, vilja kommunicera med vårdpersonal samt önska vara delaktig i sin vård. Patienternas erfarenheter varierade angående om informationen var tillräcklig, om kommunikationen var god och om patienterna fick möjligheten att vara delaktiga i sin egen vård.  Slutsats: Det stora informationsbehovet, viljan att kommunicera med vårdpersonal och önskan om att vara delaktig var framträdande i hur patienterna erfor vårdpersonalens omvårdnad efter fysiskt trauma. Studiens resultat redovisar patienters perspektiv. Dessa erfarenheter är värda att hörsammas av vårdpersonal som möter patienter drabbade av fysiskt trauma, för att öka vårdpersonalens förståelse för erfarenheterna av omvårdnaden hos patienterna. / Background: Six million people globally die as a result of trauma annually. The most common causes are traffic-related injuries, suicide, homicide, and fall injuries. A physical trauma usually occurs unexpectedly where the patient needs physical and psychological help. It is important that a nurse-patient relationship is established between healthcare professionals and patients in order for the patient to be able to participate in their care. Person-centered care is important at the initial meeting and then continuously throughout the care continuity. Physical trauma causes a strain on healthcare and society, while at the same time causing great suffering for the patient. Aim: To describe trauma patients' experiences of nursing care after physical trauma.  Method: Literature study with a descriptive design. Eleven qualitative original articles highlighting patients' experiences were identified through article searches in databases PubMed and CINAHL. The quality review was carried out using the State's preparation for medical and social evaluation (SBU's) review template. The articles were considered to be of medium or high quality.  Results: Patients' experiences of nursing care after physical trauma were answered by three themes, which were: having a great need for information, wanting to communicate with healthcare professionals, and wanting to be involved in their care. The patients' experiences varied regarding whether the information was sufficient, whether the communication was good, and whether the patients were given the opportunity to participate in their care. Conclusion: The great need for information, the desire to communicate with healthcare staff and the desire to be involved were crucial in how the patients experienced the nursing staff's care after physical trauma. The results of the study report patients' perspectives. These experiences are worth listening to by healthcare professionals who encounter patients affected by physical trauma, in order to increase healthcare professionals' understanding of patients' nursing experiences.

Introduktion: Migrationen till Sverige har ökat. För att migranter ska få tillgång till sjukvård på lika villkor används utbildade tolkar. Mötet mellan vårdpersonal och patient förändras när en tredje part närvarar. Sjuksköterskor upplever att det är svårare att utföra personcentrerad vård vid tolkning.  Syfte: Att utforska patienters erfarenheter av tolk vid möten med sjukvårdspersonal. Metod: Litteraturöversikt med 12 originalartiklar med kvalitativ ansats. Använda databaser var PubMed, CINAHL, PsycInfo och Scopus. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades och innehållet analyserades.  Resultat: Resultatet analyserades till sex kategorier, samlade i två teman: relationer i vårdmötet samt tolkens förmåga, egenskaper och förutsättningar. Patienter ansåg att tolk var viktigt för god vård och för en bra relation med vårdpersonalen. Patienter förväntade sig att tolken översatte orden korrekt och att de skulle förmedla patienternas känslor. Patienter upplevde att tolkens förmåga att översätta varierade. Låg översättningskvalitet orsakade missförstånd och sämre vård. Skillnader i språk eller dialekt försvårade kommunikationen. Patienter kände att de var i en beroendeställing på grund av tolkbehovet. Intimiteten och kommunikationen mellan vårdpersonal och patient minskade. Misstro mot tolkar grundade sig i osäkerhet över tystnadsplikt samt tolkens politiska, religiösa och kulturella bakgrund.  Slutsats: Genom att förstå patienters erfarenheter av tolk kan sjuksköterskan få en bättre förståelse för patienten. Det gör att sjuksköterskan kan tillgodose god och personcentrerad vård även vid tolkning. Vårdpersonalen behöver ta reda på patientens preferenser gällande tolk för att kunna utföra personcentrerad vård. / Background: Migration to Sweden has increased. Educated interpreters are used to provide equal access to healthcare for migrants. The meeting between healthcare personnel and patient changes when a third party is present. Nurses experience difficulties in providing person-centred care during interpreted meetings.  Aim: To explore patients’ experience of using interpreters during meetings with healthcare personnel.  Method: Literature review with 12 original articles with a qualitative approach. Databases that were used were PubMed, CINAHL, PsycInfo and Scopus. Quality assessment and analysis were conducted. Result: The result is presented in six categories organised into two themes; relationship in healthcare meeting and the interpreters’ ability, characteristics and conditions. Patients viewed interpreters as vital for good care and for good relations with healthcare personnel. Patients expected the interpreter to correctly interpret their words and to convey their feelings. Patients experienced that interpreters had mixed translation skills. Low quality translations resulted in misunderstandings and inferior care. Differences in language or dialect between patient and interpreter negatively impacted communication with healthcare personnel. Patients felt that their need for an interpreter meant that they were dependent on others. Intimacy and communication between patients and healthcare personnel decreased with interpretation. Distrust in interpreters was founded in insecurities of the interpreter’s professional secrecy and differences in political views, religion, and cultural background.  Conclusion: By comprehending patients’ experiences of interpretation, nurses can better understand the patient. This can increase nurses’ ability to give person-centred care when interpretation is needed. Healthcare personnel have to ask patients about their preferences regarding interpretation to perform person-centred care.

Bakgrund: Det finns ungefär 200 cancersjukdomar och år 2021 insjuknade 68 810 personer i en cancersjukdom i Sverige. Stigande ålder, ärftlighet och genetiska förändringar ökar risken för att drabbas av en cancersjukdom och hos personer under 80 år är cancer den främsta dödsorsaken. Valet av behandling avgörs utifrån cancerformen och tumörens lokalisering. Det finns generellt två former av behandlingsalternativ, kurativ och palliativ behandling, vilka behandlar botbara och obotliga cancersjukdomar. Palliativ vård syftar till att främja patientens välbefinnande, livskvalitet och värdighet som vid livets slut kan innebära sociala och existentiella utmaningar. Syfte: Studiens syfte var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med en obotlig cancersjukdom. Metod: Detta är en beskrivande litteraturstudie bestående av elva kvalitativa artiklar. Huvudresultat: Patienters erfarenheter av att leva med en obotlig cancersjukdom presenteras utifrån tre huvudteman med tillhörande subteman; När livet förändras: fysisk och psykisk påverkan och att leva ett normalt liv; Att leva med en obotlig cancersjukdom: acceptans och kontroll och vårdens betydelse; Att stå inför döden: existentiella tankar. Slutsats: Patienterna drabbades av fysisk och psykisk påverkan vilket påverkade deras hälsa och möjligheten till att leva ett normalt liv. Acceptans gav en känsla av kontroll över sjukdomen och information samt att vara symtomfri främjade acceptans. Att leva ett normalt liv var även en strategi för att acceptera döden. Personcentrerad vård var av betydelse och bristande information och kontinuitet upplevdes inom vården. / Background: There are approximately 200 cancer diseases, and in the year of 2021 68 810 people were diagnosed with cancer in Sweden. Increasing age, heredity and genetic changes raises the risk of developing a cancer disease and it’s the most common cause of death in people under 80 years of age. The choice of treatment is determined by the type of cancer and the tumor´s localization. There are generally two types of treatments, curative and palliative which refers to curable and incurable cancer. Palliative care is aimed to promote the patients well-being, quality of life and dignity which at the end of life may involve social and existential challenges. Aim: The aim of this literature study was to describe the patients experiences of living with incurable cancer. Method: This is a descriptive literature study with the result from eleven scientific articles.  Main Result: The patients experiences of living with incurable cancer are presented according to three main themes with related sub-themes; When life changes: physical and mental impact and living a normal life; Living with incurable cancer: acceptance and control and the importance of care; To face death: existential thoughts. Conclusion: The patients were affected by physical and mental symtoms, which affected their health and the possibility of living a normal life. Acceptance provided a sense of control of the disease and information as well as being free of symtoms, encouraged acceptance. To live a normal life was also a strategy for accepting death. Person centered care was important, and insufficient information and continuity was experienced within the care.

Bakgrund: Ett vanligt symtom inom ambulanssjukvården är smärta, vilken ofta kan förvärra den smärta som redan upplevs av patienten, då de nödvändiga förflyttningarna genomförs av besättningen till bår och ambulans. Det är sjuksköterskorna i ambulansbesättningen som gör bedömningen huruvida smärtlindring krävs akut eller inte under transporten till sjukhus. Syfte: Syftet med studien var att studera patienters upplevelser av intranasal (i.n) smärtlindring jämfört med intravenös (i.v) smärtlindring inom ambulanssjukvården i Stockholm. Metod: Studien är en empirisk studie med deskriptiv design. Huvudresultat: Studien visade endast signifikant skillnad i området där upplevelsen av oro och/eller rädsla mättes i samband med i.n kontra i.v smärtlindringsmetod. Det var fler som upplevde en negativ aspekt i form av oro och eller rädsla i den grupp som fått i.n smärtlindring. Inga andra signifikanta skillnader i upplevelsen av varken, nöjdhet av smärtlindringens effekt, själva sättet att erhålla läkemedlet eller upplevelse av biverkningar påvisades. En jämförelse mellan de rapporterade biverkningarna visade att illamående var den vanligaste biverkningen och den var vanligast i den grupp som erhållit i.n smärtlindring. Slutsats: Med bakgrund av detta resultat kan man ifrågasätta om administreringssättet är avgörande kring effekten och upplevelsen av positiva eller negativa aspekter av smärtbehandlingen. / Background: A common symptom of ambulance care is pain, which can often exacerbate the pain already experienced by the patient, as the necessary movements are carried out by the crew to the stern and ambulance. It is the nurses in the ambulance crew who assess whether pain relief is required urgently or not during transport to hospitals.   Objective: The purpose of this study was to study patient´s experiences of intranasal (i.n) pain relief compared to intravenous (i.v) pain relief within the ambulance service in Stockholm area.    Method: The study is an empirical study with a descriptive design.   Main results: The study showed that the only significant difference in the area where the experience of anxiety and/or fear was measured in connection with i. n versus i. v. pain relief method. It was more that experienced a negative aspect in the form of anxiety and or fear in the group that received in n pain relief. No other significant differences in the experience of pain relief, satisfaction of neither the ring's power, the way to obtain the medicine or experience side effects was demonstrated. A comparison of the reported showed that the most common side effect was nausea, and it was most common in the group that received in n pain relief.   Conclusion: Based on this result, one can question whether the mode of administration is crucial for the effect and experience of positive or negative aspects of pain management.

Bakgrund: Tidigare forskning visar på en förändring inom intensivvården och att fler patienter vårdas lättsederade i mekanisk ventilation. Sederingsnivån ska vara tillräcklig för att patienter ska tolerera endotrakealtuben och fortsatt behandling trots obehaget det ger. Detta leder till att patienter blir mer delaktiga i sin egen vård men ställer även högre krav på intensivvårdssjuksköterskor som ska vårda dessa patienter. Syfte: Att belysa patienters upplevelse av att vara lättsederad och vårdas vaken med mekanisk ventilation. Metod: För att besvara examensarbetets syfte användes en allmän litteraturöversikt. Tjugo vetenskapliga artiklar som bestod av både kvalitativ, kvantitativ och mixed method design användes. Analysen skedde genom att identifiera likheter och skillnader i syfte, metod och resultat. Resultat: I resultatet framkom det både fördelar och nackdelar med att vårdas lättsederad i mekanisk ventilation. Tre teman framkom i analysarbetet: upplevelser av sitt tillstånd, upplevelsen av att bli sedd och hörd samt upplevelsen av samspel och delaktighet. Slutsats: Patientupplevelsen visade på både psykiskt och fysisk påfrestning. Patienter uttrycker hinder gällande kommunikation, existentiella faktorer och relationer med anhöriga och sjuksköterskor. Trots detta uttrycks önskemål om att få vårdas lättsederade i mekanisk ventilation under ett vårdtillfälle på intensivvårdsavdelningen.

Bakgrund: I Sverige utreds patienter med misstänkt cancer enligt Standardiserat Vårdförlopp. Det involverar många vårdgivare och professioner och kan vara en utmaning när det gäller personcentrerad vård. För patienter som utreds för matstrups- eller magsäckscancer innebär deras första SVF-besök i specialistvården en gastroskopi och mottagningsbesök. SVF-förloppet är en relativt ny vårdform och det finns inte så mycket beskrivet om patientens erfarenhet i litteraturen.   Syfte: Syftet med studien är att undersöka patienters erfarenhet av det första besöket inom den kirurgiska öppenvården hos patienter med matstrups- eller magsäckscancer inom SVF-förloppet som har en kurativ intention på deras behandling.   Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomfördes för att besvara studiens syfte. Nio intervjuer har analyserats med tematisk analys.   Resultat: Den tematiska analysen resulterade två tema, ”visshet/vetskap skapar hanterbarhet” samt ”stöd och kompetens lugnar”.   Konklusion: Många aspekter spelar roll för patientens erfarenhet av besöket. Patientens tidigare erfarenheter påverkar hur deras vård i samband med första besöket upplevs. Information ska anpassas efter patienten. Anhöriga bör inkluderas vid besöket då de kan vara en viktig resurs för patienten. Sjuksköterskan bör arbeta personcentrerat, vara stödjande och kompetent samt skapa trygghet. Specialistsjuksköterskan spelar en viktig roll genom att bedöma och handlägga komplexa omvårdnadssituationer, leda och deltaga i forskning och förbättringsarbete. / Background: In Sweden, patients with suspected Oesophageal or Gastric cancerare evaluated accordingto a dedicated care bundle named Standardized Pathways protocol that includes both medical evaluations and information from different health careproviders. The first visitat the ambulatory care includes an upper GI endoscopy performed by the upper GI surgeon and a consultation with a highly specialized team.The whole process can be a challenge for the patient when it comes to patient-centredcare. This way of directing patients with suspicion of cancer is a relatively newform of care and and there are few reports describing the patient’s experience. Purpose: The purpose of the study is to investigate patients' experience of the first visit to the surgical ambulatory care of patients with Oesophageal or Gastric cancer within the Standardized pathwaysand has a curative treatmentplan. Method: A qualitative interview study with inductive approach was conducted to answer the purpose of the study. Nine interviews were analyzed using thematic analysis. Results: The thematic analysis resulted in two themes, “knowledge makes manageability” and “support and competence calms”. Conclusion: Many aspects matter in the patient's experience of the visit. The patient's past experiences affect how they perceive their care in connection with Standardized pathways. Information should be adapted to the patient. Relatives should be included during the visit as they can be an important resource for the patient. The nurse should work patient-centred, be supportive and competent, and make the patient feelsecure. The specialist nurse plays an important role by assessing and managing complex nursing situations, leading and participating in research and improvement.

I Sverige utförs amputationer vanligtvis till följd av nedsatt blodcirkulation. Efter amputation kan fantomsmärta och andra problem uppstå, vilket kan påverka livskvalitén. Syftet med den här litteraturöversikten är att beskriva patienters upplevelse av livskvalitén i det dagliga livet efter att ha fått en nedre extremitet amputerad. Litteraturöversikten är en studentuppsats på kandidatnivå där tio artiklar granskades. Resultatet visade tre huvudteman med tillhörande underteman som beskriver patienters upplevelse av livskvalitén i det dagliga livet efter amputation. Huvudteman som framkom var: Vården före och efter, livskvalité och hopp inför framtiden. Resultatet av litteraturöversikten visade på att patienter upplevde sig inte vara delaktiga i besluten och vården efter amputation. De upplevde även att fantomsmärtan påverkade livskvalitén samt att de efter amputation upplevde förlorad självständighet och att självbilden förändrades. Positiva upplevelser efter amputation påverkades av huruvida patienter accepterade sin nya situation. De som led av långvarig smärta före amputation kunde se ingreppet som en räddning till att leva ett smärtfritt liv. Sjuksköterskor bör arbeta individanpassat, möta patienters livsvärld och samverka i team för att underlätta möjligheterna att finna livskvalité samt förbättra möjligheten till återhämtning. / In Sweden, amputations are usually performed as a result of reduced blood circulation. After amputation, phantom pain and other problems can occur, which can affect the quality of life. The purpose of this literature review is to describe patients' experience of the quality of life in daily life after having a lower extremity amputated. The literature review is a student essay at the bachelor's level where ten articles were reviewed. The results showed three main themes with associated sub-themes that describe patients' experience of the quality of life in daily life after amputation. The main themes that emerged were: Care before and after, quality of life and hope for the future. The results of the literature review showed that patients did not feel involved in the decisions and care after amputation. They also experienced that phantom pain affected the quality of life and that after amputation they experienced lost independence and that their self-image changed. Positive experiences after amputation were affected by whether patients accepted their new situation. Those who suffered from prolonged pain before amputation could see the procedure as a salvation to live a pain-free life. Nurses should work individually, meet patients' worlds of life and collaborate in teams to facilitate the opportunities to find quality of life and improve the possibility of recovery.